# Ringens sanna värde / En vishetshistoria
Author: FataMorgana

Hittade en till fin vishetshistoria som jag inte kunde låta bli att översätta och dela med mig av här. Jag har ingen aning om vem författaren är, men hittade den [**här**](https://karlhosang.de/therapie-coaching-inspirierende-geschichten-zum-nachdenken/)
______________________________________________________________________________________
En ung man sökte upp en vis rådgivare för att be om råd. "Ärade mästare, jag har kommit hit eftersom jag känner mig värdelös och inte vet hur jag ska hantera mig själv. Folk säger att jag är oduglig, allt jag gör går fel, och jag betraktas som klumpig och dum. Mästare, hur kan jag bli en bättre version av mig själv? Vad kan jag göra för att få mer respekt hos människor?"

Utan att titta direkt på honom förklarade mästaren: "Jag är verkligen ledsen, min unge vän, men jag kan inte hjälpa dig just nu eftersom jag först måste lösa mitt eget problem. Kanske efteråt." Efter en kort paus tillade han: "Men om du först hjälper mig, kanske jag kan avsluta min uppgift snabbare och sedan ta itu med ditt problem."

"Naturligtvis, mästare," stammade den unge mannen och kände återigen att hans egna behov blev åsidosatta.

"Mycket bra," fortsatte mästaren. Han tog av sig en ring från sitt lillfinger, räckte den till den unge mannen och sade: "Rid till marknaden och erbjud denna ring till försäljning. Jag har en skuld att betala och behöver få det bästa möjliga priset för den. Sälj inte ringen för mindre än ett guldmynt. Skynda dig till marknaden och återvänd så snart som möjligt med guldmyntet."

Den unge mannen tog emot ringen och begav sig iväg. När han nådde marknaden erbjöd han ringen till köpmännen, som noggrant betraktade den tills han nämnde det efterfrågade priset. Några skrattade när han nämnde guldmyntet, medan andra ignorerade honom. Endast en äldre man var tillräckligt artig för att förklara att ett guldmynt var för värdefullt för att byta mot en ring. Ett vänligt förslag var att acceptera ett silvermynt tillsammans med en kopparslant. Men den unge mannen hade fått instruktioner om att inte ta mindre än ett guldmynt, så han avböjde erbjudandet.

Efter att ha visat ringen för varenda marknadsbesökare – och det var fler än hundra – satte han sig nedslagen upp på sin häst och återvände. Den unge mannen önskade innerligt att han hade haft guldmyntet att ge mästaren för att få hans hjälp med sitt problem. "Mästare," sade han, "jag är ledsen. Jag kunde kanske ha fått två eller tre silvermynt, men jag lyckades inte övertyga någon om ringens verkliga värde."

"Dina ord är betydelsefulla, min unge vän," svarade mästaren leende. "Först måste vi fastställa ringens verkliga värde. Rid till juveleraren. Vem kan bättre bedöma ringens värde än han? Förklara för honom att du vill sälja ringen och fråga om hans erbjudande. Men oavsett erbjudandet, sälj inte ringen och återvänd med den till mig!"

Den unge mannen begav sig återigen iväg. Juveleraren granskade ringen under lampans sken, undersökte den genom sin lupp, vägde den och sade: "Min unge vän, hälsa mästaren att jag omedelbart kan erbjuda honom 58 guldmynt för hans ring, om han vill sälja den." "58 guldmynt?" utbrast den unge mannen förvånat. "Ja," svarade juveleraren. "Jag är säker på att med tillräckligt tålamod kan kanske till och med upp till 70 guldmynt erhållas. Men om en snabb försäljning är nödvändig..."

Uppspelt återvände den unge mannen till mästarens hus och berättade om mötet. "Sätt dig," sade mästaren efter att ha lyssnat. "Du är som den där ringen: värdefull och unik. Precis som med ringen kan bara en expert se ditt sanna värde. Så varför snubblar du genom livet och förväntar dig att alla omedelbart ska förstå din betydelse?"

## Comment 1
Author: [Borttaget]

#0:

Den var också fin. Med ett lite överraskande slut.😊

## Comment 2
Author: Condor

#1: 

Jag anade redan slutet innan jag läste slutet. Men en bra historia var det i alla fall.

## Comment 3
Author: [Borttaget]

#2:

Ok, jag tänkte när slutet närmade sig att kanske får den unge mannen ett dilemma om han ändå ska sälja ringen för alla de många guldmynten även fast mästaren bad honom att inte göra det, och sen lära sig något av det. Men slutet som var, var ju egentligen ett bättre slut.

## Comment 4
Author: FataMorgana

#3: Ja man målar liksom ut sig ett eget slut innan man läst klart (lite så gjorde jag med). Det var bara Condor som målade ut sig rätt slut 😄

## Comment 5
Author: [Borttaget]

#4:

😄

## Comment 6
Author: Condor

#4: 

När du läste upp historian för mig, visste jag hur den skulle sluta. 😊

## Comment 7
Author: Stjärnskott

Denna visdoms historia får mig osökt att tänka på Hur vi människor värderar vårt egenvärde genom vad vi tror/tycker eller tänker är andra människors bedömning av oss.

Istället för att lära känna våra egna *brister och tillkortakommanden* så förirrar vi oss och letar efter bekräftelsen utifrån och ger där med bort vår egen kraft till andra människor. Utan att ens fatta vidden av det.

## Comment 8
Author: FataMorgana

#7: Ja, du har verkligen rätt. Det är en viktig påminnelse om att vi behöver fokusera på att förstå och acceptera oss själva, istället för att ständigt söka andras godkännande. Så att behålla vår egen kraft handlar nog mycket om självinsikt och självacceptans.

## Comment 9
Author: [Borttaget]

#7, #8:

Bra sagt av er båda😊