Annons:
Läst 4173 ggr
theone2
2012-04-07 02:40

Kan man älska alla?

Detta är en fråga många ställer sig, det finns ju så mycket hos en person som gör detta väldigt svårt. Men även här har folk överlag fel vinkel på älska.

Människans älska = att träffa någon med liknade syn på livet som en själv, att träffa någon man får ut massor av. Att man kan "ta" energi av varann och leva på varann. Då blir det klart svårt att älska varann, alla kan man ju inte plocka energi från vissa tar den ju. Då blir älska någon som tar energi väldigt svårt. Du får inget av det. Detta håller vi på med hela tiden letar ställen o ta energi och få max av den innan vi jagar ny. Då kan vi fästa oss vid en viss person elelr sak tills dess att den är tröttsam. Då byter man.

Älska någon ur högre perspektiv = Den bygger inte på vad vi delar, vad du är elelr andra tolkningar från min sida. jag an älska alla, kan vara med alla och försöka förstå alla. Detta utan krav på motprestation och har jag inte krav kan den andra inte ta energi. Jag kan dock välja att ta avstånd på grund av att den skadar mig fysiskt men annars så låter jag den jag älskar leva sitt liv jag mitt på så sätt kan vi utvecklas vid varann inte av varann.

SÅ skulle vi alla älska varann så kan vi alla växa… Och älska..

Annons:
Geru
2012-04-07 02:49
#1

Nej, du kan inte älska alla.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Laleh
2012-04-07 03:08
#2

Jag har läst nånstans att de som kan älska alla kan vara själsfrende till alla. De har en unik själ.

theone2
2012-04-07 03:38
#3

Du som säger detta är omöjligt, det är bara omöjligt för du inte vet annat. Det var omöjligt för 100 år sedan att sitta vid en dator skulle du sagt det då till folk skulle de skrattat åt dig. Men bara du har vetandet, så är det en möjlighet. Kanske en dag du får det vetandet kanske inte.

2: Självklart kan vi vara det med alla. Själen är objektiv, kärleken som nänniskan har är subjektiv… Så en objektiv varelse skulle inte döma dig elelr inte förstå dig den kommer älska dig vilka misstag du än gör. Då den förstår att misstagen är inte ett sätt o mäta kärlek, äkta kärlek finns där för alla som inte sätter krav på den. För kraven skapar kärlek till din bild av personen inte personen i fråga.

Laleh
2012-04-07 03:42
#4

#3 - Väldigt fint sagt!

Geru
2012-04-07 13:20
#5

Så då kan ni alltså älska människor som hitler? Okej, men jag tror att new age nådde en ny nivå då.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Geru
2012-04-07 17:12
#6

Och nej. Jag säger att det är omöjligt för jag VET hur människor är. Ni verkar ju helt sakna verklighetsförankring? Älska alla hatiska människor? Alla dom som lever för att förstöra, döda och göra annat "kul".

Att älska någon är inget man säger till vem som helst. Om du säger att du älskar alla människor, vad betyder det då för dom som är extra speciella för dig i ditt liv? Att du bryr dig lika mycket om dom som du bryr dig om grannen?

Du kan vilja det hur mycket du vill. Men det kommer inte bli verklighet bara för att du säger det.

1870 skrev faktsikt människor om datorer och annat - som sedan blev verklighet. Men det är teknik. Människor är inte teknik, människor är brutala och hänsynslösa, och det är något jag själv kommit till att acceptera.

Spring iväg från verkligeheten bara ni. Men andra kan faktiskt klara av den utan att hitta på att alla är snälla och kärlek finns överallt.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Annons:
[Baubo]
2012-04-07 18:22
#7

Att säga att man älskar alla är hyckleri. Sympati, empati, medkänsla, insikt i att vi alla har alla olika mänskliga sidor inom oss, att ingen av oss är en isolerad ö, att vi alla är delar av samma "organism". det är en annan sak. Då behöver vi inget hat, då kan vi leva i balans med oss själva och omvärlden.

Gaiatri
2012-04-07 21:20
#8

Visst kan man ha kärlek till alla. Det är en kärlek som är ovillkorlig och handlar inte om hur personligheten handlar utan om själens kärlek. Själen känner ingen separation från andra själar. På själens nivå är vi alla förenade och genom själens kärlek som strömmar genom hjärtat kan vi känna denna kärlek även på det fysiska planet.

Denna kärlek är inte personlig utan av en mer opersonlig karaktär. Det är inte peronlighetens handlingar eller beteenden eller vad han/hon säger som avgör utan är oberoende av detta.

Om man säger att det inte går att älska alla då är det den personliga kärleken som menas (det är egentligen solarplexuskänslor) medan själens kärlek (hjärtchakrat) förenar oss med alla.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Gaiatri
2012-04-07 22:08
#9

Ett tillägg till föregående kommentar… Med kärlek och att älska alla människor så menar jag inte att acceptera alla handlingar. Gör någon en illa eller begår skadliga handlingar så kan man såklart ta avstånd från handlingen.

Sajtvärd på Andlig utveckling

theone2
2012-04-07 23:31
#10

9: bra du fick fram det jag försökte säga.. Det finns en kärlek som är ovillkorlig och objektiv. Den ser inte till handlingar eller vinst den ser till vad personen är.

Geru
2012-04-08 05:29
#11

En människa ÄR sina handlingar. Allt man gör definierar den man är. Du kan inte ta avstånd från en handling utan att ta avstånd från den personen med.

Om det ni beskriver stämmer, så är själen ingenting som har med kroppen och sinnet att göra med alls. Vilket gör det till en meningslös sak - som dessutom inte påverkar verkligheten.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

theone2
2012-04-08 06:24
#12

11: På ett sätt har du rätt ett annat helt fel, sant att folk tolkar en person efter dess handlingar. Men det en person gör är bara din tolkning. Första, du vet inte varför en person handlar sm den gör alltid, inte personen heller. Den kan tro att den handlar efter vissa saker men mest troliga är att den följer invant tankemönster, känslor och sitt ovetande. Lika dant gör du när du går efter en persons handlingar.

Kan berätta en historia som har med detta ämen jag finner väldigt trevlig:

Det var en zen mästare som skulle ha massa elever hos sig i 2 veckor, det kom elever från alla håll i landet. Efter ca 3 dagar kommer man på en av eleverna stjäla. De andra eleverna blev upprörda och sade till mästaren vad som hänt, denna mästare gjorde inget. Efter 2 dagar till kommer man på denna med samma handling igen. Då blir eleverna ursinniga och säger till mästaren att antingen så kastar du iväg denna elev för dess handlingar eller så går vi.

Mästaren ber alla elever träffas i ett stort rum, arga kommer de dit för att lyssna på mästarens ord. - Det är bra mina vänner ni vet hur man skall göra och leva. Men denna elev vet inte detta och om jag kastar iväg honom vem skall då hjälpa honom? Ni får gå, men jag behåller eleven. Med dessa ord så skäms eleven så mycket så han slutar och på så vis fick alla elever vad de ville.

Vad är tanken med denna lilla saga? Jo att döma någon för deras handlingar hjälper ingen. Det är ändast genom att hjälpa varann, förstå varann och handlingarna för att sedan inte upprepa ett beteende som skadar andra och dig själv. Men då gäller och förstå vad kärlek är.

Själen om vi pratar om den, den finns inte aktiverad i så många på jorden så du har helt rätt den är för många värdelös just nu. Den måste aktiveras, den finns där men inte aktiverad…

[trewq]
2012-04-08 13:54
#13

Jag tror att man får dela på att älska människan, och älska själen/själar. Personligen kan man inte älska någon, personlighet är tankar och tankar älskar inte, de existerar. Kärlek i kroppen, det är biologiska funktioner, och känslor, men om själens kärlek manifesteras i kroppen så kommer de biologiska funktionerna att representera själens allomfattande kärlek. Den kärlek som är uttryck för ens själ, är delad från människan

Annons:
Geru
2012-04-08 14:39
#14

#12 Det du skrev där " Att hjälpa varandra" är ett sätt att dömma människor med. Det fungerar åt båda hållen - och du ströp just ditt eget argument där.

Men det här spårar ur och blir mer och mer religonsartat.

Hur skulle du omtolka ett folkmord på miljoner då? Eftersom du precis sa att man kan tolka saker på alla vis - vilket jag redan vet om. Det är inte direkt svårt att hitta en anledning till varför folk gör saker. Förståelse ger inte automatiskt förlåtelse. Annars kan du ju försöka säga det till människor som förlorat nära och kära.

Bli mer förankrade i verkligheten, tack.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

theone2
2012-04-08 14:50
#15

Jag kan inte förstå folkmord, jag är emot den handlingen klart men människan är jag inte emot på något vis. Men klart handlingen.

Man får skillja på människan o handlingen. Sedan detta med själen o så är inget problem för så många då de inte har någon aktiverad så den religösa biten hoppar jag.

Geru
2012-04-08 14:53
#16

#15 Jag kan förstå folkmord. Vilket gör att jag kanske har annat perspektiv på det?

Nej. Man kan inte skilja på människan och handlingen. Du är inget mer än dina handlingar i livet, och det är o andra sidan inte något dåligt.

Varje människa har en själ, därmed så är den lika delaktig i det som människan i fråga som gör handlingen.

Att låta något dåligt hända när man har makt att ändra det är lika dåligt som att göra den dåliga handlingen själv.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

theone2
2012-04-08 15:01
#17

Det du missar i hela din tanke här är att människor har sällan val. Det kan låta så för en som inte vill göra folkmord att valet finns att inte göra det. Men just när en person gjorde det ansåg denne det bästa o göra.

Lika om du är ledsen och nere kan du säga till denne att du kan ju välja o vara glad? Men sedan blir du ledsen o nere är det inte lika logiskt längre.

Människans val är begränsat till dess vetande i varje nu… Om din känsla är att bli arg, så kan folk säga bli nte det du har ju valet att inte vara det. Så funkar det inte tyvärr du blir arg. Så ja därför ser jag kanske människan mer än handlingen för handlingen ror sällan personen över för de ofta inte tror sig ha andra val.

Geru
2012-04-08 16:01
#18

#17 Människor har ALLTID ett val. Alltid. Det finns alltid ett val. I var enda situation finns det ett val. Folk som säger annat kan inte klara av dom egna valen dom gjort, och kan inte hantera verkligheten.

Känslor är inte val - känslor är reflektioner över hur du känner.

Du väljer vilka val du gör. Du kan välja att döda eller att hjälpa. Så enkel är våran värld.

Du har ett val att agera ut ilskan, eller att hantera den. Så jo, du har alltid ett val.

Kom inte med en massa "Man har inget val" snack. Sånt säger människor som är svaga och inte kan stå för det som dom gör, och därför försöker rättfärdiga det.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

theone2
2012-04-08 16:14
#19

Jag står alltid för det jag gör, men jag vet också att folk inte alltid har ett val för om de hade det skulle de inte välja och skada, ofta förstår dem inte ens att det dom väljer skadar andra eller dem själva. Så jag håller fast vid att val är bara i förhållande till vetandet för stunden.

En man som slår sin kvinna VET att han inte skall det att det är fel, det betyder inte att han klarar och välja att inte slå henne. Han slår henne för att han kanske är rädd om han inte har makten och vet inget annat sätt o få makt än att slå. Men hade han ett val skulle han troligen inte slå då en människa sällan vill skada men lika sällan inte kan välja annat. Efter denne har slagit sin kvinna ber de om förlåt för de inser att de gör fel. De är inte dumma i huvudet utan ser just när känslorna styr bara i sin lilla bubbla ett ända val. Då han inte är medveten om annat.

Så det är itne så lätt som att säga alla har val, du måste se hur det ligger till i verkligheten. I praktiken har alla val där håller jag med i verkligheten när de själva står där har de inte val då tar rädsla, ilska, glädje, viljor och annat ego över fria valet och det blir fel.

Geru
2012-04-08 17:32
#20

#19 Nej, det betyder att han helt enkelt inte bryr sig om kvinnan i fråga. Det är en form av psykos.

Läs gärna på om det mänskliga psyket. Vårat beteende, vad som är bra och dåligt, är allt sociala normer.

Han har ett val att inte slå. Han har ett val att döda sig själv istället för att skada andra.

Man har, som alltid, ett val.

Vissa val är svårare än andra - men att säga att människor inte har ett val är att ge dom automatisk förlåtelse för det som dom gör, och därmed försvinner ansvaret för det också.

Människor har alltid egna motiv. Människor har alltid ett val.

Dom valen definierar vem du själv är - en misshandlare eller en mördare, eller en läkare och folkhjälpare.

Jag vet, för jag har ett temprament som är utanför den norm som finns.

Men jag skulle inte slå andra för det. Du väljer åt vilket håll du riktar ilskan. Jag vet.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Annons:
theone2
2012-04-08 17:35
#21

Jag säger det i TEORIN är det så men PRAKTIKEN är annan för om du har rätt här är du ofelbar… Grattis ;)

Geru
2012-04-08 17:42
#22

#21 Jag säger inte att jag är ofelbar, men jag säger nog att jag har sätt mer av mänsklig natur än vad du har…

Människor är inte goda och snälla, inte någonstans alls. Människor är egoistiska, självcentrerade och bryr sig endast om några få saker egentligen. Allt som kan relateras till sig själv.

I andra delar av världen så är det helt normalt att slå sina fruar, och att inte göra det anses som onormalt.

Det mest sjuka som finns på den här planeten är människor.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

[trewq]
2012-04-08 17:44
#23

#20 Konstigt hur de som säger sig ha koll på psyket, och på andlighet ofta vet mindre än de säger.

[trewq]
2012-04-08 17:45
#24

#22 Då är du lika sjuk som de flesta andra. Lägg ned och döm, och värka duktig, ingen bryr sig förutom du själv.

Geru
2012-04-08 17:49
#25

#23 Har ingen koll på andlighet, men psyket hos människor är inte direkt så svårt att förstå. Men allt som jag sagt är inget som kräver utbildning, det är bara saker som är självklara. Du ansvarar själv för dig själv helt enkelt.

#24 Japp. Jag dömmer inte mer än vad TS gör - h*n dömmer alla på ett vis. Jag beskriver en helt annan del av saken som h*n inte gör, eller ens verkar bry sig om.

Jag är precis lika mycket egocentrisk som resten av människorna, precis som du är när du skrev dom där två inläggen :)

Och du kan knappast tala för alla andra som läser, och det vet du med. Fast o andra sidan, att du talar för alla andra som läser betyder ju att du dömmer dom med?

Ja, alla människor är lika ruttna :)

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

[trewq]
2012-04-08 18:04
#26

Människor är inte ruttna, handlingar är ruttna. Bla.annat det som gör att man håller sig undan sketna handlingar.
Ni som skriver så mkt här behöver nog någon som lyssnar, eller skriva av er lite i ett block med penna. Har ni testat det?!

Geru
2012-04-08 18:13
#27

#26 Ursäkta? Okej, fine. Människor som gör ruttna handlingar är ruttna. Om du nu vill vara så finfördelande. Men människor som gör bra handlingar försöker inte direkt stoppa dom som gör dom dåliga?

Helt allvarligt så är jag bara less på att människor försöker skylla över sina egna handlingar på annat - som att man inte skulle ha ett val. Det är bara lära sig att hantera verkligheten istället. Den är rätt brutal, kan jag säga dig.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Annons:
Gaiatri
2012-04-08 20:49
#28

Geru, försöker du stoppa de som gör dåliga handlingar? Menar du att du tror att om man kan säga att man älskar alla människor så accepterar man folkmord? Vilka kan stoppa krig och folkmord - de som älskar eller de som hatar eller de som låtsas som att inget är fel. Kärlek är inte att tillåta folkmord. Kärlek är inte att acceptera orättvisor i samhället. Att älska människor är inte att se på när man har möjlighet att göra något. Har man däremot inte möjlighet eller om man inte kan se en väg till att göra något som kan stoppa så behöver man inte må dåligt för att man inte kan göra något.

Om man älskar människor så är det inte samma som att tycka att alla är snälla och allt är kärlek. Det är mycket som är fel, alldeles för mycket handlingar som separerar oss från varandra. Men i grunden så har vi en del som är oseparerad från resten av mänskligheten. Detta är själsmedvetandet. I det medvetandet så vet man att vi är ETT. Det är egentligen inte så att man kan tänka sig till detta utan det är något man upplever i sitt inre. Det finns en punkt man kan nå när man ser att jag och du är samma essens. Det kan man uppleva med de man möter. Man förstår genom dessa erfarenheter att det man ogillar hos någon eller om man hatar någon så gör man det samma mot sig själv. Detta för att vi i det inre delar vår erfarenhet. Vi är oseparerade.

Däremot kan jag inte ta in personligheten Hitler och säga att jag älskar denna men jag kan förstå att dennes själ har en tuff väg att gå nu. De val vi gör leder till karma och ju mer medveten man är när man gör valen om vad som är rätt eller fel desto tuffare blir karmat (eller det man orsakat leder till verkningar som kommer tillbaka till en själv). Allt kommer tillbaka till en själv, tankar, känslor och handlingar kommer tillbaka till den som orsakat dessa. Alla tankar kommer tillbaka som man sänder ut.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Geru
2012-04-08 20:57
#29

#28 Japp! Jag försöker stoppa dom som gör dåliga handlingar i min närhet.

Älskar du alla, så älskar du alla. Alltså även massmördare. Det finns inget annat sätt att tolka det på ju? Alla är ju alla.

Älskar du någon accepterar du den personen.

Att älska alla är precis det du skrev, allt är kärlek. Älska är en starkare form av kärlek, och inget man ska dratta ut till vem som helst.

Och som jag sa. Det här är mer en form av religös tro än det är ett förhållningsätt till verkligheten. Precis som vilken religon som helst.

Nej. Det kommer definitivt inte tillbaka. Hitler dödade miljoner, och sen tog han sitt liv. Han kommer inte straffas för det på något vis alls. Han vann, helt enkelt.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Gaiatri
2012-04-08 21:42
#30

Det var väl troligen så han såg på saken att det inte kommer tillbaka till honom så då kan man göra vad som helst. Men själens lagar fungerar inte så.

Livet handlar heller inte om att vinna eller förlora. Det om något är som en religiös tro. Det man vinner det förlorar man och det man förlorar vinner man. Det är ingen tävling. Vi är ju alla del av varandra.

Jag har inte sagt att jag älskar alla, däremot så vet jag av erfarenhet att genom själen så finns det en inre kärlek som går över alla gränser. Jag har upplevt denna kärlek men jag säger inte att jag älskar alla personligheter. Själen och personligheten är inte samma. Personligheten är nedsänkt i illusionen. Själens medvetande är vi ofta inte medveten om. Det är pga av att vi gått ner i materien och identifierar oss med det lägre personliga medvetandet. Det är vår uppgift att höja oss över den lägre materien och därmed också höja medvetandet i materien. Vi jobbar alla med detta även om vi är omedvetna om det.

Vi måste hantera de känslor som vi har i oss och runt oss. Det tar tid och mycket arbete. Vi lever och utvecklas och förhoppnngsvis blir vi med tiden visare och förstår att dessa känslor inte är det inre jaget utan en del av den materie som vi befinner oss i. Vi är inte våra känslor men vi har ett känsloliv. Den astrala materien har ett eget liv som vi bygger våra känslokroppar i. Men vårat Jag (eller själ) befinner sig på en högre nivå och är inte identifierad med dessa astrala energier. Personligheten är själens uttrycksmekanism i det fysiska livet. Vi är inte vår personlighet, men själen försöker uttrycka sig genom personligheten. Personligheten är ännu inte ett rent uttrycksmedel för själens energier. Därav de felaktiga tankar, känslor och handlingar som vi uttrycker och som skadar både andra och oss själva.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Geru
2012-04-08 22:02
#31

#30 Jag tror vi lägger ner här - du tillhör new age religonen, vilket jag inte gör. När du dör, är du död. Ingen själ som kommer någonstans. Det är därför dina handlingar är viktiga.

Och jag är ledsen - var inte medveten om att det var en religös diskution och inte en samhällssyn.

Men lycka till i framtiden :)

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

gonzo56
2012-04-09 00:53
#32

Geru: Du skrev: När du dör, är du död. Ingen själ som kommer någonstans. Det är därför dina handlingar är viktiga.

Viktiga för vaddå? Om det är som du säger så borde det väl kvitta rätt hårt vilka handlingar man utför i livet :D Why bother? Varför inte då leva loppan och ha roligt, bryta alla lagar, testa alla gränser, vara en riktig så kallad egoist osv istället för att försöka städa upp en planet som man ändå aldrig kommer tillbaka till?

Du skrev också: #30 Jag tror vi lägger ner här - du tillhör new age religonen, vilket jag inte gör.

Vill du vara så vänlig och förklara hur du kom fram till den slutsatsen? Var det bara ett avgörande eller en be-dömning ;) som kom till dig bara så där.. hux flux?

Geru
2012-04-09 01:02
#33

#32 Det du lämnar efter dig är alltså dina handlingar. Det är ditt arv.

När du dör kommer folk komma ihåg dig för det du gjort för dom.

Och jadu, why bother? Du vill ju leva så bra som möjligt, och bryter du lagar så lever du knappast så bra som möjligt. Det säger ju sig självt?

Jag kom fram till den slutsatsen när det blev disskutioner om att själen lever vidare och så. Det är någonting som tagit till sig rätt ordentligt dom närmaste åren, faktiskt.

Jag är en rätt jordnära människa, jag ser på livet utan att behöva blanda in min själ i det, om jag nu har en ens. Det är bättre så. Enklare, och dessutom med allra största sannolikhet korrekt med.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

gonzo56
2012-04-09 01:19
#34

Geru: Du skrev:

#32 Det du lämnar efter dig är alltså dina handlingar. Det är ditt arv.

När du dör kommer folk komma ihåg dig för det du gjort för dom.

Arv till vem - och om till någon - varför ska jag bry mig om den/det ifall min existens totalt upphör efter mitt enda liv här på jorden ?Och du kommer bry dig om vad folk kommer ihåg dig för… genom vad om du inte längre existerar? (Om ingen del av dig existerar?) Varför blir det viktigt? Om ingen del av mig går vidare efter döden så finns väl ingen anledning alls till att göra något bra/försöka förändra planeten, samhället osv. Desto större anledning till att "svina sig och skita i allt" ifall ingen del av en överlever döden, allt blir blankt, *poff* Don't you say?

Sedan skrev du:

Du vill ju leva så bra som möjligt, och bryter du lagar så lever du knappast så bra som möjligt. Det säger ju sig självt?

Gör det? För mig är det ingen självklarhet att hålla sig innanför ramarna har likhetstecken med maximerad lycka. Det känns snarare som ett avkall på min frihet (i synnerhet om jag bara har ett liv på mig att uppleva så mycket som möjligt här på planeten jorden innan allt blir blankt för mig). Kan du utveckla hur du tänker här? Du gör mig alldeles konfys.

Om du ser dig själv som en jordnära person - kom då ihåg att det är lika flummigt att avfärda saker som inte kan mätas vetenskapligt som att inte förkasta det. Försök bevisa motsatsen - att man inte har en själ..

Dessutom ifrågasätter jag dina kunskaper om människans psyke (som du talat om på flera ställen här på AU) om du förkastar idén om att människan har en själ - vilken hela psykologin faktiskt bygger på. Psyke betyder ju också just själ. http://sv.wikipedia.org/wiki/Psyke

Annons:
[trewq]
2012-04-09 01:25
#35

#27 Tänk på dina egna handlingar ist för på andras. Jag tror knappast att du gör allt rätt, och bra. Sedan vad du tänker har sin vikt. Bara för att man gör bra saker, betyder inte det att man är ren i personen. Dina intentioner är nog så viktiga, för det gör ont vad man än gör, med avsikt, och med så. Spelar ingen större roll, om du tänker en sak, men gör en annan.

#28 Hitler kan mkt väl ha varit en "stark själ", någon som satts på jorden för att fortskrida dens utveckling. Sorgliga sanningen, att bara för att man gör goda saker som ser bra ut. Det gör inte en till en bra människa.
Försvarar inte massmördare, och krigsherrar, men se på er själva vad ni gör och tänker. Alla de små sakerna som alla uppfattar, och tar skada av. Varje liten grej ni gör har betydelse. Tankar är också rörelse ;)

#29 Det är här du är fel. Du försöker stoppa de som gör dåliga handlingar utan att se på dig själv först. Stoppar du någon som misshandlar, och sedan misshandlar själv i större eller mindre grad får dig inte till himmelen.
Sedan straffas hitler som alla andra. Kan säga dig, att den människan om han nu lever idag…om nu han har inkarnerat igen…han har det inte lätt. Antagligen sitter han någonstans och gör gott för vad han skadat, om han inte hade sådan balans så att han faktiskt kom undan allt han gjorde. Eller att hans tagande av sitt liv var straff nog.
Mindre grej; Hitler var vegetarian. HAr ni hört så dumt?!

#32 Gör man allt i balans, kan man i stort göra vad som helst. Men då ska man veta, att man antagligen bara kommer röra det som förtjänar det. Säg att du är elak, men håller dig balanserad. Ja, då har den du är elak mot förtjänat det. Tyvärr fungerar inte den vägen, för om alla skulle göra så skulle vi ha det som nu ungefär. Förjävligt.

Alla goda handlingar är också ego. Alla handlingar som är småluriga i godhetens namn är ego. Om man reagerar för att man inte vet, eller kan bättre, då är man mindre ego för en sådan person vet inte vad den gör. Mer medvetenhet skapar mer ansvar. Och inte i tråkig stil som ansvar att ha bil, och ha ett jobb på ett kontor. Nej, Ansvar.

Sedan om man inte stämmer med hur det ser ut resten, socialt sätt. Då kan man välja att bli mer accepterad av de runt sig, men man gör ändå allt för sin egen skull, för att se bättre ut i ENS EGNA ögon. Det är svårt att se, men så är det. Man rättfärdigar sig själv inför sig själv. Önskar det var på ett annat sätt.

gonzo56
2012-04-09 01:47
#36

Trewq: Det du skriver om att alla handlingar är egoistiska skriver jag under på när som helst :D Det handlar precis som du säger om att söka rättfärdiga sig själv eller söka lindring, berömmelse, beundran av andra, ryggdunk på sig själv - vad snäll och duktig jag är som skänker 20:- till svältande barn osv… nu när jag har skänkt 20:- är jag är en bra människa.

Om vi sedan lägger på den här teorin om att alla är ett så blir det du gör för andra samma sak som att göra det för dig själv - det som gagnar helheten gagnar även en själv - smått som stort från olika perspektiv dessutom :D

Geru
2012-04-09 02:02
#37

#34 Du bryr dig för det är det enda som du kan lämna efter dig. Du är odödlig i människors minnen.

Allt det här med att man lever vidare är ju bara ett symptom på att man inte klarar av att man dör. Så har det varit förut med, inom alla religoner.

Och jo, för håller du inte dig inom ramarna så kommer ju andra människor som faktiskt tar ansvar för sig själv och för andra att hindra dig, och därmed så förlorar du ju "ditt roliga" på det.

Logiken är glasklar.

Jag kan bevisa att ditt arv är dina handlingar. Att du själv ruttnar bort när du dör. Båda dom sakerna är bevisade. Vad har du för bevis för att du lever vidare, annat än din tro?

Du kommer dö med vetandet att du hade ett bra liv. Det är inget som är dåligt, och varför skulle du bete dig bättre för du vet att det finns något efter? Det är ju bara svagsint. Man mår bra när man gör bra saker.

Ja, psyke är ett gammalt ord. Men psykologi är kunskapen om hur medvetendet och det undermedvetna fungerar. Det är inte en kunskap om själen, speciellt inte eftersom många i tråden redan sagt att den inte är aktiv i människor.

Nu har det, ungefär som vanligt när jag försöker diskutera med människor med tro, blivit en verbal shitstorm.

#35 Nej, jag gör inte allt rätt och bra. Det gör ingen. Det är dock en stor skillnad på att medvetet förstöra, göra det av misstag och blunda för det man gör.

Du kan inte tänka rent, det gör ingen. Och även om du försöker säga "åh, mitt sinne är så rent nu" är det skitsnack. Du kommer bara inte ihåg vad du har tänkt.

Du tänker på väldigt mycket elaka saker under ditt liv. Speciellt om det är någonting illa som händer ens nära och kära.

Nej, hitler var bara en osedvanligt manipulativ och rätt maktgalen person. Som dessutom hade turen att bo i ett land som var desperat nog att fördömma ett helt folk :) Så det blir ibland va! Människor i all ära, men dom flesta är skit.

Jag vill inte till himmlen, jag vill stoppa den som misshandlar andra. Gör någon det så kommer jag stoppa den, har inget problem med det. Jag vet att när jag dör ruttnar jag bort - och jag kommer dö med tanken att jag gjorde en bra sak och stoppade en misshandel.

Nej, det finns ingen universal balans. Världen är inte funtad så. Och varför, i så fall, skulle bara människor ha själar? Det är helt absurt, och rätt korkat dessutom.

Jadå. Alla handlingar du gör är ego. Men somliga hjälper ett samhälle och andra gör det inte. Jag har inget problem med det.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

gonzo56
2012-04-09 02:46
#38

Geru du skrev:

Nej, hitler var bara en osedvanligt manipulativ och rätt maktgalen person.

Han hade också övertygelsen om att han visste rätt.

Du skrev också:

Ja, psyke är ett gammalt ord. Men psykologi är kunskapen om hur medvetendet och det undermedvetna fungerar.

Jaha, det säger du? Då lär universiteten ut fel till sina psykologstudenter alltså, menar du?

Sedan skrev du:

Du bryr dig för det är det enda som du kan lämna efter dig. Du är odödlig i människors minnen.

Nej, jag skulle verkligen inte bry mig om jag i dödsögonlicket totalt upphörde existera. Varför skulle jag bry mig om hur folk mindes mig? Din logik går inte ihop. Vem skulle ens vara medveten om "folks minnen om mig" om inget jag existerar som kan veta (registrera) vad de tycker eller inte tycker om mig efter min bortgång?

Jag vet att när jag dör ruttnar jag bort - och jag kommer dö med tanken att jag gjorde en bra sak och stoppade en misshandel.

Oj, där kom de där magiska orden "jag vet". Hur vet du det? För att du kan se in i framtiden och se dig själv på dödsbädden? Tänk om en dödsängel dyker upp just innan dina sista andetag och berättar för dig att det du trodde var en god handling (som du tidigare under livet hade utfört) i själva verket har givit förödande konsekvenser för flera människor och alltså hade motsatt effekt än vad du trodde den skulle ha? Eller du kanske vet vad alla dina handlingar kommer ge för konsekvenser?

Keywords…

Så här skrev du också:

Logiken är glasklar.

Din logik är glasklar för dig, min för mig och Hitlers för Hitler.

Du drog också en lite rolig slutsats:

Och jo, för håller du inte dig inom ramarna så kommer ju andra människor som faktiskt tar ansvar för sig själv och för andra att hindra dig, och därmed så förlorar du ju "ditt roliga" på det.

Den där profetsynen, alltså… Du förutsätter att andra vet ifall man håller sig innanför ramarna eller inte. Varför?

Ingen vet en hemlighet….

Återigen en av dina slutsatser:

Jag kan bevisa att ditt arv är dina handlingar. Att du själv ruttnar bort när du dör. Båda dom sakerna är bevisade. Vad har du för bevis för att du lever vidare, annat än din tro?

Det var inte det jag bad dig bevisa. Jag bad dig bevisa att jag inte har en själ. (Använd valfri metod).

Och där sitter du och tror att du inte bara sitter och tror:

Nu har det, ungefär som vanligt när jag försöker diskutera med människor med tro, blivit en verbal shitstorm.

Du skrev också:

Du kommer dö med vetandet att du hade ett bra liv. Det är inget som är dåligt, och varför skulle du bete dig bättre för du vet att det finns något efter? Det är ju bara svagsint. Man mår bra när man gör bra saker.

Det är ganska starka antaganden du gör inatt, Geru. Du tror dig veta med vilken inställning jag kommer att dö ifall jag lyder regler som någon annan än jag själv har satt upp. Varför?

Vad är ett bra liv? Något som du eller någon annan person bestämmer? Det finns en mall för ett bra liv? Om du svarar ja på den frågan får du gärna presentera den för mig. Kan det inte variera från person till person? Colours, please!

Varför jag skulle bete mig bättre om det fanns ett liv efter (alltså om reinkarnation råder)? Jo, för att jag då genom mina goda gärningar skulle skapa en bättre värld för mig själv att komma tillbaka till i nästa liv.

Du säger att man mår bra när man gör bra saker. Kan du då lista vad bra saker är? Man kan må minst lika bra av att göra saker som andra anser är dåliga. Sånt baseras på preferenser - vilka det finns lika många som det finns människor på jorden.

Hur är det med nyanser? Allt är svart - vitt? Gott - ont? Rätt - fel? Sant - falskt?

Geru
2012-04-09 03:36
#39

#38 Faktiskt så visste inte hitler att det han gjorde var rätt. Han bara gjorde för han hatade judar.

Jag har ingen övertygelse om att jag vet rätt. Jag bara tar fakta, riktiga konkreta faktan, och använder dom. Där det inte finns faktan så hittar jag inte på saker.

Det gör mig till en rätt smart person. Både du och hitler, eftersom du nu verkar tycka om att placera folk blanda dåliga människor, har draget att ni hittar på saker istället för att använda faktan. Han ansåg att judar var orena och roten till allt ont. Utan grund. Du påstår att människor lever oändligt och inte behöver ta ansvar för sina handlingar, utan grund.

Nejdå. Universiteten lär ut helt rätt. Det finns en massa gamla ord som egentligen betyder något helt annat som har fått annan mening och förändrats.

Klart du inte kommer vara medveten om det - du är det strax innan du dör, men självklart inte när du är död.

Men folk slutar ju inte komma ihåg dig bara för du är död? Speciellt inte om du gjort bra saker för dom personerna.

Andra personer vars handlingar är riktigt stora hamnar i historieböckerna. Där lever dom förevigt :)

Jag vet att min kropp kommer ruttna bort. Det kan du inte ens argumentera emot. Och ingen kan tvinga mig att leva - jag tänker då inte gå vidare och ha mig. Jag väljer helt enkelt att dö.

Den goda handlingen var i så fall menad att just vara god. Du kan inte se in i framtiden. Och hur vet du då att det hade blivit annorlunda om du kunnat göra om det?

Saken är hur som helst biff. Man gör så gott man kan - och det kan inte gå speciellt dåligt egentligen när avsikten med det man gör är god.

Jag har inga bevis - men jag antar inte att någonting finns bara för att jag inte kan bevisa det. I så fall kan jag lika gärna anta att du inte finns - du kan ju inte bevisa att du gör det ändå?

Du vet själv vad dina handlingar har för konsekvenser. I dom flesta fall. Du tänker - du antar att dom gör en viss sak. Så länge du inte förstör för andra, så var så god och lev rövare.

Japp! Det här är precis som att diskutera med folk som är starkt troende inom alla religoner. Kristna tror man kommer till himmlen - samma med muslimer och judar. Sen det du tror på är ju någon form av Hinduism/Buddism rippoff.

Så jo, precis som att prata med en starkt troende.

Nej. Jag antar jag vet det för dig. Jag antar att jag vet det för mig. Språktesen just där är visserligen ett bevis på att svenskan inte direkt är ett framstående gramatiskt spårk.

Ett bra liv är ett liv du känner dig nöjd med. Så jävla enkelt är det. Du former det själv, lever efter det själv och hittar nöjen i det på egen hand.

Men precis som du sa. Du vet inte vad som är gott eller ont, eller hur? Så varför anta att reinkarnation följer dina regler då? Du skjuter ju för fan dig själv i foten när skriver sånt - inte för att jag tror du kommer inse det, men det tåls att skriva!

Visst, du kan må hyfsat av att få andra att må dåligt. Men mest antaligen kommer dom människor som du får att må dåligt att göra minst lika dåliga saker mot dig, vilket i så fall betyder att din tillvaro blev betydligt sämre.

Mina nyanser är helt utmärkta. Det går att se det mesta från alla sorterst perspektiv. Det är inte jag som tror på ett karma system med fixade värden på gott och ont, det är du.

Nå, nu kommer jag nog lägga ner här. Det här kommer ingenstans mer. Jag har fått ut det jag ville veta - och tack för nyfärgning ang. New age-relaterad tro. Det är väldigt mycket sämre och mer ansvarslöst än jag trott, och jävligt mycket värre än dom andra religonerna.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

[trewq]
2012-04-09 13:24
#40

#37 Ser att du som alla andra rättfärdigar dig själv, ditt ego i vad du skriver. Sedan kan man försöka gå utanför det, och hjälpa andra, men det är fortfarande för att man själv anser det bättre att hjälpa andra. Vårat samhälle är uppbyggt efter den synen, att hjälpa andra. Det är religioners, speciellt kristendommens, påfund. Som har sin grund i Jesus sätt att vara.
Även psykologin har grund i detta tankesätt, för vad jag vet såg samhället helt annat ut innan de "moderna tiderna". Det var mer döda, ta vad man vill ha, och till exempel gå till horor (ursäkta ordet). Allt sånt var accepterat och vanligt innan kristendomen, och psykologi. Vårat samhälle är byggt på en slags tro, och vi är så fast i det så att vi inte ser det själva.

gonzo56
2012-04-09 13:47
#41

Geru: Jag vet inte om du förvränger mina ord medvetet eller omedvetet?

Jag skrev:

Man kan må minst lika bra av att göra saker som andra anser är dåliga.

Och du svarade:

Visst, du kan må hyfsat av att få andra att må dåligt. Men mest antaligen kommer dom människor som du får att må dåligt att göra minst lika dåliga saker mot dig

Hur får du ihop det?

Sedan skrev du:

Det gör mig till en rätt smart person.

Är du smart eller anser du dig vara smart?

Sedan skrev du:

Andra personer vars handlingar är riktigt stora hamnar i historieböckerna. Där lever dom förevigt

Och det, anser du, skulle vara motiverande nog till att utföra goda handlingar? Påminner mest - i mina öron - om någon slags avart på facebook-kulturen. Vad skulle vara medvetet om historieböckerna/folks minne om en när det enda som återsår (enligt dig) är icke-existens? Varför inte då bara strunta i allt och tillåta människan utrota sig själv till kollektiv icke-existens istället?

Jag vet att min kropp kommer ruttna bort. Det kan du inte ens argumentera emot.

Återigen: Det är inte det jag argumenterar emot - utan det faktum att du inte genom empiri kan bevisa att människan inte har en själ.

Sedan en självmotsägelse:

jag antar inte att någonting finns bara för att jag inte kan bevisa det.

Men du antar att själen inte finns. Hur är det annorlunda? För mig är det lika fullt ett antagande.

Den där slutledningen igen:

Japp! Det här är precis som att diskutera med folk som är starkt troende inom alla religoner.

Och du är inte troende inom ditt gebit, alltså?

Men precis som du sa. Du vet inte vad som är gott eller ont, eller hur? Så varför anta att reinkarnation följer dina regler då?

Var nånstans skrev jag eller antog att reinkarnation följer mina regler? Citera gärna.

Återigen ett av dina antaganden:

Det är inte jag som tror på ett karma system med fixade värden på gott och ont, det är du.

Vad får dig att tro att jag tror på ett karmasystem med fixade värden? Du lägger till och drar ifrån ltie som du själv tycker, verkar det som…

"När människor ser vissa ting som vackra
blir andra ting fula.
När människor ser vissa ting som bra
blir andra ting dåliga.

Varande och icke-varande skapar varandra.
Svår och lätt understödjer varandra.
Lång och kort bestämmer varandra.
Hög och låg beror på varandra.
Innan och efter följer varandra.

Därför agerar Mästaren
utan att göra någonting
och undervisar utan att säga någonting.
Tingen uppkommer och hon låter dem komma,
tingen försvinner och hon låter dem gå.
Hon har men äger inget,
agerar men förväntar sig inget.
När hennes arbete är gjort glömmer hon det.
Det är därför det varar för evigt." - Ur Tao te ching

_"Om du överskattar stora ledare
blir människor maktlösa.
Om du övervärderar ägodelar
börjar människor stjäla.

Mästaren vägleder
genom att tömma människors sinnen
och fylla deras innersta,
genom att försvaga deras ärelystnad
och skingra deras svaghet.
Han hjälper människor att släppa taget
om allt de vet, allt de begär,
och skapar förvirring
hos dem som tror att de vet.

Tillämpa icke-görande,
och allt skall falla på plats." - Ur Tao te ching_

_"Tao väljer inte sida,
den ger upphov till både ont och gott.
Mästaren väljer inte sida,
hon välkomnar både helgon och syndare.

Tao är som en blåsbälg,
tom men ändå full av kraft.
Ju mer du använder den, desto mer alstrar den,
ju mer du talar om den, desto mindre förstår du.

Håll fast vid centret." - Ur Tao te ching_

_"Kan du förmå ditt sinne att sluta flacka omkring
och hålla fast vid den ursprungliga enheten?
Kan du låta din kropp bli
lika mjuk som ett nyfött barns?
Kan du rena din inre syn
tills du inte ser annat än ljuset?
Kan du älska människor och leda dem
utan att tvinga på dem din vilja?
Kan du ta itu med de viktigaste sysslorna
genom att låta händelser ha sin naturliga gång?
Kan du ta ett steg tillbaka från ditt eget sinne
och således förstå alla ting?

Att ge liv och näring,
äga utan besittning,
agera utan förväntan,
leda utan att försöka kontrollera:
detta är den högsta förmågan." - Ur Tao te ching_

_"Kasta bort helighet och visdom
och människor skall bli hundra gånger lyckligare.
Kasta bort moral och lagar
och människor skall göra det rätta.
Kasta bort strävan och vinst,
och det skall inte finnas några tjuvar.

Om dessa tre inte räcker,
stanna då bara vid cirkelns mittpunkt
och låt alla ting ha sin egen gång." - Ur Tao te ching
_

"Om någon skulle besegra
tusen gånger tusen man i strid,
men en annan skulle besegra endast sig själv,
så skulle den senare vara den störste segraren." - Ur Dhammapada

Annons:
Geru
2012-04-09 14:08
#42

#40 Det där var nog det skummaste jag sätt. Människor hjälper varandra för vi är gruppdjur - det ligger i naturen. På så vis ökar oddsen för att överleva som en grupp - och därför dig själv.

#41 Du klarar helt enkelt inte av tanken att du kommer ruttna bort och dö? Det är exakt samma anledning till varför religon skapades över hvuudtaget - för att kunna hantera sin egen ångest över döden.

Jag antar att själen inte finns av anledningen att det inte finns bevis för det. På så vis är det helt annorlunda än vad du säger - du påstår något utan att ha bevis för det.

Du tror på något utan att bevisa det. Jag tror inte på saker förens jag har bevis för det.

Nej. Jag är inte troende. Om det är så att min själ vandrar vidare när jag dör så har jag ju bevis för det. Därför kommer jag då tro på det.

Så flexibel är jag faktiskt. Men jag är nöjd med att dö och ruttna bort. Människor lever kvar genom historien. Genom böcker. Genom kultur. Men främst genom vänner.

Du antar att reinkarnation bedömmer bra och dåliga handlingar - alltså att man ska bete sig bra för att få ett bra nästa liv - du har även sagt att "vad är poängen att bete sig bra om man inte får det bra i nästa liv" vilket leder till slutsatsen att du har en egen norm av vad som är "gott" som då ska fungera och ge dig ett bra nästa liv.

Nog om din tro nu.

Och jag läste inte dom där andra texterna. Vill jag ha sensmoral vänder jag mig till lite mer jordnära och icke troende människor.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

[trewq]
2012-04-09 14:45
#43

#42 Nej, vi är inga gruppdjur som hjälper varandra. Vi är barbarer, slavar, och sinnessjuka egon.Rynkar på näsan

gonzo56
2012-04-09 14:47
#44

Geru: I ett av dina tidigare inlägg skrev du:

Sen det du tror på är ju någon form av Hinduism/Buddism rippoff.

Men nu helt plötsligt påstår du:

#41 Du klarar helt enkelt inte av tanken att du kommer ruttna bort och dö?

Jag får återigen inte ihop dina påståenden och antaganden. Buddhism syftar väl till att förbereda sig för döden. Inte för att jag vill kategorisera mig någonstans (det är det du som gör), men bara för att peka på hur dina slutsatser inbördes går isär.

Sedan skrev du:

Jag antar att själen inte finns av anledningen att det inte finns bevis för det. På så vis är det helt annorlunda än vad du säger - du påstår något utan att ha bevis för det.

Men du har bevis på att sjäeln inte finns? För annars så påstår ju även du saker utan att ha bevis för dem. Det är förstås inte lika synligt för dig som för oss andra, men om du granskar alla dina antaganden här i tråden så kanske det uppenbaras för dig.

Sedan ytterligare ett av dina antaganden:

Du antar att reinkarnation bedömmer bra och dåliga handlingar - alltså att man ska bete sig bra för att få ett bra nästa liv - du har även sagt att "vad är poängen att bete sig bra om man inte får det bra i nästa liv"

Hur vet du vad jag antar och inte antar? Genom dina korrekta bedömningar?

Om jag utför goda handlingar (med utgångspunkt i att reinkarnation råder) så skapar jag en bättre plats för mig själv att komma tillbaka till i nästa liv. Det är väsentlig skillnad mot din förvrängning av det jag skriver.

Jag har ingenstans påstått att reinkarnation bedömer bra och dåliga handlingar. Sånt ägnar sig människor åt. Reinkarnation eller karma är principen om universums perfektion - den lag som jämnar ut balans. Man kan kalla den för rättvisan. Den visar dig rätt.

Och så din slutkläm:

Och jag läste inte dom där andra texterna. Vill jag ha sensmoral vänder jag mig till lite mer jordnära och icke troende människor.

Men du trivs bra här på AU bland alla troende och antagande?

Geru
2012-04-09 15:09
#45

#43 Trevlig syn du har :)

#44 Det du tror på, att själen går vidare, ÄR en buddism/hinduism ripoff. Det är alltså inget orginellt.

Nej, jag är inte buddist. Och jag förbereder mig inte för att död - jag är bara grundligt medveten om att alla saker dör. Allt har sin gång. Till och med universum har sin gång.

Jag beskrev var dom grundar sig - inte att du tyckte precis som dom?

Människor har alltid tagit till religon så fort det går illa, för att dom inte kan hantera vardagen, eller döden, eller sjukdom och död samtidigt. Vilket är precis vad du gör.

Om du vägrar läsa vad jag skrev, så vad är vitsen med att diskutera? Jag skrev att jag inte har bevis för att själen inte finns. Det har jag redan skrivit ju? Jag skrev att jag inte antar saker utan att ha bevis för det - och jag tror inte på saker utan att ha bevis för det.

Alltså, jag tror inte på själen förens jag ser bevis på att den finns. Jag antar aldrig att någonting finns förens jag har bevis för det. Som jag sa - det är stor skillnad på det och på vad du gör. Men du verkar ju inte kunna förstå vad jag skriver ens?

Och nej. Jag kan omöjligt tro på att det finns en universal balans och rättvisa. Det är inget jag någonsin kommer tro på heller. Människor skapar rättvisa efter sina normer, och skapar även rätt och fel efter samma normer. Rätt och fel är perspektiv - och det mesta kan anses rätt inom olika ögon. Vilket betyder att om universum i så fall skulle ha en rättvisa i sig skulle den inte göra ett skit åt något.

Jag skapar en bättre plats åt mig själv, mina barn, och för mina medmänniskor istället för att endast bry sig om sin egen omfödelse.

Jag har varit på AU längre än vad du har, mycket mycket mycket längre. Jag är Ijin. Jag har funnits här sen det skapades. Jag tycker INTE om vad forumet har blivit, därav att jag hållit mig borta från det, och med god anledning verkar det som. Så nej, jag trivs inte speciellt bra här. Och dom flesta som var här från början är borta med. Så jag ska nog ta och gå från forumet permanent jag med.

“The bitterest tear shed over graves are for words left unsaid and deeds left undone”

Är nog ett av mina favorit uttryck.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

gonzo56
2012-04-09 15:27
#46

Återigen ett roligt antagande från dig:

Jag har varit på AU längre än vad du har, mycket mycket mycket längre. Jag är Ijin. Jag har funnits här sen det skapades.

Vad får dig att göra det antagandet? Din fantastiska klarsyn?

Geru
2012-04-09 15:39
#47

#46 Nej, det är faktiskt bara ett fakta :) Jag har varit här och läst otroligt länge. Och jag skrev under namnet Ijin förut. Det var några år sen det kontot slutade fungera - så då fick jag skapa det här istället.

Och enligt din profil har du bara varit det i några månader - men du kan ju, precis som jag, ha gjort ett nytt konto. Men jag antar automatiskt att du faktiskt inte kommer svara på det:)

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

gonzo56
2012-04-09 15:41
#48

Geru:

Men jag antar automatiskt att du faktiskt inte kommer svara på det

Bra iakttagelse och väldigt insiktsfullt inlägg i övrigt (#47) - faktiskt det första där du inser att du faktiskt gör antaganden.

Annons:
Geru
2012-04-09 15:43
#49

#48 Haha, det har varit underhållande - men nu lägger jag ner. Lycka till med ditt återfödande :)

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

[trewq]
2012-04-10 03:55
#50

Geru, det är inget med trevlighet att göra. Bryr man sig mer om alla än sin familj, sin släkt, och vänster, och höger, och arbetskamrater ser man att långt från alla är trevliga. Visste du någon om verkligheten, skulle du knappast prata om vem som har varit här längst. Läs bibeln och var tystFlört

undrarens
2013-09-01 20:59
#51

jag tog mig friheten att läsa vad som skrivits av  dig Geru.

och du verkar vara en person av synnerligen starka åsikter.

och plockade ut en del ur #45 kommentaren:

Jag skrev att jag inte har bevis för att själen inte finns. Det har jag redan skrivit ju? Jag skrev att jag inte antar saker utan att ha bevis för det - och jag tror inte på saker utan att ha bevis för det.

Alltså, jag tror inte på själen förens jag ser bevis på att den finns. Jag antar aldrig att någonting finns förens jag har bevis för det.

vad är bevis egentligen som generell term för dig.

 menar nu inte som detta som nåt "psykolog snack".

i bevis är det ju en massa antaganden innan man säkerställer nåt som man sen  man anser sig kalla bevis( dvs innan man i sitt inre accepterar att så här kan det tänkas hänga ihop…vad de nu än må gälla för nåt).

så paradoxen ligger ju i för att man ska ha "bevis" måste man ju anta nåt…så enkelt är det ju.

man kan ju inte se själen  för att det är en "sak" eller del av en människa man inte kan bevisa  bara anta att den existerar i nån form inom oss alla.

min poäng det går inte bevisa man måste göra antaganden precis som allt annat i världen så är det bara.

se bara på matematiken hela den är en massa antaganden om allt möjligt de ligger till på samma sätt är det men tron på själen den är ett antagande precis som allting annat.

fast vi(folk) "tror" rent generellt kanske mer på matematiken , men vi(allt folk(drog för mkt över en kam men okej) ) måste ju se att allt inom den(matematiken) är ju "rimliga" antaganden hela den allt inom den också.

alla ekvationer har ju inget slutgiltigt "svar" om man gräver djupare kommer bara nya osäkerhets faktorer in och antaganden som visar sig felaktiga att de inte kommer till nån "riktig" slutsats(bevisföring) egentligen.

det gäller att inse att de finns inga bevis för nåt ,  det finns ingen "sanning" i nåt bara allting är  subjektiva bedömningar i ens medvetande…av hur man kan tyckas saker och ting kan tänkas hänga samman, inget är spiksäkert va min slutkläm jag ville visa på.

matematiken den är ju också en tro fast man tycker den stämmer överallt inom det den verkar inom.

men även matematiken är inte felfri långt ifrån fast den vill verka vara så.

gräv djupare i  vetenskapen om matematiken  så kommer du fram att allt inom den också är bara antaganden om än rätt så  kvalificerade såna. 

de är då vad mina universitetslärare(och litar verkligen på vad de beskrev de, de  hade ju forskat i/om  sånt här en himmelens massa år, så min bedömning var att deras slutsatser inte var en massa "skitsnack") inom ämnet förklarade då man läst det en massa(typ 3-4) år på universitetsnivå.

ni som vill kommentera ämnet är naturligtvis väldigt välkomna.

intressant att höra andras åsikter ❤️om sånt här faktiskt.

varifrån kom egentligen "ljuset"Tummen upp som väckte liv i alla varelser på jorden och att hjärtatHjärta började slå och vi kunde  andasPustar och skratta Skrattar

Yon
2013-09-02 19:43
#52

Jag har ej hängt med i den här diskussionen, men…

Jag tänker att vi har för lite tid här på jorden om vi ska kräva bevis innan vi närmar oss olika andliga idéer. Sedan har vi för lite tid för att ta första bästa tro som dyker upp och ägna hela livet åt det.

Man får prova sig fram genom intuition och därefter reflektera över sina erfarenheter. 

Sedan finns det andliga grupper som skyltar med referenser till vetenskapliga undersökningar som "bevisar" något om deras tro. Inte sällan har dessa andliga grupper tolkat vetenskapen lite väl generöst till sin egen fördel, eller så har organisationerna själva genomfört undersökningarna och då är undersökningarna ej opartiska, varav de ej håller god vetenskaplig nivå. Mycket av New Age tar avstamp i modern vetenskap, men har ej förmåga att förstå och förhålla sig till vad vetenskapen egentligen säger, och inte säger. De skapar sig en egen låtsas-vetenskap, som mycket väl kan vara intressant och tänkvärd, men som egentligen inte är vetenskap.

Yon
2013-09-02 19:50
#53

Vetenskapliga bevis har inte varit något avgörande inslag i mitt andliga sökande. Det som övertygar är egna upplevelser. Det finns alltid en risk att de egna upplevelserna är vanföreställningar och där har man själv ansvar att granska sig själv.

undrarens
2013-09-02 20:30
#54

de var bra skrivet tar till mig den formuleringen🙂.

"

Man får prova sig fram genom intuition och därefter reflektera över sina erfarenheter. "

och du har så "rätt" i allt du skrev  både i #52 och 53.

skänker stor tacksamhet för vad du berättar.

vad bra att folk tar initiativ och skriver nåt👍

de här skulle fler behöva läsa , det du "sade" /skrev,  så mkt  i klokt och rakt i 2 besvaringstrådar.👍

varifrån kom egentligen "ljuset"Tummen upp som väckte liv i alla varelser på jorden och att hjärtatHjärta började slå och vi kunde  andasPustar och skratta Skrattar

Geru
2013-09-03 09:27
#55

#51 Det finns inget bevis för att en andlig själ finns, därav går det ej att anta att den finns. Bevisbördan ligger hos den som påstår att någonting finns - inte den som säger att det inte finns.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

Annons:
retep
2013-09-03 14:24
#56

Bevis blir i frågor som denna alltid en deduktion, en relativ bevisning. Det finns inga objektiva metoder för att mäta eller verifiera att det existerar någon "andlig själ" Det är inte heller avgörande eller något behov för den som har direkt och egen erfarenhet. Är det inte litet det samma med Kärlek? Du kan uppleva och ha direkt erfarenhet Kärlek, men har vi några metoder för att bevisa den?!

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Geru
2013-09-03 15:47
#57

#56 Det finns flera bevis för vad kärlek är :) Sen vad du väljer att tro på under din fritid är helt och hållet din ensak.

Sen, fortfarande, så finner jag det ytterst läskigt att det finns människor på det här forumet som älskar människor så som Hitler eller Breivik.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

undrarens
2013-09-03 17:08
#58

som #56 antyder …hur mäter man kärlek??.

 det är ju en känsla som man bara får inom sig (av intryck som ju bara ÄR helt individuellt), den är ju svår att bevisa den bara väller fram(eller dyker upp i gyllene ögonblick som man sen minns) då man får en känsla av att nu är det "love in the air" 😎.

 sen  bevis på kärlek (antagandet i ens inre att de känns som kärlek), då smyger sig ett visst sorts "bevis"(inom en) in,då mottagaren ärligt innerligt visar det (iaf vad mina erfarenheter om vad kärlek bör/ska ses som) 

andra personer får väl ha sina åsikter om hur dom ser på det här med kärlek men, 

 jag menar de finns ju lika många sätt att visa/" bevisa" kärlek (som det finns tankar om nåt inom den genren) ,  sånt gentemot nån annan individ🙂.

dvs oändligt många sätt.👍

varifrån kom egentligen "ljuset"Tummen upp som väckte liv i alla varelser på jorden och att hjärtatHjärta började slå och vi kunde  andasPustar och skratta Skrattar

Geru
2013-09-03 19:40
#59

#58 Njae, det är mest kemikalier i huvudet som gör sådant. Hur man upplever saker är en rätt lång och komplicerad process, men den är inte på något vis okänd eller obevisbar. I så fall skulle det varken finnas psykologer eller psykiatriker.

Visst visar sig det tydligt, speciellt i huvudet. Det är inte det som det hela handlar om.

Och poängen är fortfarande att man inte kan älska alla. Om du gör det så betyder inte heller kärleken något - det är ingenting speciellt när man älskar alla, i och med att det bara sätter en ny standard för hur du ser på alla människor.

Jag är humanist. Jag ger alla människor chanser, jag ger dem möjlighet att visa goda sidor. Men vem är korkad nog att älska någon som gör dem illa? Det påvisar ingenting annat än dumhet, och uppmuntrar snarare människor som lever i relationer där dom blir misshandlade att stanna kvar.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

retep
2013-09-03 21:12
#60

Liksom Medvetande är inte Kärlek enbart lokaliserad till hjärnan och kemiska processer! Kärlek är också och först något universellt! Att uppleva kärlek och att älska någon är inte detsamma!

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

powerofthebass
2013-09-05 23:15
#62

Jag har svårt att tycka illa om folk , jag försöker alltid se ett ljus i alla även om det kan vara svårt ibland . Jag är själv en person som visar kärlek till allt och alla. Eftersom jag har gått genom så mycket i mitt liv så kan jag inte annat än att visa min omtanke alla.

Obiter dictum .**_ Ut pictura poesis, 
**_

Annons:
stillness
2013-09-09 10:20
#63

detta kallas bhakti Yoga och är bla livsnummer 9 :) dettta kan ni räkna ut via numerologi på er själva.

När vi älskar oss själva och känner vårt riktiga jag ej egot så ser vi igenom illusionen och då tror jag ingen kan ta våran energi detta är då illusion.

dock är vi människor och vägen till folkomlighet kan ta tid pga vårt eget mörker =separation det vill säga dömmer vi varandra? attackerar vi varandra, rasism, sprider vi hat ilska agg emot varandra etc

Vi är en Vi är kärlek detta har alltid varit budskapet inom religionerna om man tar bort det som illuminati manipulerat= separation

Har man nummer 9 som är bhakti Yoga så ser man resten av världen som en stor familj och har en stark vilja att hjälpa andra människor

tex igenom att avslöja stora politiska konspirationer,skandaler stå upp för rättvisa, avslöja lögner etc alltså utav kärlek och för allas bästa

C o e X i s T
2015-09-21 18:22
#64

Det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.

/Konfucius

[niklaeri02]
2015-09-21 21:57
#65

Ni beskriver det bra som delar på personlig och gudomlig kärlek. Man kan älska universum, alltet, och så alla, men det kanske är svårt att älska alla på det personliga planet.

Jag läste någon gång att förälskelse är psykos och att kärlek är förnuft, och det var i Illustrerad vetenskap till och med. Hehe. Kanske stämmer det lite in på denna frågan också.

Upp till toppen
Annons: