# Betraktelsens fönster
Author: Gråeld

Tyst blickar jag ut genom fönstret.
Där ute bland mångfald av mygg.
Ligger det spegelblanka vattnet.
Tanken har liksom upphört.
Betraktelsen över denna kontrast,
av olika färg nyanser som naturen
ger oss av mångfald. 
Helheten i denna ljusa afton, 
är beundransvärd i all tysthet.

## Comment 1
Author: Stjärnskott

#0: Vackert, stillsamt uppmålad dikt.
Genom betraktarens fönster såg även jag bortom orden.

Tack! 🙏

## Comment 2
Author: Gråeld

#1
🙂

## Comment 3
Author: FataMorgana

#0: 

Fint skrivet. Det finns något så befriande i de stunder man inte längre betraktar naturen genom tanken, utan bara är närvarande i den 🤗

## Comment 4
Author: Condor

#0: 

Håller med de andra som svarade. 😊

## Comment 5
Author: [Borttaget]

#0: 

Jättefin dikt/text.

Ja, egentligen blir nog ting (naturen, och annat också, egentligen) vackra genom hur (och varifrån) betraktelsen kommer, så att säga. Betraktar man utan tanke, ord, och gamla erfarenheter...eller betraktar man genom dessa "filter"..?

Man brukar ju säga att skönheten ligger i betraktarens öga...nog är det så ändå.🙄