# Självbedrägeri
Author: Stjärnskott

Ödmjukt böjde egot synbart 
på nacken med ett illmariskt 
dolt leende vilande 
i ena mungipan.

Beräknande kröp egot in 
och gjorde sig viktig 
och betydelsefull i 
omgivningen, som så 
storögt tog emot denna 
varelses ord.

Vars historia bygger på 
missvisande sanningar 
om den verklighet som 
frambringas i allas åsyn. 

En och annan vände om 
och gick tyst där ifrån. 
De valde helt enkelt en 
annan väg. 

Stillsamt tillbaka dragna 
allt som oftast villigt 
vänliga. 
Mjuka som en sommarvinds 
smekning och 
stark i sin person. 
Vandrade de genom livet.

De gör inte mycket väsen 
av sig.
Inte alls!

## Comment 1
Author: Condor

#0: 

Det var en fin text av dig igen.  Tack för den. 😊

## Comment 2
Author: Stjärnskott

#1: Tack 🙂

## Comment 3
Author: Gråeld

När så spegel spricker i tusen bitar. 
Omedvetena eller medvetena handlingar slutligen synliggörs den nakna osanningen publikt. En lärdom till i livet.

Tack för din sanna text, Stjärnskott .💚

## Comment 4
Author: Stjärnskott

#3: Tack så mycket Gråeld 💚

## Comment 5
Author: FataMorgana

#0: 

Fint skrivet 💚 Egot kan verkligen gömma sig på de mest oväntade ställen, till och med bakom ödmjukheten. Det behöver inte alltid vara högljutt för att vilja bli sett och känna sig betydelsefullt 😊

## Comment 6
Author: snowy00

#0: 

Väldigt fin text. Jag tycker att bilden också passar in... kanske som alla de ansikten som egot tar...beroende på sällskap och situation.

Vårat ansikte talar alltså sällan om hela historien...🤔
Utsidan visar inte hela bilden.
...Något av ett stillsamt självbedrägeri.

## Comment 7
Author: Stjärnskott

#5: Oja, den kan vara väldigt listig 😊

## Comment 8
Author: Stjärnskott

#6: Sant. Tack för dina reflekterande tankar 🤗