# Villkorslös kärlek Author: Condor Det pratas mycket om villkorslös kärlek inom nyandlighet. Men de flestas föreställningar om det passar snarare in i något psykologiskt än något andligt. Inom nyandlighet strävar man efter att vara så kärleksfull som möjligt och det är i dessa kretsar en statussymbol som man inte vill vara utan. Helst ska det vara den villkorslösa kärleken som man bär i sig. Inom nyandlighet används ordet som en identitetsmarkör, inte som en insikt. Villkor skapas av förståndet och så länge en människa är i sitt psykologiska jag, är kärlek alltid selektiv, reaktiv och beroende av hur den andra beter sig. Det är en mekanism som inte stängs av genom att vilja stänga av den. I psykologisk mening agerade inte ens Jesus villkorslöst. Han kallade ju fariseerna för hycklare och kastade ut handlarna ur templet. "Villkorslös kärlek" betyder: Psykologiskt: Nästan ingen människa kan älska villkorslöst. De som säger det menar oftast “jag försöker vara snäll”. Etiskt: Man kan sträva efter att inte låta sina sår styra sina reaktioner. Det är fint, men fortfarande villkorligt. Andligt: När jaget tystnar uppstår en kvalitet av kärlek som inte är personlig. Den är inte riktad. Den är inte beroende av något. Den är inte “min”. Den villkorslösa kärleken är alltså något helt annat än vad de flesta inom nyandlighet tolkar den till. Den villkorslösa kärleken är ingenting som man kan rikta mot någon eller något, utan den är precis som solen, den skiner för alla. Solen väljer inte vem den ska skina på utan den skiner för att det är solens natur att skina. Solen skiner inte för någon, genom någon, inte som svar på något, inte för att vara god eller rättvis. När man säger att den villkorslösa kärleken är gudomlig, så är folk för det mesta så uppfostrade som så att de ser gud som en person som älskar alla. Men egentligen är det den villkorslösa kärleken som ÄR gud. Inom nyandlighet är detta en blind fläck. Coacher på youtube försöker att framträda som så kärleksfulla som möjligt. Det ska passa in i rollen som de spelar och när man väl har identifierat sig med rollen har man blivit en bit mer omedveten om sig själv. Men det är inte meningen med en andlig väg. Det är mycket mer meningen att bli medveten om mekanismerna som man styrs av och komma till insikter som t.ex. att hjärtat inte fungerar genom beslut och förståndet kan inte skapa villkorslöshet. Ett beslut är bara en imitation, ingen verklig kärlek. Jag läste en gång under kommentarerna av ett youtube klipp att någon hoppade på en som inte höll med vad som sas i klippet och sen avslutade hon med "villkorslös kärlek till alla". Hon var inte ens medveten att hon hamnade utanför rollen som hon spelade och visste heller inte vad som menas med villkorslös kärlek. Men hon trodde att hon hade den i sig. 😄 Människor som tror att de handlar utifrån “villkorslös kärlek” är ofta längre bort från verklig andlig insikt än de som inte försöker vara andliga alls. Det är mycket lättare att se igenom sitt ego när man inte tror att man är bortom det. En person som tror att han är “kärleksfull”, “upphöjd”, “villkorslös”, “ljus”, “högvibrerande" är fast i en andlig roll. Det är lättare att väcka en vanlig människa än en som tror att han redan är vaken. Men tänk om dessa coacher skulle bli medvetna om sig själva. Det skulle kanske vara en sådan attack på deras ego att egot av skam skulle dra sig undan och då skulle de kanske verkligen bli upplysta. 😊 Villkorslös kärlek är inte något man gör, utan det är något som blir kvar när förståndet inte längre står i vägen. ## Comment 1 Author: FataMorgana #0: Ja, fint skrivet. Kärlek är ju inget som går att bestämma sig för. I samma ögonblick som jag försöker vara kärleksfull för att leva upp till en föreställning om hur en andlig människa ska vara, har jag ju redan skapat en roll åt mig själv 😊 ## Comment 2 Author: Stjärnskott #0: Fint formulerat och lätt begripligt... Imitationen av kärlek var så slående på nått vis och ja, vad ska jag skriva? En text värd att läsa flera gånger som bär på många lager. Tack🌸 ## Comment 3 Author: Condor #1: Tack och just det! Spelar man en roll, är man tvungen att försvara rollen, identiteten som man själv ger sig. Det är därför som de nyandliga youtube coacherna tar bort alla kritiska kommentarer. När en person har byggt upp en andlig roll som en del av sin identitet, blir varje ifrågasättande ett hot mot själva jagstrukturen. Det är inte bara kritik mot deras idéer, utan mot självbilden de försvarar. Kritiska kommentarer tas inte bort för att skydda sanningen, utan för att skydda rollen som de spelar. Allt som hotar rollen som de spelar betraktas som "negativ energi" eller som "lågfrekvent". Men i verkligheten är det bara egots immunförsvar som aktiveras. Det ironiska är att just den reaktionen avslöjar att rollen inte är äkta, för om den vore grundad i verklig insikt, skulle kritik inte upplevas som ett hot, utan som en spegel. Men när en människa har byggt sin identitet kring en andlig roll, blir självreflektion ett existentiellt hot. Förståndet upplever självreflektion som en attack mot själva jaget, eftersom reflektion riskerar att avslöja att rollen är konstruerad. ## Comment 4 Author: Condor #2: Tack! Spelar man en roll, blir det per automatik en imitation. Det är precis som när man ser en film där 2 människor älskar varandra. Det är bara 2 skådespelare som gör och säger vad som står i manuskriptet. De nyandliga coachernas manuskript är deras föreställningar om hur andliga coacher ska vara. ## Comment 5 Author: Gråeld Vad betyder villkorslös kärlek. Nog för att man har snuddat vid ordet. Utan att för den skull gått djupare in i betydelsen. Tänker att ordet inte ens når in i mig, kanske för att man inte ens försöker förstå. Eller så är det bara ett ord bland många andra ord av ego upphöjelse. Det var min första tanke, när jag såg rubriken. Men intressant att få ta del av era tankar. 🙂 ## Comment 6 Author: FataMorgana #5: Ja, din tanke är ganska intressant, om jag förstår dig rätt. Att det kan bli ”ett ord bland många andra ord av egoupphöjelse”. Det är lite så jag också uppfattade poängen i texten. Så fort vi gör villkorslös kärlek till något som vi själva har eller försöker uppnå, och kanske tänker att andra inte har, kan egot nästan obemärkt göra även det till en identitet 😊 ## Comment 7 Author: Condor #5: Jag tänkte att rubriken kanske låter lite flummig och folk kanske föreställer sig att nu kommer det "ljusbabbel". 😄 Men meningen var att ta itu med alla falska föreställningar om villkorslös kärlek och att förklara på en djupare nivå. ## Comment 8 Author: Gråeld #6 Ja, det är så jag tänkte, det kan bli ett vi mot dom. Även om intentionen inte nödvändigtvis behöver vara så. Så kan det uppfattas så. ## Comment 9 Author: Gråeld #7 Det var så jag uppfattade rubriken. Ja, man kan ju se det i två olika sätt. Det som jag tog upp, egot och det andra som finns på ett djupare nivå. ## Comment 10 Author: [Borttaget] #7: Jag tolkade inte rubriken som en risk för ljusbabbel 😄 Men jag vet ju också att du inte skriver om sånt, på så sätt... I alla fall. Ett fint och bra inlägg i #0. Kanske handlar det mer om vad man på djupet är, än vad man gör, och framställer sig som? Det andra..blir bara en roll, en fasad att upprätthålla. ## Comment 11 Author: Condor #10: Tack! Ja, du känner mig väl så pass bra att du vet att jag inte ljusbabblar. 😄 Ja, människor spelar roller, helt allmänt, för att passa in i miljöerna som de vistas i. Men det stora problemet uppstår när man börjar att identifiera sig med rollerna, när man börjar att tro att man agerar utifrån villkorslös kärlek t.ex. Då blockerar man sin egna andliga utveckling och det kostar mycket energi att upprätthålla rollen och försvara den. Då lever man bortom sanningen om sig själv. ## Comment 12 Author: Stjärnskott #11: villkorad kärlek - villkorslös kärlek. Ibland undrar jag vad som är vad egentligen. Det mesta i det här livet är villkorat. Byteshandel kompromisser - anpassning - och vi har trasslat in oss i så konstiga resonemang och teorier. Jag menar generellt hos människor Ju mer vi pratar, förklarar, och försöker förstå - Ju längre bort hamnar vi från det viktiga, sanna och innerliga. Det är som om tankens dröm reflekterar bort det som är äkta...... Nu dök det bara upp en massa ord och meningar inte alls genomtänkta..... och det får vara så.🙉 ## Comment 13 Author: [Borttaget] #11: Där satte du nog fingret på det... identifikationen. Det är nog som oftast boven i dramat.😊 #12: Du har så rätt. Ju mer vi förklarar, desto längre ifrån kommer vi. Men tankarna går...allt här i livet är nog villkorat. "Allt" bortom livet... är villkorslöst. Men kanske blir mina fortsatta tankar och funderingar bara mer "babbel".😄 ## Comment 14 Author: Stjärnskott #13: 😅 ## Comment 15 Author: Condor #12: Ja, att allt är villkorat var det som jag menade när jag skrev: "Nästan ingen människa kan älska villkorslöst. De som säger det menar oftast “jag försöker vara snäll”." Vi har alltid förståndet som bedömer om något är älskvärt eller inte. Hur jag än skulle försöka, så skulle jag t.ex. aldrig lyckas att älska folk som Putin eller Trump. Dom som tror att dom älskar villkorslöst lurar sig själva. ## Comment 16 Author: Condor #13: Ja, det är som om någon som spelar Jesus i en film börjar att tro att han är Jesus. ## Comment 17 Author: [Borttaget] #16: Precis. Eller att drömmaren inte (längre) vet att hen drömmer.