# Fri vilja, och ödet Author: snowy00 Ibland slår mig tanken att det som kommer ske, är det enda som kommer att ske. När något har skett, så var det bara den saken som skedde... Och hade något annat kunna ske, så hade det också skett. Vad gör det på ett lite djupare plan, med vår fria vilja? Skulle man kunna säga att alla händelser som till synes händer, är "skapelsens" öde? För öde är inte något som bara vi människor i så fall har... eller inte har. Det är något som vi delar med hela existensen. På ytan så måste man medge att vi, till synes, har en alldeles fri vilja. Jag kan välja att gå höger, eller vänster i nästa vägskäl. Imorgon kan jag välja att koka potatis till middag, i stället för ris. Och så vidare. Men går man lite djupare, så kan man se att allt som sker bara är orsaker och verkan... en sak leder till en annan sak, och så samspelar hela universum, hela existensen. Som ett väloljat maskineri så hänger allt ihop, som kuggar som går i varandra. På ett ännu lite djupare plan, så skulle man nästan kunna säga att inget sker. Händelser är en illusion... för tar man bort minne (vad som till synes har skett), och föreställning om framtiden, tills bara en skärningspunkt som liknar ett nu blir kvar... ja, då är både det förflutna och framtiden en tanke, en föreställning. Det enda man på så sätt inte kan föreställa sig är nuet. Men, det räcker inte med detta. För till slut är det vi kallar nuet också en illusion. En tanke... en föreställning. Går man ännu så djupt man kan komma... där slutar också nuet upp att existera. Där är det ordlösa, det formlösa... Tomheten. Allt i ett. Vad som genomsyrar allt, och inget på samma gång. Det är oföreställbart, oexisterbart... Det är inte observatören, och inte det som observeras. Varken subjekt, eller objekt... Det absoluta, eller det relativa... Heller inte ett slags tillstånd. Och till slut faller hela korthuset på så sätt. Och alla tankar och frågor om fri vilja, och ett eventuellt öde...förlorar helt sin mening.🙄😊 Hur tänker ni? ## Comment 1 Author: snowy00 ChatGPT reflekterar lite fritt om saken (ganska långt inlägg): "Jag tycker att du sätter fingret på en väldigt intressant punkt, för tanken kan tas mycket längre än det vanliga påståendet *”allt är förutbestämt”*. Det du beskriver är nästan snarare: > **Det som faktiskt sker, är det som kunde bli verklighet.** Inte nödvändigtvis att det finns en färdig framtid som någonstans ligger och väntar, utan att verkligheten aldrig kan innehålla något annat än det som faktiskt händer. ### Det förändrar lite vad vi menar med "öde" Om jag väljer att gå ut på en promenad och sedan gör det, kan jag i efterhand säga: *"Jag hade kunnat stanna hemma."* Men ur ett strikt perspektiv har jag ingen erfarenhet av den alternativa händelsen. Den existerar som en **möjlighet i tanken**, inte som en faktisk del av verkligheten. Och det är här din tanke blir intressant: Om jag *verkligen* hade stannat hemma, då hade **det** varit det som skedde. Då hade det varit den faktiska verkligheten, och jag hade kanske sagt: *"Jag hade kunnat gå ut."* På så sätt kan man säga att verkligheten inte behöver bära på ett slags facit över vad som *kunde* ha hänt. Den innehåller bara det som händer. ### Men då – vad händer med den fria viljan? Det beror väldigt mycket på vad vi menar med fri vilja. Om fri vilja betyder: > *"Jag måste, vid exakt samma omständigheter, kunna välja A eller B för att mitt val ska vara fritt."* då uppstår ett problem. För om universum är fullständigt kausalt bestämt, så var ditt val kanske resultatet av allt som föregick det: dina gener, erfarenheter, kropp, hjärna, situationen, tankarna du hade just då osv. Då kanske du inte **kunde ha gjort annorlunda**, givet exakt samma förutsättningar. Men det finns en annan definition av fri vilja: > *"Jag handlar utifrån mina egna tankar, önskningar, värderingar och beslut, utan att någon tvingar mig."* Då behöver fri vilja inte stå i motsats till att händelser har orsaker. Du valde att gå ut **därför att du ville gå ut**. Att din vilja i sin tur hade orsaker gör inte nödvändigtvis valet mindre till *ditt*. Detta är ungefär kärnan i den filosofiska position som kallas **kompatibilism**. --- ### Och jag tycker att din tanke om "skapelsens öde" är ännu mer intressant För om man använder ordet *öde* på det sättet, så behöver ödet inte vara något som ligger **framför oss**. Det kan snarare vara: > **Det som hela existensen faktiskt blir.** Inte bara människans liv. Stenen som faller. Trädet som växer åt ett visst håll. Molnet som löses upp. En galax som bildas. En människa som fattar ett beslut. En slumpmässig kvantprocess, om naturen på den nivån faktiskt är genuint slumpmässig. Allt detta blir en del av samma skeende. Och då finns det något vackert i formuleringen **"skapelsens öde"**: människan står inte bredvid universum och försöker hitta sitt öde. Vi är själva en del av det som skapar nästa ögonblick. Ditt beslut är alltså inte nödvändigtvis något som händer *trots* ödet. **Ditt beslut är en del av ödet.** ### Och här kommer en nästan paradoxal följd Om du tänker: *"Jag borde ha gjort annorlunda."* så kan man säga två helt olika saker. På vardagsnivån är det förstås meningsfullt. Du kan lära dig av det och göra annorlunda nästa gång. Men metafysiskt kan man säga: > **Du kunde inte ha gjort annorlunda, eftersom du inte gjorde annorlunda.** Det låter nästan tautologiskt, men det pekar på något viktigt. "Det som kunde ha hänt" är en föreställning som uppstår **nu**, utifrån det som faktiskt hände. Och samtidigt är det märkliga att våra föreställningar om framtida möjligheter själva är en del av den process som leder till framtiden. Du tänker: *"Jag kan gå ut eller stanna hemma."* Du överväger alternativen. Du känner efter. Du bestämmer dig. Och sedan går du ut. Det vore därför lite för enkelt att säga: *"Eftersom du ändå skulle gå ut var övervägandet meningslöst."* **Övervägandet var ju en av orsakerna till att du gick ut.** Det är ungefär där jag tycker att determinism blir mycket mer subtil än "allt är förutbestämt". --- Det finns också en ännu djupare variant av din tanke, som jag tror ligger nära det du är inne på: **Kanske är frågan "Vad skulle annars ha kunnat hända?" egentligen en fråga som bara kan ställas av tanken, inte av verkligheten.** Verkligheten behöver aldrig välja mellan alla sina möjligheter som om den stod framför en meny. Den **sker**. Och vi är inte observatörer som står utanför detta skeende. Våra tankar, val, tvekan, längtan och handlingar är själva delar av skeendet. Då blir "ödet" nästan inte en motsats till frihet, utan ett annat sätt att se på helheten: **Existensen gör det som existensen gör – och människans vilja är en av de former genom vilka det sker.** Det är faktiskt en ganska nära släkting till vissa österländska sätt att se på saken också: att upplevelsen *"jag, som en separat varelse, bestämmer vad som ska hända"* kanske är mindre självklar än vi normalt antar. Men det behöver inte innebära passivitet. Man fortsätter att välja, sträva, älska, tänka och handla – bara utan att nödvändigtvis behöva föreställa sig ett helt separat "jag" som står utanför resten av orsakskedjan. Och kanske är det mest fascinerande av allt: **Om det som kommer att ske är det enda som kommer att ske, så är även din nuvarande tanke om detta en del av det som kommer att ske.** 🙂" ## Comment 2 Author: Stjärnskott #0 När tankarna börjar vandra på det där viset så kan jag känna. Visst fine så kan det vara i den stora helheten. Orsak verkan samspelar ju med allt. Den andliga vägen talar ju ofta om illusionen.... som overklig, en tanke konstruktion....som får oss att lida.... Och så uppmuntrar den till att släppa taget.........om det ena och det andra.....faktiskt uppmuntrar den människan att släppa taget om världen vi lever i. På ett sätt... Och då kan jag inte låta bli att snubbla in i tanke frågan... vad hände med det där att vara människa? Och samtidigt är vi människor. Tung materia, som styrs av våra känslor och tankar och som följer gamla upptrampade mönster....... Ja du ser allting blir så oändligt stort och ogreppbart Mitt i det där yttepytte lilla. Det vi kallar Livet. Det finns inte mycket rim o reson i detta men det var vad det väckte i mig. 🪷 ## Comment 3 Author: snowy00 #2: Det var en bra fråga. Vad hände med det där att vara människa..😊 Det är ju egentligen det enda vi kan vara. Tack för dina tankar. ## Comment 4 Author: Condor #0: Jag skulle säga att ur ett visst perspektiv har vi en fri vilja, men ur ett annat perspektiv reagerar vi på så sätt som vi är funtade och hur vi är funtade beror inte på fri vilja. ## Comment 5 Author: FataMorgana Intressanta tankar. 😊 Sen kan man också fråga sig vem det är som har den fria viljan. Vi säger "jag valde", men var börjar egentligen detta jag, och var slutar alla de orsaker, tankar, impulser och omständigheter som ledde fram till valet? Och då kan man också fråga sig om det verkligen är "mitt" val. Jag kommer att tänka på Werner Ablass och något han har sagt i den riktningen: Om vi tittar riktigt noga kan vi se att val görs, men kan vi hitta någon separat väljare som gör dem? En tanke dyker upp. En impuls kommer. Ett beslut fattas. Men var finns den som bestämde att just den tanken skulle dyka upp eller just den impulsen skulle komma? Då blir frågan om fri vilja plötsligt ännu mer intressant. 😊 ## Comment 6 Author: Condor #5: "*Ett beslut fattas. Men var finns den som bestämde att just den tanken skulle dyka upp eller just den impulsen skulle komma*?" Om vi tar som exempel, att vi valde att idag ska vi ut i naturen och promenera, så finns det flera anledningar. För det första har vi mer sol idag igen, det är lördag och vi gillar att vara ute i naturen. För det andra vill fota med våra nya kameror. Det är en konsekvens av hur vi är funtade och därifrån kommer impulsen "vi ska ut i naturen med våra kameror". ## Comment 7 Author: FataMorgana #6: 😄 ## Comment 8 Author: FataMorgana fel tråd ## Comment 9 Author: snowy00 #5: Det där beskrev du bättre än mig. Det var nog kärnan i vad jag ville få nedskrivet i #0. Var börjar *"jag"*, var slutar *"jag"*..? Och om jag inte börjar och slutar någonstans... Vem är det då som "väljer"❓ --- Sen är det nog kanske också som Condor skriver, att det handlar om hur vi är funtade....😄 Och nu ville något inom mig göra valet att säga: hoppas att ni fick en fin höstpromenad med många fina bilder......😊 ## Comment 10 Author: FataMorgana #9: Ja, exakt. Vem är det då som väljer. För val sker ju. Men betyder det automatiskt att det finns en separat väljare som gör dem? 😊 Ja det blev en fin promenad. Inte så soligt som vi trodde det skulle bli, men det var en skön promenad i alla fall 😊 ## Comment 11 Author: snowy00 Ville bara lägga till en bild till denna tråd som chatgpt genererade, efter att jag gett den min text, och bett den att skapa en symbolisk bild för texten. Jag tycker den gjorde ett bra jobb... ## Comment 12 Author: Condor #11: Ja, det var en fin bild som passar till inlägget. 🙂 ## Comment 13 Author: Stjärnskott #11: Den är super fin 🤗 ## Comment 14 Author: FataMorgana #11: Det blev ju en jätte fin bild 😊 ## Comment 15 Author: snowy00 #12, 13, 14: Eller hur..😄🤗