Läst 2667 ggr
heddipeddi
2013-10-29, 19:23

Ensam och fast i andliga utvecklingen

Det började i våras då jag påbörjade en mindfulness kurs i Stockholm. Jag blev introducerad till meditation och sedan dess har jag sökt djupare och djupare. Jag gick också till en spådam i Juni som spådde mig med tarot kort, det var bland de bästa jag gjort i mitt liv. Jag har alltid varit andligt intresserad men nu kom allt till ytan. 

Jag började inse vem jag egentligen var, jag började rensa bland vännerna och insåg att det inte blev någon äkta kvar, jag såg hela existensen, blev vegan och nu fruktarian, jag flyttade från Stockholm till byn Falköping, började en 3 årig akupunktur studie och här är jag. 

Jag mediterar varje dag, lägger tarot kort, ber böner. Jag upplevde att mitt tredje öga öppnades i sommras och jag har haft en utanför kroppen upplevelse men då precis jag skulle vakna på morgonen. Men nu är jag fast och ensam. 

Jag drömmer om att hitta meditationsgrupper, frigörande dans eller liknande, en sådan där mysig grupp där alla har tid att lära känna varandra. Men sådant har jag bara hittat i storstäder.

Jag känner mig ensam, både fysiskt och i hjärtat. Längtar efter andlig utveckling och få kontakt med kärleksfulla människor. 

Är det någon som har råd? 

Tusen tack!

Ljus och kärlek till er alla ❤️

Yon
Yon 
2013-10-29, 21:17
#1

Man har ofta en glorifierad bild av sådana grupper. När man väl börjar känna varandra så kanske det visar sig att man inte känner så mycket gemensamt.

Å andra sidan finns det grupper som är väldigt bra.

Jag har märkt att folk som är andligt intresserade ändå kan vara väldigt olika, även om de har samma inriktning. Då menar jag olika på det sättet att man upplever att man helt enkelt inte är på samma våglängd. 

Det man söker är väl mest folk "på samma våglängd"…

heddipeddi
2013-10-30, 08:40
#2

Tack för att du tog dig tid att svara Yon. 

Du har rätt, man behöver inte alls passa ihop. Men det skulle vara härligt att bara få dela det jag tycker är så fantastiskt istället för att alltid sitta själv och meditera mm.  

Att hitta människor på samma våglängd vore underbart, har du gjort det? 

Mediterar du själv? Har du något tips på när det känns som om allt står still.. Om inte annat är det bara att meditera mera..

Yon
Yon 
2013-10-30, 17:06
#3

Jag håller helt med. Det är nog oerhört givande att hitta någon att dela sin andlighet med. Jag tror även att man kan hjälpa varandra att ta sin andlighet till högre nivåer tillsammans.

Från och till dyker det upp folk som känns som de är på samma våglängd, eller på någon sorts våglängd som passar min våglängd :) Ofta är det en väldigt speciell form av kontakt, och det upplevs ungefär som det som många beskriver som själsfränder / ”soul connections.” Men efter ett tag försvinner de personerna – så har det varit i mitt liv,

Ibland är ”själsfränderna” andliga, ibland inte. Jag brukar tänka att alla människor är andliga, fast de är bara mer eller mindre medvetna om det, eller olika förmögna, och olika benägna, att uttrycka det.

När allt står still. Det är intressant när andligheten upplevs på det viset, och vi alla hamnar där förr eller senare, samt från och till. Saker kanske egentligen aldrig står stilla. Det kanske beror på hur vi väljer att se på oss själva. Ofta har vi ett mål - exempelvis: "jag ska nå upplysning" - och vi jämför allt med målet. Tänk om målet är felaktigt? Tänk om man bara har inbillat sig att det man strävar efter existerar, är viktigt, och att vägen dit ser ut si eller så. Tänk om man har fel. Det går att ändra sitt synsätt. Att frigöra sig från de mål och föreställningar man har, kan vara ett sätt att komma ur det ”stilla” tillståndet. Ofta fördjupas ens andlighet när man släpper sina egna perspektiv. Andlighet för mig handlar mycket om att släppa taget om alla föreställningar, och låta mitt sinne vandra fritt. Det kan vara smärtsamt, och svårt att släppa föreställningar, men när det väl sker, upplever jag att jag kommer vidare. Jag behöver egentligen inte föreställa mig något, jag behöver bara göra mig av med allt jag redan föreställt mig… Men vi föreställer oss ofta saker och ting per automatik. Vi är inte alltid medvetna om våra föreställningar, och hur de påverkar de val vi gör (exempelvis hur vi väljer att meditera). Andlighet för mig handlar hela tiden om att upptäcka något nytt (och att följa intuitionen)..

heddipeddi
2013-10-30, 17:56
#4

Ja precis, jag får väl sätta upp några lappar på anslagstavlor här.. 

Vad fint att du har fått uppleva sådan kontakt med människor.

Jag tror också att vi alla människor är andliga men vissa har sjunkit djupt in i normer, politik mm. och anser att det vi tycker är nonsens. Men skulle de bara bli mer medvetna så finns allt gudomliga här för oss alla.  

Wow, tack för väldigt kloka ord Yon. Det var precis de jag behövde höra. Att bara våga släppa taget ut i det fria..

Jag önskar dig ljus och kärlek ❤️

Maria Katarina
2013-10-30, 21:05
#5

Jag känner som du, har egentligen ingen jag kan prata om dessa saker med. Jag tror dock att det är jätteviktigt att det finns människor runt omkring en som man INTE är på samma våglängd med. Det är ofta dessa personer man lär sig mest av. Dessutom tror jag att det är viktigt att man inte helt går upp i det andliga, och glömmer att vi faktiskt lever här på jorden och ska också fokusera på det vardagliga och det jordliga. Det rådet fick jag för inte så länge sedan och jag inser nu att det var precis det jag behövde höra, jag var helt uppe i det blå då..! :)

heddipeddi
2013-10-31, 19:20
#7

Tack Maria för dina kloka ord ❤️ Vi kan också lära oss och utvecklas av ensamheten.. 🌈 

Hukanson, har du gått den själv? är det frigörande dans du menar? de är det som kommer upp när jag klickar på arrangörens hemsida.

Upp till toppen