# Livet tar hand om livet Author: snowy00 *Ett till litet utdrag ur min blivande bok...*😊 --- **Hur livet ser ut att manifestera sig** Du Ă€r livet. Du har inget liv. Precis som jag, och alla andra. Separationen man tycker sig se, Ă€r lika som döden, en illusion. Man tror pĂ„ illusionen, och dĂ„ ter den sig verklig. Ögonen ser separation. NĂ€r vi ser ett objekt, sĂ„ gör skuggor, och ljus, skillnaden mellan olika fĂ€rger att vi uppfattar objekten som separerade. Luften i ”tomrummet” mellan objekten kan vi inte se med blotta ögat. Men egentligen Ă€r luft ocksĂ„ materia. Jag skulle till och med gĂ„ sĂ„ lĂ„ngt att sĂ€ga att det vakuum som ”befinner sig” mellan objekten i rymden, kanske inte Ă€r materia (i den klassiska betydelsen), men heller inte helt ”tom”. Äkta tomhet, ligger bortom till och med vakuumet. KĂ€nsel kĂ€nner separation. Min hand rör vid ytan pĂ„ mitt skrivbord. Förnimmelsen av ytan Ă€r svalhet, ett litet tryck som mina fingrar uppfattar, och sedan berĂ€ttar för min hjĂ€rna, som tolkar det som att mina fingrar stöter emot ett objekt (skrivbordet). Jag kan Ă€ven se med ögonen att fingrarna inte gĂ„r genom skrivbordet. LĂ€gger jag Ă€ven ned fingrarna pĂ„ skrivbordet med lite fart, sĂ„ uppfattar mina öron ett ljud, som tillsammans med de andra sinnena, syn, och kĂ€nsel i detta fallet, ger mig uppfattningen av att det finns ett ”separat” objekt dĂ€r framför mig. PĂ„ sĂ„ vis tolkar man i förlĂ€ngningen hela existensen, objekt efter objekt, som befinner sig i ”tomrummet” mellan dem. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt manifesterar sig ocksĂ„ illusionen, Ă€ven kallad Maya, och eftersom att vi tror pĂ„ den, dĂ„ sinnet kan vara helt identifierat med sina sinnesintryck, sĂ„ blir den vĂ„r enda verklighet. **PĂ„ sĂ„ sĂ€tt inser vi att vi Ă€r livet sjĂ€lvt** NĂ€r vi avidentifierar (distanserar) oss frĂ„n vad vi uppfattar som objekt utanför oss, eller rĂ€ttare sagt frĂ„n den sinnesaktivitet som vi tolkar vĂ€rlden utanför oss genom, sĂ„ slutar vi samtidigt att se livet som separat frĂ„n oss sjĂ€lva. Genom den djupa tystnad som infinner sig inom oss, kan vi klart och tydligt se, och förnimma detta egentligen sjĂ€lvklara faktum, att vi Ă€r livet sjĂ€lvt. Eftersom separationen ”försvann”, och vi sĂ„g tydligt att allt Ă€r ett, bĂ„de i den manifesterade, fysiska verkligheten, och framför allt djupare inom oss, sĂ„ försvann Ă€ven ”slöjan” som för oss dolde enheten hos oss alla. Inte för att tomrummet mellan objekten försvann, utan för att vi kunde se bortom detta ”tomrum”, till den inre verkligt verkliga verkligheten, som inte gĂ„r att förklara med ord. ## Comment 1 Author: Condor #0: Ja, det stĂ€mmer, att det som vi uppfattar som tomrum inte Ă€r tomt. För det första Ă€r sjĂ€lva rummet en sorts substans. Man kan böja rummet (= gravitationen) och sen finns det saker som man inte kan se. Det dyker upp kvantpartiklar parvist, en materiapartikel i sĂ€lskap med en antimateriapartikel, som utplĂ„nar varandra sĂ„ snabbt som de dyker upp. Det kallas kvantfluktationen i vakumet. ## Comment 2 Author: FataMorgana #0: Det var fint skrivet. Fick mig att tĂ€nka pĂ„ en text jag lĂ€ste nyligen, kopierar in ett par stycken [dĂ€rifrĂ„n](https://wegdereinheit.net/2025/09/25/im-kalten-licht-des-klaren-mondes-ist-das-ganze-universum-leer) "*Varken mĂ€nniska eller oxe syns lĂ€ngre – bĂ„da har spĂ„rlöst försvunnit. I det kalla ljuset frĂ„n den klara mĂ„nen Ă€r hela universum tomt. Vill du veta vad allt detta betyder? Vilda blommor och doftande grĂ€s – bara dĂ€r, av sig sjĂ€lva.* BĂ„de det som uppfattar (den som erfar) och det som uppfattas (objektet) – alltsĂ„ ”den som tĂ€nker” och ”det som tĂ€nks pĂ„â€ – har blivit helt tomma. Det finns inga tankar lĂ€ngre, varken goda eller onda, ingen skillnad mellan subjekt och objekt, ingen skugga av jag eller ting. MĂ€nniska och oxe – symboler för subjektet och begĂ€ren – har bĂ„da försvunnit. Detta Ă€r tillstĂ„ndet av icke-dualt förverkligande, dĂ€r till och med begreppen ”visdom” och ”vilsenhet” förlorar sin giltighet. Ingenting finns kvar att gripa eller hĂ„lla fast vid – och Ă€ndĂ„ Ă€r allt genomsyrat av den ursprungliga klarheten." ## Comment 3 Author: snowy00 #1: Vilken tur att jag fick till det rĂ€tt, hehe 😅 sĂ„ lĂ€tt att trassla in sig i detaljer (iaf för mig), dĂ€rför "skummade jag bara pĂ„ ytan" i Ă€mnet universums tomhet, osv. #2: Tack! OcksĂ„ fint det du citerar, tack ocksĂ„ för det tillĂ€gget.😊 (som tĂ„ls att lĂ€sas fler gĂ„nger). ## Comment 4 Author: snowy00 TillĂ€gg till #2. Gillade dessa delar av citaten lite extra: >"Vilda blommor och doftande grĂ€s – bara dĂ€r, av sig sjĂ€lva." SĂ„ vackert đŸ€— > "... Ă€ndĂ„ Ă€r allt genomsyrat av den ursprungliga klarheten."