# Självanalys
Author: Aldebaran

Paul Brunton säger att man borde stanna upp ett ögonblick och fråga sig: Vad är jag egentligen för slags människa, ty säger han "vi har en oförsvarbar okunnighet". Detta tolkar jag som om han ville säga att vi inte kan försvara, stå till svars för eller ge tillräckliga själ för att vi inte giver oss tid för att skaffa oss nödvändiga kunnskaper om det som han tycker är det viktigaste... Nämligen att LÄRA känna sig själv.

Vi äger ett inre arv - DET GUDOMLIGA MEDVETANDET. Hur skall man nå fram till detta? Jo, genom att förstå skillnaden mellan icke-jaget dvs.  det personliga jaget (egot) och JAGET=SJÄLVET=ATMAN.

Man måste börja med att undersöka vilka beståndsdelar vi är uppbyggda av och deras inbördes förhållande.  Vilket är då naturligare än att börja med den FYSISKA KROPPEN? Kan man sätta likhetstecken mellan det GUDOMLIGA MEDVETANDET dvs. JAGET-SJÄLVET med vår fysiska kropp?

Vad säger min kropp? Vem är ägaren? Man säger ju inte att kroppen går igenom rummet, utan att JAG går igenom rummet. Brunton kommer fram till att kroppen är ett instrument. Ett instrument i medvetandets tjänst.

Han går vidare och undersöker känslor och tankar. Känslor kan växla under en enda dag från sorg till glädje. Men Det Gudomliga Medvetandet förblir detsamma.

Likadant med våra tankar som kommer och går under en fortlöpande ström. Brunton säger att det inte existerar någon skillnad mellan tankar och känslor, utom det att tankarna förändras fortare. Men Det Gudomliga Medvetandet förblir etsamma.                                Trots alla dessa olika känslor, tankar och tillstånd känner man sig som samma person från vaggan till graven.

Brunton uppmanar oss att inte förväxla Det Gudomliga Medvetandet JAGET med intellektet. Han säger: Ditt psyke består dels av tankar, dels av något annat som möjliggör medvetenheten om dessa tankar. Summan av alla tankar under dagens lopp kan vi kalla intellektet. Om du lyckas stoppa alla dina tankar under några få korta ögonblick, så förblir du ändå medveten. Det verkar finns något hos dig som är medveten men inte tänker. Något som ger dig JAG-KÄNSLA. Du behöver medvetandet för att kunna se genom ögonen, eller genom känseln som blinda gör. Någonstans i hjärnans vindlande labyrinter förvandlas sinnesnervernas meddelanden/vibrationer till mentala bilder/meningar. Hur denna förvandling sker från det fysiska till det mentala vet man inte.

Medvetandet är det som vet, det som ser hos dig. Ögat är bara ett instrument. Ditt intellekt är en ändlös ström av tankar. Det finns många mentala tillstånd, men bara ett enda medvetande som innesluter dem alla.

Vad är det som är medvetet om alla förändringar? Hur vet du att du har sovit gott? Det som är medvetet om alla förändringar måste vara något som självt förblir oförändrat. Hur skulle du kunna veta om dina många olika tankar, om det inte finns något konstant och oförändrat hos dig, mot vars bakgrund du kunde varsebli skillnaden.

Målet meddenna självannalys är att nå fram till och gå upp i DET RENA MEDVETANDET = ATMAN

## Comment 1
Author: Aldebaran

Även detta kommer att avhandlas i en Väg till Självkännedom
