# Tomhetens dagar
Author: Gråeld

Känslan, var dag är den andra lik.
Vad ska dagen fyllas med.
Går man i längtans tecken.

Är ditt liv så fattigt och enformigt.
Snubblar man på sitt eget skräp.
Som man har spillt över golvet.
Ändå likgiltigt oberörd.

Är det inte så, att din tomhet.
Redan är fylld till bristningsgränsen.
Av ditt eget stilla inre.
Som du är blind över.

## Comment 1
Author: Condor

#0: 

En fin text som det är värt att funder över. Själv har jag mest det motsatta problemet, att jag har mer att fylla dagen med än vad tiden räcker. 😊

## Comment 2
Author: snowy00

#0:

Jättefin text, som faktiskt berör när man läser den. Och fin bild.

Just nu har jag ganska ofta mer tid, än jag har saker att göra... Men söker en balans mellan sysslor, måsten och "vilotid"/fritid.
Har jag för mycket av något av det, så mår jag sämre...

Men tomheten/stillheten får gärna fylla mitt inre till bristningsgränsen, oavsett vad jag gör, och inte gör..😊

## Comment 3
Author: Stjärnskott

#0.
*Är det inte så, att din tomhet.
Redan är fylld till bristningsgränsen.
Av ditt eget stilla inre.
Som du är blind över.*

Fin text 
Väcker tankar.
Sista strofen är en fråga sann... den vibrerar💜

## Comment 4
Author: Gråeld

Tack för att ni gillar. 🙂
Blandade in liknelser i texten.

## Comment 5
Author: Gråeld

#3
Ja, det är en fråga sann. Någonting som snurrade till i mig. Hur huvudstupa blind man är.

## Comment 6
Author: FataMorgana

#0: Ja, det var fint skrivet 💚

## Comment 7
Author: Gråeld

#6
Tack🙂

## Comment 8
Author: Gråeld

Bortom sinnernas uttänkta illusioner.
Ständigt så närvarande,
Följer kontrasternas planer.
Som om det inte finns,
något slut av begrundande tankar.

En tomhet som uppstår,
som ett vacum i, om någonting.
Som bara är, utan någonting.

Ingen märkvärdig person
man är, eller vill vara.
Lätt hänt i andliga kretsar,
som en tävlan.

Gråeld

## Comment 9
Author: Condor

#8: 

Vilken fin text och vilken slump att du skrev det här

"Ingen märkvärdig person
man är, eller vill vara.
Lätt hänt i andliga kretsar,
som en tävlan."

just när jag skrev mitt inlägg om egots sårbarhet och ödmjukhetens befriande kraft. 🙂

## Comment 10
Author: FataMorgana

#8: Fint skrivet. Det är så sant att det i andliga kretsar ofta blir en tävlan 😊

## Comment 11
Author: Gråeld

#9, 10
Tack.🙂
Kanske var det ingen slump Condor.🫢

## Comment 12
Author: Condor

#11: 

Vem vet? 😊

## Comment 13
Author: snowy00

#8:

Fint, och djupt skrivet. 
I andliga kretsar, som ska vara tvärt emot en tävlan, och där man "ska" inse hur icke-speciell man egentligen är....... Där blåser egot istället upp sig.🫣

## Comment 14
Author: Gråeld

#13
Helt riktigt, är någon ivägen. Så puttas den personen åt sidan, så man själv når målet först.
Det finns i alla kretsar.

## Comment 15
Author: snowy00

#14:

Exakt. Ibland blir man helt enkelt överkörd, oavsett vilka kretsar det handlar om.😐

## Comment 16
Author: snowy00

#15:

Ett exempel är vad jag skrev i sista inlägget (# 30) i denna tråd:

https://relationer.ifokus.se/discussion/1619633/min-egen-osakerhet

Jo, jag kände mig något "överkörd"/puttad åt sidan. . .