Annons:
Läst 2416 ggr
[Sandraas1]
2017-05-26 14:23

I drömmen mötte jag min döda pappa och syster

Jag måste få ta och skriva om vad jag upplevde i natt. Jag har mått psykiskt dåligt sedan min pappa tog livet av dig 2011. Min älskade pappa som var både som en pappa och mamma till mig, då min mamma försvann när jag var så liten. Min pappa hade jobbat som polis i många år och älskade sitt jobb och han var nästan aldrig sjuk  eller borta från sitt jobb. När han blev ålderspensionär när han var 65 år så firandes han av och fick en guldklocka, blommor och tacktal höll hans kollegor för honom. Dessvärre så hamnade min pappa i depression och sökte  psykvård både på St: Göran ( Stockholm)  och på Capio och inom den privata sektorn, men det var ingen som tog min pappa psykiska ohälsa på allvar. Min pappa var alltid mån av sig att se bra och välvårdad ut och det gjorde han även när han var psykiskt sjuk. Men inga läkare, psykologer, trots på flera olika ställen oberoende av varandra tog min pappas psykiska sjukdom på allvar. Dom sa till honom att skaffa sig fritidsintressen och ta promenader m.m. Till slut så orkade min pappa inte längre att söka vård, utan en tidigt morgon tog han sin bil och parkerade den i närheten av Medborgarplatsen och köpte sig en biljett och ställde och väntade på första tunnelbanan som kom och slängde sig framför tåget när det kom infarande på perrongen.  Jag var i chock i flera dagar och kunde varken äta, gråta, sova, utan det kändes som det inte riktigt hade gått in i skallen på mig. Det föll på min lott som var det äldsta barnet att kontakta begravningsbyrå och se till att ordna med det andra bouppdelningen som  jag tog hjälp av en advokat. När väl sedan begravningen kom då bröt jag ihop totalt och då släppte allting som jag burit inom mig. Chocken hade släppt och jag  grät floder och var näst intill hysterisk och var så ledsen att ha förlorat min älskade pappa som var både som en pappa och mamma för mig. Jag och mina 4 yngre syskon hade kände att vi mist 2 personer fast det var bara pappa. Dom 2 åren efter pappas död var jag sjukskriven och orkade inte jobba, utan behövde ha tid att sörja klart. Men så år 2013 började jag lite smått att arbeta igen först på 4 timmar,  och efter några månader 6 timmar och när år 2013 började gå mot sitt slut var jag uppe på heltid igen. Kände att jag inte bara kunde sitta hemma och tänka på min döda pappa och hur mycket jag än grinade och sörjde honom så skulle jag aldrig någonsin få honom tillbaka. År 2014 började och så kom den dagen så min ena lillasyster  ( hon var även tvillingsyster) ringde mig, hon brukade nästan aldrig ringa mig, utan det var hennes tvillingsyster Nenne, som var den som ringde mig.  Dessan, som min syster heter som ringde mig kallpratade och frågade hur det var med mig och barnen. Jag svarade att det var som vanligt och att jag nu hade börjat jobba heltid. Jag frågade min syster hur det  var med henne och hennes familj. Det blev tvärtyst i andra ändan och trodde först att samtalet bröts p.ga dåligt sändning eller mottagning.  Jag kollade displayen och märkte att det samtalet inte var avbrutet. - Hallå, Dessan, är du kvar……??

- Mmmmm

- Jamen, varför säger du inget….?

Då fick hon fram dessa ord och får en idag rysningar och obehag i hela kroppen, när jag tänker på dessa ord som hon viskade fram till mig. Vem utav oss yngre syskon brukar ringa till dig….?

Och utan att jag hann tänka efter så sa jag Nenne….och precis då jag sagt hennes namn kom jag underfund med det att det var därför som Dessan  hade ringt.

Jag minns inte så värst mycket mera än att jag bara GALLSKREK RAKT UT sedan blev allting runt mig svart. När jag vaknade till nästa gång så låg jag i en ambulans och var helt förvirrad , visste inte varför jag ens hade hamnat i ambulansen, men sen kom jag på det och fick ett nervsammanbrott och skrek och vrålade på ambulanskillen. Jag hamnade på St. Göran sjukhus ett par dagar och sedan vidare till ett annat ställe närmare hemmet, där jag fick psykvård i 2 veckor. Skickades hem med en massa lugnade mediciner som jag skulle ta flera gånger om dagen.  Fick veta att min lillasyster Nenne, hade svalt en massa sömntabletter och lugnade och sedan hängt sig i garderoben. Hennes sambo som jobbade skift hade hittat henne hängde i garderoben när han kom hem efter ett kvällspass. Denna gång orkade inte jag ta itu med begravningen, utan det blev istället hennes tvillingsyster som fick ordna med detta.

Förutom allt detta så har jag med i bagaget 3 äktenskap med min första make fick jag 5 barn och med min andra make fick jag ett barn en dotter, men han lämnade mig och vår dotter innan hon ens fyllt 1 år. Min yngsta dotters pappa engagerade sig inte i sin dotter, utan föredrog att vara med sina polare och vara ute och fästa. Varje gång både då vår dotter gick på dagis och sedan började i skolan så skulle båda föräldrarnas namn skrivas under när det gällde papper först på dagis och sedan skolan. Ett himla bök att över huvud taget få honom att svara när jag ringde och likaså när jag skickade papperna som skulle undertecknas av båda vårdnadshavarna. Så kom då den dagen, då jag blev ensam vårdnadshavare för min dotter. Min dotters pappa ville inte längre ha någon vårdnad över sitt barn.  Det blev ytterligare en chock för mig.  Jag hade nu inte längre någon pappa till min dotter som kunde avlasta mig ibland, Vi hade separerat när hon var mindre än 1 år. Min första make som jag hade mina 5 första barn med ( han är guld värld ) då han erbjöd sig att passa henne så jag behövde lite ledigt,  Det gick något år och en väninna till mig tjatade och tjatade att jag behövde komma ut och träffa nya människor. Jag gav efter och följde med min väninna och hennes pojkvän ut.  Dom både ville överraska mig och utan att jag visste om det så hade min väninnas kille tagit med sig en killpolare. Så det blev en överrasknings blinddate och jag som aldrig tidigare blivit kär vid första ögonkastet blev det när jag såg killen som jag blev presenterad för. Det var som om blixten hade slagit ner och han verkade även fatta tycke för mig. Jag var samtidigt livrädd för att binda mig igen och det tog några veckor innan jag till slut lät han få träffa mina barn. Mitt yngsta barn blev han så småningom som en pappa till. Mina äldre barn gillade han också. Vi förlovade oss efter 1 ½ år och på 2 års dagen gifte vi oss. Min 3:e make hade 2 barn sedan tidigare förhållande, men han ville aldrig att jag skulle få träffa dom. Utan dom gångerna han träffade dom så åkte han själv hem till sitt ex för att hämta sina barn och umgås med dom. Men jag fick aldrig se dom mera än på bild. Åren gick och vi båda tyckte att mina 6 barn och hans 2 barn som jag aldrig fått se fick lov att räcka. Jag var himla stormade kär och gick på rosa små moln i flera år och tyckte min nya make var världens snyggaste karl och tänkte att det var 3:e gången gillt. När vi varit gifta i ungefär 7 år så började jag märka en förändring hos min make. Han hade sin mobil alltid på ljudlös och när jag frågade varför så sa han att han blev så irriterad av ringsignalen, men byt då till en mildare eller sänk. Nej, sa han och hade alltid sin mobil i sina jeansfickor på vibration och när det vibrerade i hans mobil så ursäktade han sig för att gå ut för att ta samtalet. Jag tyckte det var väldigt märkligt beteende, men la inte för mycket energi på detta och tänkte att han kanske hade någon överraskning på gång för mig. År 2008 så hade vi hemtelefon och jag började märka att våra hemtelefonräkningarna var sky höga dom mellan 2000-3000.- per kvartal. Jag ringde Telia och bad dom skicka hem specificerade telefonlistor, men när dom inte hade kommit fram efter någon vecka så ringde jag och klagade på Telia och dom sa att dom visst hade skickat ut dom specificerade ringda samtalen. Jag bad Telia skicka dom igen och denna gång så bad jag dom rekommenderat och fick då lösa ut brevet på mitt postutlämningsställe. Jag satte mig i bilen och öppnade brevet och det var massor av sidor och en massa konstiga telefonnummer som jag inte alls kände igen. Åkte hem och kollade  på datorn vart alla dessa nummer gick till och fick mig ytterligare en chock då min äkta make i flera månader hade ringt till Callgirl och en massa sexsamtal. Jag bad en vän till mig ta hand om Caroline och när min make kom hem senare på eftermiddagen så ställde jag honom mot väggen och kastade hela högen med papper från Telia på utskriften.

-  VARFÖR SKREK !!!!! Jag på honom!!??

Är det därför som du smusslat med din mobil och alltid har den i  jeansfickan enbart på vibration. Jag skrek på honom att ge mig hans telefon och kollade att han även där under sina kontakter hade nummer till call girl.

Trots att vi var gifta och tackar Gud att vi inte valde att skaffa barn tillsammans, men samma kväll så fick han packa en väska med sina nödvändigaste prylar och kläder och sticka från lägenheten. Näst kommande vardag så kontaktade jag tingsrätten och bad om papper för att ansöka om min 3:e skilsmässa. Då det var jag som var i mest behov av lägenheten då jag hade barn, så var det jag som fick ta över hela kontraktet.  Jag valde senare även att byta kommun och börja om på nytt ställe.

Nu är 5 utav mina äldsta barn vuxna och mitt yngsta barn fyller snart 17 år och nästa år blir hon myndig. Jag mår så psykiskt dåligt och har varit sjukskriven ett tag nu. Jag har mina vuxna barn och mitt yngsta barn och så några väninnor som jag umgås med.

När jag mådde som värst och kände mig så sviken så skar jag upp båda mina handleder, men en av mina väninnor kom i räddade mig i sista stund. Vid 1 tillfällen har jag försökt hänga mig. Min äldsta son som bor i samma kommun hade inte fått tag på mig och han har reserv nyckel hem till mig och fann mig hängdes i garderoben.  Just då ville jag bara dö p.ga allt som har hänt mig genom åren. Min son sa att jag behöver söka hjälp. Men tänker då på min pappa som sökte hjälp för att han mådde så dåligt psykiskt men han fick ingen hjälp.  Min son stod på sig och tvingade mig söka hjälp och nu har jag fått hjälp av en läkare och psykolog och får en massa piller som är lugnade och nu sitter man dagarna i ända som i en stor bubbla och är helt avskärmad från verkligenheten.  Mitt yngsta barn bor mestadels hos min första ex-make och hans flickvän. Jag träffar min dotter på helgerna några timmar.

Nu till saken hör att natten till idag så drömde jag en dröm som kändes så  verkligenhetstrogen och sann. I drömmen så drömde jag att mina älskade pappa och lillasyster stod och sträckte ut sina händer mot mig. Dom sa ingenting, utan stod bara där helt stilla och sträckte ut sina händer mot mig. Jag vaknade med ett ryck och var lite uppjagad och hade kallsvettningar. Lyckades till slut somna om och drömde exakt samma dröm igen att min pappa och lillasyster Nenne stod och sträckte ut händerna mot mig  ( som om jag skulle komma fram till dom) häpnades och förvånades mig att min pappa såg så himla ung och fräsch ut. Jag hade idag en läkartid på morgonen 8.30 och hade ställt alarm på min mobil för väckning, men låg och sov och drömde ( verklighetsdrömmar) om min pappa och lillasyster, vaknade först vid 10-tiden och hela förmiddagen och sedan jag började skriva detta långa inlägg har jag funderat över detta. Finns det någon andra sida och lever man vidare efter det att man har dött.

Tar Tacksamt emot alla svar-

//

Sandra

Annons:
Kyllan56
2017-05-26 14:50
#1

Din historia berör mig på djupet. Du har verkligen inte haft det lätt och jag känner med dig!

Jo, jag är övertygad om att den andra sidan existerar och att de kommer när man har det svårt. Jag tror de vill säga att de finns där. 

Själv hade jag två bröder där jag var i mitten. Min storebror - som var narkoman dog för 20 år sedan. Min lillebror har alltid varit min mammas favorit. Däremot var min dotter favoritbarnbarnet. Min lillebrors mellandotter är lik mig och var heller ingen favorit hos min mamma. Min mamma som dog 2011.

Min mamma har kommit till mig två gånger. Båda gångerna ligger jag i min säng där jag bor. Hon har kommit med en sådan stor kärlek. Om man har varit med om det, så vet man att det skiljer sig från drömmar. Jag har varken för eller senare drömt något med den intensitet av kärlek, som jag fick när min mamma kom.

Även min brorsdotter har fått besök. Dock inte min lillebror. När människor dör och kommer till andra sidan, så inser de saker de inte förstått när de levde. Mamma kom till min brorsdotter och mig, för vi behövde få bekräftat att hon älskade oss.

Så jag är övertygad om att din pappa och syster vill säga att de finns där och att du ska kämpa för att må bra igen. Att dina barn inte ska behöva gå igenom det du gjort.

Kämpa!❤️För jag vet att man kan komma tillbaka efter att ha mått dåligt! Jag har själv haft ett svårt liv!

”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

[Sandraas1]
2017-05-26 14:55
#2

  ❤️Tack för ditt svar ❤️

SilverRosen
2017-05-26 15:16
#3

Jag och min mamma har båda fått flertalet besök i våra drömmar. Min far blev bara 29 år gammal och var mammas första och största kärlek.

 Mamma blev jätterädd av drömmen och vågade knappt tro sina 'ögon'. Pappa var ettrig och hälsade på henne minst en handfull gånger i drömmarna. Och det är som du skriver verklighetsdrömmar eller sanndrömmar, skillnaden är slående mot vanliga drömmar, det är jättehäftigt!

Jag å andra sidan fick ett avslut och ett mycket kärleksfullt möte med min far, han hälsade på mig och skänkte mig styrka när min nedbrutna, sjuka kropp givit upp, hans kärleksfulla gest var bland dem som hjälpte mig att övervinna en förlamande rädsla som tagit över min tillvaro.

Jag anser att vi aldrig är ensamma och att det finns en existens efter den fysiska döden. Så nu ägnar jag mig åt att leva ett gott och hälsosamt liv, utan andras krav, viljor och inflytande…min infekterade tillvaro är över och hoppet var det som aldrig övergav mig!
Så tänkt på att du aldrig är ensam, du kan alltid finna styrka i deras närvaro och kärlek, den länken försvinner aldrig. Du är ofantligt sark och ingen ska få dig att tro att du är svag!

[Sandraas1]
2017-05-26 15:28
#4

❤️Tack för ditt inlägg och det känns bra att veta att andra varit med om liknande saker som jag själv ❤️

Upp till toppen
Annons: