Annons:
Läst 1198 ggr
klassiskarosenkorset
2018-03-25 14:39

Vem var Christian Rosenkors?

VEM VAR OCH ÄR CHRISTIAN ROSENKORS?

Föredrag på Hagagatan, Stockholm 2017-05-26

… ”Vem var Christian Rosenkors och vad var och är hans strävan för mänskligheten? Rosenkorsmanifestens och andra källors framställning. Vilken betydelse har Christian Rosenkors impuls och vilket var Rosenkorsarnas Budskap till världen och hur har de nutida rosenkorsrörelserna tagit upp och förverkligat den?” …

När man går in på Christian Rosenkors möter man en anda, en vibration, och därför kan man säga att för alla som upplever den andan lever han än även om han har lämnat sin fysiska gestalt för länge sedan, enligt legenden år 1484.

Vi ska försöka gå in på både hans fysiska existens och hur vi uppfattar att hans gestalt ter sig idag och börjar med vad den enda offentligt kända skrift som beskriver något om hans existens här på jorden säger och det är Fama Fraternitatis Roseæ Crucis. Det betyder ”Kungörelsen från Rosenkorsets Brödraskap” och vi fäster stor vikt vid den.

Många har studerat den skriften och, även om den mest är en kortfattad pamflett riktad till ”Europas lärde” och hållen i en besvärlig språklig dräkt, den är skriven på krånglig sydtyska med införda latinska fraser, säger ändå t o m rent vetenskapligt inriktade forskare, att man möts av en fascinerande anda när man läser den. Vi uppfattar det som ”andan av det förverkligade” men trots att Rosenkorslegenden är så fascinerande och verkar attraherande på många är det väldigt svårt att förklara varför

någonting berör en men det är svårt att säga riktigt vad men man kan tänka sig att det är därför att författaren var invigd i ett Mysterium och försöker överföra det. Författaren är känd, det är Johann Valentin Andreæ som levde i Sydtyskland mellan år 1586-1654, i Konungadömet Württemberg1 som då var en del av det Tyska statsförbundet och nu är delstaten Baden-Württemberg längst ner t.v på den tyska kartan.

Omkring sig hade han en krets av bröder i en cirkel där alla var framstående akademiker vid universitetet i staden Tübingen och det universitetet är fortfarande känt. Vi vet också att Andreæs mentor i den kretsen var paracelsisten och doktorn i juridik Tobias Hess2 som dog det år Fama gavs ut och det var år 1614 men skriften hade distribuerats som handskrift redan från år 1610 och

hade tagits emot med stor entusiasm bl a av Adam Hasselmeyer men det ledde till att han blev dömd för kätteri av en österrikisk domstol för att han ville breda ut dess budskap, så farorna från kyrkligt håll var stora, men i Württemberg rådde större religionsfrihet än på de flesta håll i Europa och landsfursten och hans hov var positiva till JV Andreæ och de tog stora intryck av honom.

Familjen Andreæ var akademiker och hade sedan generationer spelat stor roll för universitetet och alla gick den prästerliga banan. Farfar Jakob Andreæ hade på sin tid haft samarbete med Martin Luther3 och deltog i förspelet till den lutherska reformationen.

Han visste att Martin Luther i sin ungdom hade ifrågasatt inte bara den Katolska Kyrkan4 utan t o m religionen som sådan. Han var mycket intresserad av Alkemi och hans vapen var en ros med ett hjärta och ett kors inskrivet i rosen. Familjen Andreæs vapen var ett andreaskors med fyra rosor.

Luther hade funderat över att kyrkofadern Augustinus5, som levde på 3-400-talet, i unga år hade varit en av de gnostiska manikéerna men senare när han hade lämnat manikeismen och blivit en av kyrkofäderna ändå hävdade, som manikéerna, att den nya religionen Kristendomen inte kommer att kunna byggas upp utan inslag från tidigare religioner och mysterieläror för den bygger vidare på äldre uppenbarelser och borde gå vidare på den grunden, ett synsätt vi också ansluter oss till.

Martin Luther hade också uppmärksammat att Bibelns forntida patriark Abraham inte hade någon känd religion alls när han blev kallad och ändå hade han ”vandrat ostrafflig inför Herren”, som Gamla Testamentet säger, så han funderade mycket över att man alltså kan komma långt även utan religion, ett för den tiden ytterst radikalt tänkande.

Men den reformation Luther åstadkom blev, trots höga ambitioner i förberedelsestadiet, till slut ändå en dogmatisk kyrkolära som blev minst lika intolerant som Katolska Kyrkan och hoppade dessutom över Mystiken och därför ville JV Andreæ och hans bröder i Tübingenkretsen genomföra en andra reformation. Men den skulle ske genom att man först finner en mysteriegrund som kan ge en Ny Kraft som börjar verka.

De verkade för en nytändning och en väldig Inspiration fick de genom att några Bröder i Kretsen år 1604 fann Christian Rosenkors gravtempel på en icke namngiven plats. Om detta berättas i Fama Fraternitatis.

Men först inleds den med att berätta om Christian som från tidig barndom blev satt i ett kloster där han lärde sig en hel del på det esoteriska området och fick kunskaper i de klassiska språken. Mycket talar för att den Broder som blev som en styvpappa för honom i klostret förvaltade ett andligt arv från de numera åter kända gnostiska katarerna och lärde ut det.

Det var den som i Fama kallas Broder I.A. har vi fått veta från annat håll. Där sägs det också att Broder I.A. så småningom efterträddes av ”Broder N.N. från Narbonne” och det är ett katardistrikt där en källa säger att även Maria Magdalena uppehöll sig och att hennes Impuls var viktig för katarerna.

Kyrkan hade utrotat katarismen i mitten av 1200-talet men en del av dess idégods hade trots det tagits över av vissa klosterordnar för klostren var som ett slags högskolor men kunskaper om esoteriska förhållanden delgavs inte utåt utan officiellt talade de bara om den vanliga kyrkoläran.

Mycket ung drog Christian ut på en lång resa tillsammans med en av klosterbröderna. De ville företa en pilgrimsfärd till Jerusalem, symbolen för

den vanliga religiositeten.

Men sedan de kommit till Cypern avled denne broder och Christian bestämde sig för att i stället resa till det mer mystiskt inriktade Damaskus där en gång Paulus hade haft sin damaskusupplevelse. Där gjorde han insatser inom läkekonsten och fick höra att det i Damcar skulle finnas mästare i den Högre Vishetens konst. Damcar är troligtvis staden Dhamar i Jemen som då var ett lyckligt land.

Efter studier där for han över Röda Havet till Egypten men drog sedan vidare till staden Fez i Marocco. Inte mycket beskrivs om vad Christian lärde sig men vad vi vet om den dåvarande arabvärlden är att den mycket viktiga komponent som präglar Manifesten, arvet efter Hermetismen, fortfararande levde där.

Hermetikernas läror, som byggts upp fram till 200-talet, fanns en gång sammanfattade i världens största bibliotek, det som fanns i Alexandria vid Nildeltat i Egypten. Det hade till stor del esoterisk inriktning. P g a kyrklig förföljelse fr o m 300-talet hade det börjat skövlas och var helt förstört vid slutet av 400-talet men en del skrifter hade räddats och hamnat på olika håll i arabländerna och man kan föreställa sig att det var den visdomsskatten och tillämpningar av den Christian fann delar av vid sina resor men också i vissa fall tillämpningar av den enligt mönstret från de hemliga loger som hade funnits i Alexandria fram till 300-talet och detta fick bli grunden till Rosenkorset.

Han hade också funnit en skrift som kan ses som en sammanfattning av Österns vishet, Boken M, Liber Mundi, D v s ”Boken om Världen” och den översatte han till latin för att Västerns lärde skulle kunna läsa den. Den måste ha lästs av Paracelsus som dock aldrig var Rosenkorsare, står det i Fama.

Enligt Fama var Christian Rosenkors född med ett ”medfött ingenius”, som betyder ungefär ”snille” och Rudolf Steiner6 säger att han förvärvat den förmågan i en tidigare inkarnation. Den som lärt sig någonting av en sådan natur som det Christian Rosenkors fick lära sig och blev invigd i under en tidigare mycket kort inkarnation måste i den nya inkarnationen ”repeteras” de yttre aspekterna av det han redan tagit emot, det måste konkretiseras och ta form i den nya inkarnationen, annars förblir det abstrakt tanke, för även om man som han har inkarnerat frivilligt för att hjälpa mänskligheten kommer inte de latent inbyggda redskapen fram på en gång i den nyinkarnerade gestalten. Så blir det för alla invigda.

Först efter ett slags repetition, ett slags tillförsel av ”ny” kunskap som genast känns igen och därför egentligen inte är ”ny”, kan de bli verksamma i materien och som en sådan nybliven Mästare återvände han till Europa och först till Spanien men blev inte förstådd där och fann ingen vilja till förändring.

Spanien hade i början av årtusendet varit centrum för flera religioner som oftast kunde samverka i harmoni; där fanns både Judendomen, Kristendomen och Islam och det liknade förhållandena i den kosmopolitiska världsstaden Alexandria 1000 år tidigare, där man kände till och studerade alla världs-religionerna, men på båda platserna upphörde den andliga högkonjunkturen efter en viss tid, efter några hundra år.

Därför grundade Christian efter hemkomsten till Tyskland några år senare sin Orden. Ordens anda och väsen beskrivs i Fama och det är den andan, den inriktningen, vi vill förverkliga i tiden för den beskriver ett andligt fält som vi upplever existera i eterfälten som en del av den Gudomliga planen och som Christian förverkligade på materiellt plan, som katarer och manikéer hade gjort tidigare, men nu inom en liten elitgrupp.

De historiska antydningarna av Christian Rosenkors liv blir mer meningsfulla om man betraktar vad som framkommer vid andra beskrivningar än de som står i Fama för där står inte mycket om själva Läran, man känner bara att en kraftverkan står bakom det hela. Orden, som hette Frateritas Roseæ Crucis, alltså Rosenkorsets Brödraskap, bestod den första tiden av Christian Rosenkors och tre andra bröder från det kloster han hade tillhört och den förste ordensbrodern blev den vi tror var hans styvfar från klostertiden, Broder I.A.

Det är en annan källa som säger att Christian blev upptagen i ett kloster på grund av att hans föräldrar blev mördade av inkvisitionen när han var fem år gammal, inte p g a föräldrarnas fattigdom som Fama säger, och den källan säger vidare att I.A. var kaplan vid det slott där Christian bodde och han framförde där inför herrskapet den förbjudna katarläran.

Inkvisitionen avslöjade det och när inkvisitionen mördade Christians föräldrar flydde kaplanen med honom till en fredad plats, ett kloster med kunskap om och sympati för denna hemliga lära, katarläran, och blev munk där och Christian fick bli styvson. Detta uttrycks inte tydligt i Fama.

Men nu gick Christian vidare genom sin Orden och snart utökades den till åtta medlemmar. Orden beskrivs som en Gemenskap av Bröder som levde i harmoni och i stor endräkt och två viktiga steg nämns, de byggde Sancta Spiritus Hem (den Helige Andes hem), det uppfattar vi som ett Ljusfält, och skrev en upplysande skrift som de kallade Boken Mysteriet d v s de skapade ett Kraftfält och en kunskapsmassa, det enda nödvändiga för att kunna upprätta ett andligt verk som fungerar och Kunskapen torde ha varit väldigt lik den nutida teosofiska och antroposofiska modellen.

Det står flera gånger att bröderna hela tiden ”läste i Rota”. Ordet ”rota” betyder egentligen bara ”rotation” eller ”cirkulation” och vi tolkar det som att de åtta läste omloppen i de 12 tillstånden i deras inre som motsvarar kosmos 12 aspekter och så har flera brödraskap tolkat det. Det står också att hela Alltet såväl som vårt inre uppvisar både ”bild och motbild”7, d v s det har två motsatta ansikten, som Gnosticismen säger, där man uppmärksammar att vi reagerar antingen konstruktivt eller blir offer för de destruktiva och förvrängda valenserna både utifrån världsalltet och inifrån oss själva där hela den kosmiska bilden också finns och som styrs av 7 förmedlande kraftkoncentra-tioner. På att gå in i den processen bygger också vår metod än idag och vi är ju det senaste skottet på Rosenkorsets träd.

Några av Bröderna i Tübingenkretsen upptäckte som sagts ett Tempel med Christian Rosenkors grav 1604, han låg där oförmultnad fast han hade dött 1484. Självfallet tänker vi oss inte det i bokstavlig betydelse utan föreställer oss att man upplevde hans eterkropp som p g a hans höga tillstånd inte upplöstes efter döden, vilket är det vanliga, utan finns kvar än och som en prototyp utstrålar en väckande Kraft och då särskilt koncentrerad i det lilla tempel man hade funnit.

På en sådan grund grundade Johann Valentin Andreæ i början av 1600-talet ett sällskap, Societas, som enligt senaste forskningsrön fick efterföljare och så gick det vidare och det mest kända blev De Gyllene Rosenkorsarnas Orden på 1700-talet och deras samling imaginationer i form av en bildserie finns kvar och är rätt så känd. Den kallas Rosenkorsarnas Hemliga Bilder - Geheime Figuren der Rosenkreuzer. Här i Sverige blev Gustav III intresserad av bl a en svensk Orden i den andan, Orden Metatron8.

I själva lärosatserna inom de första sällskapen finner man mycket av det vi så ofta tar upp: Sjufalden och Tolvfalden, att det finns ett sjufaldigt hinder som också innebär en sjufaldig möjlighet att ställa oss öppna för den kosmiska 12-falden. Det är mycket gamla lärosatser och man kan tänka på att Christian Rosenkors, innan han fick vara med om det Alkemiska Bröllopet, blev vägd på en guldvåg med Sju vikter som var och en motsvarade en andlig egenskap.

Under de senaste århundradena har Rosenkorset omtalats av flera stilbildande esoteriker som gav oss en väldig kunskapsmassa; Mme Blavatsky9 från 1800-talet nämner det, Rudolf Steiner från ungefär år 1900 kände sig direkt kallad av Christian Rosenkors och upplevde hans väsen och ville verka för honom.

Steiner använder ofta begreppet ”rosenkreuziskt”, och en sådan Kunskap överförde han till Antroposofin och hade en vän inom Teosofiska Samfundet, Max Heindel10, en dansk som utvandrat till USA, som grundade ett rosenkorssällskap i Kalifornien år 1909, The Rosicrucian Fellowship, det första i modern tid som står på klassisk linje. Han upplevde Rosenkorset så starkt att han trots allvarlig hjärtsjukdom, lyckades på några år samla flera tusen anhängare i USA och deras stora Tempel i Kalifornien kunde invigas efter bara 10 år men Heindel dog ungefär samtidigt.

Även Max Heindel utgick från en Kallelse från Christian Rosenkors och fick besöka ett hemligt Tempel på gränsen mellan Tyskland och Böhmen i början av förra århundradet. Böhmen som nu heter Tjeckien blev tillsammans Slovakien 1918 den nya staten Tjeckoslovakien. Böhmen heter Bohemia på latin och det ordet används i engelskan också och det namnet hör man ofta i esoterisk litteratur. Böhmen/Bohemia är alltså Tjeckien.

I det området verkade både Jacob Böhme och Samuel Richter, han som byggde upp De Gyllene Rosenkorsarnas Orden. Samuel Richter tog sig pseudonymen ”Sincerus Renatus” som betyder ”Den uppriktigt pånyttfödde”. Området ligger i södra Schlesien11 det område där Polen, Tyskland och Tjeckien möts och är ett Mysteriefält liksom många andra platser på jorden.

I Böhmen verkade också Jan Komenský men fick fly därifrån 1620 och senare antog han pseudonymen Johann Amos Comenius och han grundade ett sällskap i England och ett i Nederländerna med Rosenkorset som förebild och Andreæ utsåg Johann Amos Comenius12 till sin andlige arvtagare.

Så på ett eller annat sätt är den nya rosenkorslinjen grundad på intryck från de ursprungliga Rosenkorsarnas linje men ingen nutida rörelse kan åberopa obruten succession från de gamla rosenkorsarna, det går inte att övertygande bevisa att de ens har existerat den första tiden men i takt med att forskningen framskrider framkommer mer och mer som talar i den riktningen.

Forskare på området är:

Dr Carlos Gilly, anknuten till världens största esoteriska bibliotek, Bibliotheca Philosophica Hermetica i Amsterdam

Dr Tobias Churton vid Oxfords Universitet

Christopher McIntosh d:o

och Dr Susanna Åkerman här i Sverige

Vi som försöker följa Rosenkorsets väg utgår förstås från mer än forsknings-resultat men vi uppskattar och respekterar den forskningen. Den har många gånger stärkt uppfattningar man tidigare trott vara trosläror. Vi har nämnt Fama Fraternitatis från 1614 men inte heller den lilla skriften kan bygga upp en esoterisk rörelse. Den är ingen instruktionsbok utan anger mer ett slags struktur och som sagts bär fram ”Kraften av det förverkligade”.

Vi uppfattar Rosenkorset just som förverkligandet av en en gång given Impuls och den kunskapsmassa som är nödvändig för att förverkliga den hämtar vi i vår tid ur det allmänna esoteriska tankegodset och då framför allt ur Teosofin och Antroposofin för även de har byggts upp med en Universell Impuls som bas, från det vi kallar den Universella Orden. Det ”finns” alltså någonting men frågan för oss anhängare är lika mycket ”Vill jag” som ”Kan jag”.

Christian Rosenkors ville förverkliga Ur-kristendomens Impuls men den idén innebär inte att man förkastar alla andra religioner för det som framgår ur alla ”vanliga” religioner är brottstycken av den Högre Sanning som ligger till grund för dem och som enligt Fama ”ledsagat mänskligheten ända sedan Adams fall” men som många gånger har spårat ur för religionerna har förlorat kontakten med Högre Plan och blivit regelsystem.

Därför har många dåliga erfarenheter av den vanliga religionen, från nuvarande liv eller från tidigare existenser och Rudolf Steiner talade redan för över 100 år sedan om kristendomströtthet och man kan verkligen förstå den inställningen för all vanlig religion har ställt till med väldiga svårigheter och det är inte vanlig religion en sökare vill ha utan någonting mer esoteriskt men i det esoteriska finner man ändå mycket av religionens grundprinciper.

Grundföreställningen om det Gudomligas väsen och verkan hos de äldre rosenkorssystemen liknar religionens och var som den är nu, idén om den Gudomliga Treenigheten, och den fanns redan i den äldsta Hinduismen med de tre aspekterna ”Brahma-Vishnu-Shiva” ganska lika Kristendomens ”Fadern-Sonen-den Helige Ande” och förklaras av Hermes Trismegistos med orden:

”Gud är Ur-principen, den första aspekten, källan till all Kraft

Hans andra aspekt är den sökande och upplysande,

det som är ”Kunskapens Ljus”

och hans tredje den förverkligande aspekten”, som liknar Rosenkorsets Trefald ”Vilja-Vishet-Verksamhet”.

och Fama säger:

”Ex Deo nascimur

In Christo morimur

Per Spiritum Sanctum revivissimus” som betyder:

Födda ur Gud dör vi i Kristus, dvs går vi upp i den Kallande och upplysande aspekten, och blir pånyttfödda genom den Helige Ande, den förverkligande kraften” och detta antyder hela kärnprocessen, alltså egentligen ingenting nytt och revolutionerande. En sig utgivande Kärnkraft måste finnas i det sällskap som vill stimulera till förverkligande på Högre Plan.

En absolut grundförutsättning för all andlig utveckling och som står i kontrast med den framför allt på den tiden ”vanliga” kyrkliga hållningen är t ex den hinduiska principen Ahimsa som betyder ”Icke våld” och det innefattar också allt forcerande av lärosatserna och fanatism i största allmänhet och det måste ges akt på det i alla gruppbildningar som vill verka i den anda Fama beskriver.

En del i vårt tankegods motsvarar idéer från Öst och annat västerländska mysterieinriktnigar. Rudolf Steiner sa att 'det rosenkreuziska' är tillämpningen av läror från både Öst och Väst och vill uttrycka Kristusimpulsen genom dem och de Gyllene Rosenkorsarnas ledare här i Sverige sa att Rosenkorsets idé är teosofisk-apostolisk och med ”teosofisk” menar han det ordet betyder ordagrant och det är ”gudsvishet”, och med ”apostolisk”, inriktningen under den första ur-kristna tiden, apostlarnas uppenbarande av Kristi väsen för många.

Det var på en sådan grund man ville påverka världen, de ville uttrycka Kristusimpulsen, vishetsaspekten, den Kallande aspekten, Faderns andra aspekt som Gudomen sänt till mänskligheten gång på gång, och nu ville Rosenkorsarna, med hjälp av all världens samlade esoteriska vishet ge liv åt den Impulsen och menade att det också skulle kunna förändra Vetenskapen men för att det skall lyckas måste vi först få förbindelse med den fundamentala Ur-kraften. Det hade Christian Rosenkors förverkligat och blev så en starkt utstrålande Impuls vars verkan man kan känna än idag, den impuls som uppträder sista tredjedelen av varje stjärntecken.

CRC hade förverkligat ”Impulsen”, befäst den i materien, men många försök har gjorts att på annat sätt förverkliga Impulsen, i Sverige Mystiken före reformationen med Heliga Birgitta13 på 1300-talet som ville påverka hela Katolska Kyrkan, efter reformationen försök till att finna den esoteriska läran t ex runkabbalisten Johannes Buréus som sökte inom Asatron och var informator för den blivande kung Gustav II Adolf och var mycket hängiven Fama Fraternitatis och Gustav Adolfs efterträdare, hans dotter som blev Drottning Kristina som besteg Sveriges tron 1632 och fram till Gustav III som mördades 1792. Tidigt i jämförelse med många andra länder, mellan 1889 och 1913 kom Teosofins båda grenar, Antroposofin och The Rosicrucian Fellowship hit och båda teosofiska samfunden och Antroposofiska Sällskapet höll sina världskongresser i Stockholm år 1913.

Teosofen Kathrine Tingley14 i USA ville efter en intuitivt uppfattad kallelse från Ljusets Brödraskap upprätta ett teosofiskt centrum på Visingsö15 dit hon flyttade och dog där 1929 men detta stora projekt hindrades till stora delar av Svenska Kyrkan men det blev i alla fall ett tempel där i grekisk stil och det finns kvar än och antroposoferna har ju sitt imponerande centrum i Järna, som fortfarande är aktivt.

Alla dessa företeelser är vittnesmål om det vi kallar det Universella Bemödandet, det som bistår mänskligheten, Gudomens kallande aspekt, dess Andra aspekt. Man ville bygga upp en Lära som är gångbar i den tid man levde och sedan lära anhängarna kunna kontakta de Högre Fälten och gjorde det genom att grunda en Inre Skola.

Det är också en av Rosenkorsets grundprinciper, först en inlevelse i grund-läggande lärosatser och sedan en inlevelse i vad dessa läror uppenbarar, att försöka gå själva vägen. Som att författa Boken Mysteriet och upprätta Sancta Spiritus hus, som Fama kortfattat beskriver det, alltså både en Kunskap och ett Kraftfält.

Men inte alltid lyckas detta bemödande och ibland får det bara en indirekt verkan och den största påfrestningen är interna strider. Det har blivit som druiderna förutsåg, i den yttersta tiden kommer Djävulen att arbeta inne i Templet, dvs det skulle bli splittring inom själva rörelserna och splittring är ofta det man brukar antyda som ”Djävulen”. ”Den yttersta tiden” ser vi som vår tid och förföljelse inifrån är nu vanligare än förföljelse utifrån. Men de sa också ”En gång skall även Djävulen bliva frälst”.

Men det är inte bara oenighet mellan jämställda medlemmar som orsakar dessa störningar utan att hierarkiskt överordnade kan skapa spänningar genom att de kan få för stort inflytande därför att de utstrålar stark tankekraft pga sin invigning, deras tankar kan ”köra över”. Då får felinriktade tankar en ibland ödesdiger magisk verkan för ofta har den högsta ledningen en sådan invigning, det är faran med invigningar.

I Max Heindels rörelse rådde harmoni och ömsesidigt förtroende de 11 år han verkade men för att säkra vidaregången efter sin död gav han 12 av med-lemmarna den invigning han själv hade fått i det lilla Templet i Schlesien och det ledde till splittring sedan Max Heindel lämnat jordelivet eftersom de 12 hade fått sin invigning för tidigt och började använda sina förmågor alltför godtyckligt.

I Lectorium invigde Jan van Rijckenborgh 33 medlemmar i en Högre aspekt år 1956. Han gav dem katarernas invigning till parfaitskapet, den han själv hade fått av katarernas siste patriark Antonin Gadal16 men denne ansåg att egentligen bara 10 av de 33 motsvarade en sådan invigning och detta ledde också senare till påkänningar för hela Gruppen. Det blev just ”33” eftersom det talet liksom 7, 12 ,24 och 144 är ett heligt tal men det var enligt Antonin Gadal för många.

Antonin Gadal som hela sitt liv introspektivt studerade katarernas efter-lämningar i södra Frankrike var den som till Henk och Mia Leene överförde ett dokument som är den källa jag nyss hänvisade till när jag sa att antydningarna i Fama, att Christian Rosenkors blev direkt undervisad av en katar i barndomen och sedan upptog denne Broder i sitt Brödraskap, Fratrnitas Rosæ Crucisis. Det är av betydelse för katarerna hade förverkligat Ur-kristendomen på Hermetisk Gnostisk grund men i ett allra första skede redan från Druiderna och Maria Magdalena. Hela den läran var det som Antonin Gadal överförde 1961.

Antonin Gadals livsmål var att överföra Katarernas idé och bärande linje till Rosenkorset som han och hans föregångare visste att det fanns. I och med det skulle hans livsuppgift vara slut. Vid 76 års ålder överförde han det till Lectorium Rosicrucianum år 1953 men blev inte riktigt nöjd med utvecklingen där, han fann systemet utveckla sig allt mer hierarkiskt och då försvinner adepternas medfödda förmåga att själva bedöma.

Han påpekade också att varken manikéerna eller katarerna var särskilt hierarkiskt organiserade. Det är av Antonin Gadal vi har fått vetskapen om att Broder I.A. och Broder N.N. försökte överföra katarläran redan på sin tid. Antonin Gadal är alltså den kompletterande källan vi talade om nyss.

Då måste den Grupp som kallar sig en Rosenkors-Gemenskap kunna motsvara vissa förväntningar. I den måste individen betjänas av ett Ljusfält och utan att individen blir hierarktiskt bunden till andra men det fältet är ändå, å andra sidan, från början grundlagt av en eller flera som kan upplevas stå överst för det måste vara en som nått mycket längre än de andra som initierar det men det får inte bli en personkult kring grundaren och efter grundarens frånfälle kan det dessutom bli svårt att finna efterträdare för under den tid Grundaren hinner verka hinner han eller hon inte komma så långt att värdiga efterträdare alltid finns och finns de får de ta över en väldig börda

för själva organisationen i sig har format sig enligt en viss modell som inte nödvändigtvis motsvarar syftet och traditioner är svåra att bryta även om medlemmarna vet att grundaren inte var helt nöjd med sitt verk när han levde. Det var så med både Mme Blavatsky, Rudolf Steiner och Jan van Rijckenborgh, de ville justera en del men hann inte ända fram med olösta problem i deras rörelser som följd.

Det kan förstås också bli vanligt trassel så som oenighet och konflikter mellan jämställda medlemmar på alla nivåer, alltså spänningar inom en gruppbildning men kan undvikas om man från början helt enkelt ”räknar med dem” för en systematisk analys visar att alla människor är indelade i 12 grupper styrda av 7 kraftkoncentrationer och har de individuellt inte övervunnit sina grund-addiktioner, det vi kallar ”de sju huvudsynderna” blir deras inbördes för-hållande komplicerat och det kan leda till djupare motsättningar som hindrar hela Verket, de har som CRC blivit ”vägda” men befunnits ”för lätta”.

En del av dem man kan betrakta som utsända grundade aldrig någon organisation utan såg som sin uppgift att bara berika själva Läran med nya tankar och nya slutsatser, t ex Jakob Böhme och Paracelsus. Här i Sverige har det funnits flera filosofer på den Esoteriska Linjen och det finns de som nu undersöker den linjen.

De som arbetar i enskildhet vill förbereda marken för någonting som ändå måste genomföras i ett gruppsammanhang, annars blir det de vill överföra inte dynamiskt. Då förblir hela saken statiska lärosatser som bara verkar indirekt.

Därför har de som grundat Mysterieskolor alltid först bildat gemenskaper men det är också i gemenskapsbildningar farorna finns. Grundläggande är Ideationen. Gemenskapen måste bäras av den men i början är det en eller ett fåtal som bär den. Ideationen i sig måste forma Gemenskapen.

Sedan renässansen, pånyttfödelsens tid, började ungefär år 1350 har mänskligheten genomgått en medvetandeförändring som gett människan större självansvar. Hon är nu mycket mindre en del av en gruppsjäl men en andlig rörelse kan vara uppbyggd så att om man träder in i den blir man del av just en gruppsjäl och det kan verka hindrande på ens egen utveckling

men i så fall arbetar man enligt modellen ”magnetisk kropp”, medlemmarna är bundna till varandra som lemmarna i en fysisk kropp och man får finna sig i att bli den lem man blir satt till att vara och man blir ofrivilligt sammanbunden med de andra. Det var det Henk Leene och före honom Antonin Gadal reagerade mot i Lectoriums senare uppbyggnad.

Därför arbetar vi med ”Vibrationsfältet” som bas. Det finns förstås ett vibrationsfält i en magnetisk kropp också men vibrationsfältets mest utmärkande egenskap är att det är opersonligt. Det antänds visserligen av föregångare som kan ”ta ner det” men upprätthålls sedan av den Gemenskap de bildat, mest genom det gemensamma studiet som för det mesta kan ske i harmoni

men karmiska förvecklingar mellan medlemmar kan inte hindras och små ”olycksfall i arbetet” inte heller men mildras av inriktningen på det gemen-samma Målet och vetskapen att alla kan lära sig när som helst nå Vibrations-fältet och det utjämnar genom sig självt spänningar. Den Gemenskapen blir den stora skaran, Ecclesian, jämställda medlemmar som inte är indelade i olika grader och som inte åläggs några krav från grundarnas sida. Ideationen överförs genom det talade ordet. Vill en medlem ”gå vidare” kan han bli upptagen i den Inre skolan och blir då upptagen i en liten sluten grupp där man konfronteras med Lärans innersta kärna, steg för steg, genom att Kraftfältet kan tala mer direkt till den lilla gruppen och då börjar Mysteriet verka men kan göra det även utan den gruppbildningen.

Därför måste den stora gruppen så mycket som möjligt betraktas som en Enhet och utvecklingen inom den måste vara just en utveckling, den gruppen får inte bli en flock, en hjord som styrs av en gruppande som det är i de flesta gruppbildningar för i så fall kan den inte verka välsignande på världsfältet men om Gruppen övervinner kan det bli som Druiderna också sa: ”En gång skall även Djävulen bliva frälst” eller åtminstone som det står på ett Rosenkors-Tempels Grundsten: ”Men den som övervinner honom skall jag göra till en pelare i min Faders tempel”17 En sådan pelare var Christian Rosenkors, en förebild, en mänsklig prototyp, även om vi aldrig lyckas helt förklara vem CRC verkligen var och är men hans anda kan anas.

I varje fall har Rosenkorssällskap av olika modeller uppstått under modern tid, från 1909 med motsvarighet i Manifesten. De har väldigt mycket gemensamt men har ändå till vissa delar utvecklats olika.

Det sker nu ett uppmärksammande av det som gått snett för att sedan göra ett nytt försök att gå tillbaka till den ursprungliga Idén, att följa de gamla Rosenkorsarnas princip ”Ad Fontes” - till Källan. Den Källan är den Källa det talas om i Christian Rosenkors Alkemiska Bröllop där Hermes framställs som livgivaren i en brunn. Ovanför den stod med mycket åldrade bokstäver:

”GRUNDAREN HERMES

HAR EFTER ALLA DE PRÖVNINGAR

MÄNSKLIGHETEN GENOMLIDIT

GENOM GUDOMLIG FÖRSORG

OCH MED KONSTERNAS HJÄLP

GJORT MIG TILL DET LÄKEMEDEL SOM HÄR FLYTER FRAM

DRICK AV MIG DEN SOM KAN

BLIV RENAD AV MIG DEN SOM VILL

BESUDLA MIG DEN SOM VÅGAR;

DRICK BRÖDER OCH LEV”18

Det vi försöker följa är en väg där ett Gudomligt Elexir börjar verka genom att Rosen vaknar av beröringen med det. Då öppnas för oss ett Mysterium. Då fäster vi Rosen på vår naturs kors, och det blir då för oss Vägen, Sanningen och Livet.

www.klassiskarosenkorset.se

1Självständigt kungadöme men del av det Tyska Riket som var ett slags statsförbund

2Juris Doktor Tobias Hess 1586-1614

3Dr Martin Luther 1483-1546

4Sancta Romana Catholica Ecclesisia den Heliga Romerska Allmänna Kyrkan, så katolsk betyder allmän

5Aurelius Augustinus 354-430

6Dr Rudolf Steiner 1861-1925, först teosof men grundade år 1913 Atroposofiska Sällskapet

7Imigo et contrafactor

8Den apokryfiske Enoks namn sedan han blivit ärkeängel. Enok kallas även Hennoch

9Helena Petrovna von Hahn -Blavatskaya (1831-1891)

10Pseudonym för Carl Louis von Grasshov (1865-1919)

11Schlesien/Ślaśk heter på latin Silesia och mystikern Jahannes Scheffler antog därför pseudonymen Angelus Silesius för att han verkade där

12Jan Komenský alias Johann Amos Comenius 1592-1670

13Birgitta Ulvsson-Birgersdotter 1303-1373 numera Europas skyddshelgon. Före henne fanns en utveckling inom Asatron

14Kathrine Tingley 1847-1929

15Visingsö ö i Vättern i Gränna-Jönköpingsområdet men tillhör egentligen inte Småland utan Västergötland

16Antonin Gadal ”den siste kataren”, Languedoc i Sydfrankrike 1877-1962. I boken Das wahre Erbe der Katharer av H&A Klein gör han själv uttalanden om varför hans förhållande till Lectorium Rosicrucianum gick snett

17Upp 3:12

18Ur Fjärde dagen i Christian Rosenkors Alkemiska Bröllop

Klassiska Rosenkorsets Orden enligt Fama Fraternitatis

Annons:
Huygens
2018-03-25 15:08
#1

Jag betraktar det här som ensidig Illuminatipropaganda där dom politiskt mer betydelsefulla medlemmarna troligen får den tvivelaktiga äran att bli tankestyrda robotar åt reptilians. Luktar "hemligt sällskap" och mind-control lång väg.

klassiskarosenkorset
2018-03-25 15:29
#2

Just beroende av världsmakten och dess många uttryck är ju det vi försöker undvika mest av allt och inriktar oss på Katarlärans första steg: Renheten

Klassiska Rosenkorsets Orden enligt Fama Fraternitatis

Zepp
2018-03-25 15:31
#3

Mycket text.. orkar lixom inte läsa allt men jag antar du menar Rosenkreuszarna?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Rosenkreuzarna

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

klassiskarosenkorset
2018-03-25 15:39
#4

Det är just om Rosenkorsarna/Rosenkreutzarna det handlar.

Klassiska Rosenkorsets Orden enligt Fama Fraternitatis

Upp till toppen
Annons: