# Är det inte dax att kavla upp ärmarna... Author: hatchepsut ...och  börja  arbetet  med  den  Andliga  Utvecklingen?   Så här  anser  OSHO;  Mottaglighet:  Att  lyssna  är  en grundläggande  hemlighet  för  att  kunna  träda  in  i  Guds tempel.  Att  lyssna  är  passivt.  Att  lyssna  är  att  glömma bort  sig  själv  helt  och  hållet - det  är  endast  då  du  kan  lyssna.  När  du  lyssnar  uppmärksamt  på  någon annan  glömmer  du  bort  dig  själv.  Om  du  inte  glömmer  dig  själv  så  lyssnar  du  inte.  Om  du  är medveten  om  dig  själv,  låtsas  du  lyssna,  men  du lyssnar  inte.  Kanske  du  nickar  med  ditt huvud,   kanske säjer  du  ja  eller  nej - men  du  lyssnar  inte.  När  du lyssnar  blir  du  en  passage,  en  passivitet,  en  mottaglighet,  en  livmoder - du  blir  kvinnlig.  Och  för  att  komma  ända  fram  måste  man  bli  feminin.  Du  kan  inte  nå  Gud  som  en  aggresiv  inkräktare,  som  en erövrare.  Du  kan  bara  nå  fram  till  Gud...eller  det  är  bättre  att  säga:  Gud  kan  bara  nå  fram  till  dig  om  du  är  mottagande,  ett  feminint  mottagande.  När  du  blir  yin,  en  mottaglighet,  är  dörren  öppen.  Och  du  väntar.  Att  lyssna  är  konsten  att  bli  passiv. ## Comment 1 Author: Aldebaran Som vanligt visa ord o högt ärade Farao... ## Comment 2 Author: hatchepsut #1 Ahhh, min käre vapendragare, visserligen lånad kunskap men så många gånger som man varit här (jorden) och vänt så får man plocka både här och där, huvudsaken är att det finns en lärdom i det...[![Bow Down Before You](http://smileys.smileycentral.com/cat/4/4_17_4.gif)](http://www.smileycentral.com/?partner=ZSzeb001_ZSfox000) ## Comment 3 Author: Lionadh Osho är en klassiker, hatchepsut! Tack för ditt inlägg. Kram Maud ## Comment 4 Author: hatchepsut #3 Japp, han var klokare än de kloka, må hans själ leva vidare hos oss...[![The Thinker](http://smileys.smileycentral.com/cat/4/4_12_11.gif)](http://www.smileycentral.com/?partner=ZSzeb001_ZSfox000) ## Comment 5 Author: [Borttaget] Låter bra med det här kraftfulla "kavla upp..." Men samtidigt, ursäkta, här måste jag ändå ge ett kompletterande perspektiv också. ![Glad](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Osho var nog ingen sant upplyst, som jag förstått det. Han har vackra ord, det är en sak, och det är bra. och mkt kan säkert vara en god inspiration för många av oss. han betydde säkert jättemkt för många som fick mkt av honom, dvs nådde det i sig själva. Men han kom också att missbruka både sig själv o andra enormt mkt vad jag förstått, inte minst genom droger, maktgalenskap, överslag helt enkelt.  Det är en form av risk/utmaning som många andliga möter förr eller senare på sin väg av utveckling. Vi möter den förstås i vårt dagliga liv på mer eller mindre "lättsamma" sätt (även om det kan vara nog så tufft!). Men många som tar större kliv måste också genomkorsa sitt ego mer konkret, inte bara symboliskt.  Jag såg flera vänner gå vilse som blev lärjungar till denne person (guru) under början av 80-talet, flera blev faktiskt tokiga på riktigt genom dessa utlevelsemetoder där så mkt skulle forceras fram.  Man kan alltid säga att det var deras eget "fel" eller det var "skräp" de hade inom sig som skulle rensas. Det stämmer kanske till viss del, de kanske skulle fått överslag ändå, genom någon annan metod. Problemet var bara att här ledde det inte till läkande eller helhet, vad jag kunde se iaf. Det gällde förstås många andra metoder på den tiden.Mkt var nog också en reaktion mot hela samhället, på gott o ont.   Oavsett vilken metod, ligger det också en hel del i själva metodikens sätt att gå tillväga. Vägledaren har också sitt ansvar (kanske mer än vad vi förstår?). Och utlevelse har sin plats, men främst när den kommer spontant, så ser jag det iaf. Jag kritiserar inte de som valt denna väg, men jag tror den förr eller senare behöver kompletteras/grundas med också den högre mentala nivåns/själsliga kvaliteterna och dess energier. Det kan vara väldigt starkt i sig, omvandlande, förnyande, också utmanande, Skillnaden är att då är det styrt av vår egen själ i första hand, inte av en rörelse med en "enväldig" ledare/lärare som också kan ha andra motiv i bakfickan,medvetet eller omedvetet, kanske vara lite makttokig eller ha andra svårigheter som många blundar för.     Om man är intresserad av andra sidor av historien om denne person kan man läsa här t ex, skriven av en vad jag förstått nära f d lärjunge som var med tidigt och såg hela "utvecklingen" (eller förfallet): http://home.att.net/~meditation/Osho.html (även om en del andra påståenden här också är knepiga, men det är en annan historia...) ## Comment 6 Author: hatchepsut #5 Rätt som du säjer, ALLA och då menar jag ALLA har vi en lång väg att vandra och många felsteg kan begås på vägen. Jag försvarar inte Osho på något sätt, men helt klart hade han många och klara insikter. Jag tar åt mig det som överrensstämmer med min sanning, andra får göra likaledes. Det var inte för hans personlighet jag valde att citera honom utan snarare för just denna insikt han hade. Har heller ingen lära eller lärare som jag tllhör utan är en fri själ med öppet sinne och vill så förbli.![Flört](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 7 Author: [Borttaget] Tack för svar! Håller med dig Hatchepsuk (rätt stavn hoppas jag), som sagt, mkt är fina, bra insikter.  Skrev det inte som ett argument "mot dig" (eller ngn) utan mer som allmän belysning. Det mest intressanta är inte personen i sig, utan fenomenet, tycker jag. Sedan kan jag ändå uppleva det märkligt hur en "stor andlig lärare" kan höjas upp, trots många tydliga problem? Lite som Freud, för att ta ett annat exempel Det är nog så att människan (många) gärna vill ha, medvetet el omedv, en "stark ledare", en trygg förebild. Självklart, och det är ju positivt, till en viss gräns. Men sedan verkar det också som vi behöver stå på egna ben hur som helst. Också att vi har vägledning - vi har stöd - vi har trygghet - i en större andlig dimension (vad man nu vill kalla den för; "Gud", högre världar, jordens krets av mästare, Buddhiska-atmiska, Kristusmedvetandet osv). Men framförallt genom att utveckla vår egen själskontakt. Ser gärna vad andra tycker om detta? Läser mer imorgon... ## Comment 8 Author: Rosan Ja, jag ser det inte som en motsats att stå på egna ben kontra att ha en lärare. Det bästa är väl enligt mig att ha en ren andlig lärare som kan visa vägen till att stå på egna ben genom självinsikt i linje med högre andliga lagar och kunskap. Jag tror att det är svårt att komma riktigt djupt utan hjälp av en som gått före och kommit mycket längre. ## Comment 9 Author: hatchepsut #8 Som jag ser det har vi alla sanningen och kunskapen inom oss, inkarnation efter inkarnation samlar vi på oss kunskap som om vi väljer sökandet har möjlighet att finna igen...När vi använder oss av lärare är det för att med hjälp av dem hitta vår egen sanning och målet med denna inkarnation, inte för att blint låta oss styras. I människor, böcker, kurser etc känner vi igen "gammal kunskap" och plockar upp det som vi redan en gång lärt oss, samtidigt som vi anammar ny kunskap som känns rätt...När det är rätt för oss flyter allt på i harmoni, när det blir fel, ja då får vi navigera om rodret. Viktigt att våga flyga själv och inte bli alltför beroende av " ledare"...[![The Thinker](http://smileys.smileycentral.com/cat/4/4_12_11.gif)](http://www.smileycentral.com/?partner=ZSzeb001_ZSfox000) ## Comment 10 Author: Aldebaran Sover inte faraonskan? ## Comment 11 Author: hatchepsut "10 Ahhhh, du eldige, jag är just på väg ner........zzzzzeeezz i gryningen. [![Bow Down Before You](http://smileys.smileycentral.com/cat/4/4_17_4.gif)](http://www.smileycentral.com/?partner=ZSzeb001_ZSfox000) ## Comment 12 Author: szirius #5 detta är mkt intressant tycker jag! Hur personer i sin "andliga kontakt" kan vara så klarseende, men i sin personlighet fortfarande ha så mkt kvar av sitt ego...![Obestämd](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Detta finns det ju många fall av, stora lärare som i sin vardag, när de kliver ner från podiet, bakom kulisserna behandlar sina medmänniskor som skit...![Tyst](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-sealed.gif "Tyst") Oavsett hur mkt visdom man bär på, så betyder den inte så mkt om man inte kan LEVA den i HANDLING grunnar jag... Det är inte svårt att ha stora tankar kring kärlek som helande kraft när man sitter på kammaren och mediterar - visdomen visar sig dock bara i hur man **bemöter negativitet** i vardagen - låter vi den rubba vår harmoni eller kan vi höja oss över det och stå kvar i kärlek och medvetenhet? ## Comment 13 Author: hatchepsut #12 Precis, det är i det mötet våra "kunskaper" testas, eftersom allt börjar med tanken och förblir en tanke om den inte omsätts i handling...Och i handlingen visas den sanna visdomen. [![The Thinker](http://smileys.smileycentral.com/cat/4/4_12_11.gif)](http://www.smileycentral.com/?partner=ZSzeb001_ZSfox000) ## Comment 14 Author: Eremitha Mycket intressant samtal, detta! Jag har också förbryllats av motsättningen andligt ledarskap/personligt fall, som jag även sett mycket nära mig. Funderar så här: När man accepterar/tar på sig uppgiften som andlig ledare i någon form, axlar man samtidigt ett enormt ansvar. Och det är förmodligen de flesta lärare medvetna om, och önskar leva på ett gott sätt. Men så länge man har något ego kvar (och det har ju de flesta inkarnerade) frestas detta förstås av den näring och positiva respons man får från "eleverna". Oavsett om man underbygger detta eller inte. Om läraren till slut faller för sitt egos begär, blir fallet så mycket hårdare än om det hade handlat om en människa utan andlig ledarfunktion. Och konsekvenserna blir större. Detta hände min lärare. Trots att han var extremt noga med att inte skapa en gurukult kring sig själv, fanns något i hans ego som tilltalades av en viss slags uppmärksamhet. När han föll handlade det om något som människor inte hade lyft på ögonbrynen för om det gällt någon annan. Men eftersom det handlade om just en andlig lärare växte historien enormt. Det faktiska "brottet" eller felsteget tiodubblades av förtal och häxprocessliknande anklagelser, och han dömdes av både rättsväsende och folket. Hans tillvaro förändrades i grunden. Jag ser det skeendet som en absolut nödvändighet. Hans faktiska misstag blev så mycket allvarligare på grund av hans uppgift och syfte som lärare. För att få hjälp att bränna och neutralisera det blev han så att säga slagen till marken av sina uppdragsgivare, hierarkin (min tolkning). Ett andligt ledarskap kräver en ren personlighet. Finns minsta rest kvar som är så stark att man "faller", måste man sona detta kraftfullt. Jag tror det är därför vi ser smuts komma fram i ljuset hos så många andliga ledare. Om det finns det minsta kvar där inne i egot, så lockas det fram. Och fallet från hög höjd blir stort. ## Comment 15 Author: Lionadh Det är ju också så vi lär oss! Barn som lär sig gå faller ofta, men de reser sig upp hela tiden och fortsätter tills de riktigt springer. Så är det med oss också, tror jag. Vi gör misstag och vi begår fel, men vi lär oss i steg och språng. Och ibland sätter vi oss på rumpan och vilar! ![Skrattande](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 16 Author: hatchepsut #14 Kan bara instämma i dina tankar. Har också varit med om detta, ser också rollen som elev, att de i detta ska lära sig att lita på sin egen kunskap/intuition när de känner att ledaren testas, är det även ett test för eleven... ## Comment 17 Author: hatchepsut #15 Vilan på rumpan är viktig...![Flört](http://www.andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")Ungefär som när styrketräning utövas, det flesta tror att de bygger muskler på gymmet, men det är i vilan musklerna stärks...Andlig utövning skiljer sig inte från detta, vilan, eftertanken i det som sker är mycket väsentlig... ## Comment 18 Author: Lionadh #17 Eftertanke är såå viktigt. Hade samtal med en coach som lärde mig att lägga in Tid Till Reflektion i min planering. Rytmen är ju inandning och sen utandning.... Från vila till aktivitet.. och sen sätta sig på rumpan en stund - och klura på livet! ![Flört](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 19 Author: hatchepsut #18 Härligt! Ska göra just det nu...ut i solen o klura över livet...![Flört](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 20 Author: [Borttaget] \# 8 Bra sagt Rosan! SAmtidigt verkar det som att vi kan få kontakt helt spontant med högre livsnivåer utan någon annan person. En del av oss blir förvånade som barn eller vuxna när ngt sådant plötsligt bara händer!  Det tror jag kan vara "latent medvetenhet", alltså att vi har dessa inkopplingar o nivåer med oss från förr. Tror o upplever att detta sker genom vårt eget "högre jag" (som vissa säger), själen kallar jag det för.  Själen, vår högre ljuskropp (kausalhöljet och dess koppling till högre livsnivåer), vårt "sanna hem" på vägen, vårt ljusursprung närmast det mänskliga o ändå så avlägset kan det tyckas ibland. Det hindrar förstås inte att vi/jag kan ha stora lärare som inspiratörer. Jag har själv haft tre-fyra mentorer som hjälpt mig mkt för många år sedan. Men de hjälpte bara genom att vara där, mer som vänner, även om de var mer erfarna. Vi jobbade ihop och jag lärde genom att få träna med dem, en ynnest! Det var främst energiträning, hur man kopplar in högre nivåer (dock inte kanalisering av "andar" eller likn)  Att sitta vid "guruns fötter" - att sitta vid sin själs fötter - att sitta vid Kristus/Buddhas/ en sann mästares fötter...   (återkommer till #14, för det var spännande. så snart jag kan, om det är läge men inte imorg, jobbar...) ## Comment 21 Author: Blissis #14 Ja, så sant så sant. Jag har också varit med om detta med att en lärare fallit, min första lärare som jag fortfarande högaktar för allt positivt hon gav mig. Hon var mycket, mycket speciell och har varit otroligt viktig på min andliga resa. Så det som hände där har inte avskräckt mig vad gäller lärare men jag är vaksam. Och det har jag i och för sig alltid varit. Kan någon leva sina sanningar? Det är väl det minsta man kan begära av en lärare i mina ögon. Jag har fått både egna ljustransformationer (vilket lett till kontakt med högre ljusnivåer) och fått dem via mina två lärare. Ser inget motsatsförhållande i detta utan ser det mer som viktiga skeenden i perfekt harmoni med min livsväg. Och att en del människor tagit på sig svåra roller för att vi ska lära oss urskiljning, ja med dem får vi ha medkänsla. Och vill också säga välkommen till solarcarl som berikar oss med sin förståelse ![Glad](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 22 Author: Maddo #9 [![Dove](http://smileys.smileycentral.com/cat/11/11_12_11.gif)](http://www.smileycentral.com/?partner=ZSzeb001_ZSYYYYYYYYSE) Samma åsikt i detta fall...  [![](http://www.smileycentral.com/sig.jsp?pc=ZSzeb097&pp=ZSYYYYYYYYSE)](http://www.smileycentral.com/dl/index.jhtml?partner=ZSzeb097_ZSYYYYYYYYSE&utm_id=7925) ## Comment 23 Author: hatchepsut #22 Ahhh, Maddo keep on flying...[![You Rock](http://smileys.smileycentral.com/cat/23/23_30_109.gif)](http://www.smileycentral.com/?partner=ZSzeb001_ZSfox000) ## Comment 24 Author: [Borttaget] #Tack Blissis! Och bra sagt. Spännande att höra dig här. Och allihop  ![Glad](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 25 Author: attvaraellerintevara Intressantoch tänkvärt det ni skrivit,![Obestämd](http://andligutveckling.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Astrid