# Motpoler
Author: Stjärnskott

Hjälpsamheten satte sig ner 
med en tung duns och 
förstod inte riktigt 
vad som hänt.

Tyngden och motståndet 
upplevdes som 
överväldigande 
lamslående.

Och utan någon egentlig 
anledning började tårarna 
att trilla i strida strömmar. 

Till en början med 
enstaka 
tunga droppar. 
En och en, 
som innan ett redigt 
regnoväder.

Den tryckande
kvalmigheten i 
sinnet 
liknade mest ett 
syrefattigt unket 
rum som inte 
vädrats på många, 
många år.

Hjälpsamhetens 
andra hälft
Hjälplösheten
var den som suttit i 
skuggan och kämpat 
emot under lång lång 
tid.

Över hjälpsamhetens 
gränslöshet.

Nu satt de där tillsammans. 
Osynligt gömda för varandra.
Det skulle ta ännu ett tag.
Innan de lärde känna varandra.

## Comment 1
Author: snowy00

#0:

Fint skrivet 😊 det kan man känna igen sig i på något sätt.

## Comment 2
Author: Condor

#0: 

Det var en fin text som fick mig att fundera och jag kom att tänka på vad som sägs i österländska traditioner, att det finns ett yang i varje yin och ett yin i varje yang.  På så vis kan de lära att känna varandra.

## Comment 3
Author: FataMorgana

#0: Ja det var verkligen fint skrivet 😊

## Comment 4
Author: Stjärnskott

#2: Ja, tanken slog mig faktiskt att vi som människor oftast pendlar mellan motsatsen i det som är.....
Och att det är just detta som så många gånger ställer till det för oss...
Fint att få det bekräftat med dina ord. För yin o yang for genom huvudet på mig.

## Comment 5
Author: Stjärnskott

#1: Tack!

## Comment 6
Author: Stjärnskott

#3: Tack

## Comment 7
Author: Condor

#4: 

Ja, för motpolerna är ju bara 2 sidor av en och symma mynt. 😊

## Comment 8
Author: Gråeld

#0
Känns igen, i den stunden är man så frågade. Varför just jag, man känner sig väldigt utsatt.
Som all värdens olyckor drabbar en just då.

## Comment 9
Author: Stjärnskott

#8: Ja, så är det. Just då.