Hittade en artikel på tyska som beskriver det så bra, hur det bara är våra hjärnor som konstruerar vår verklighet, att jag ville översätta ett stycke ur artikeln och citera det här:

Förhoppningsvis äter du nu frukost och njuter av ditt frukostägg medan du tittar på tidningen. Väl kryddad med en nypa salt. Lägg därtill det nybryggda kaffet, vars aromatiska doft fyller dina näsborrar. Jag tycker alltid att första klunken smakar bäst.

Men det finns ett litet problem. För det finns strängt taget ingenting som luktar eller smakar. Varken ägget eller kaffet har en absolut egen smak. Det blir bara till i ditt huvud. Världen där ute är helt intetsägande och luktfri. Den har heller ingen färg, låter inte, är inte sträv eller slät, varm eller kall. Bara våra hjärnor ger världen – med hjälp av sinnena – sinnlighet. Hjärnan är ganska kreativ för att få dig att tro att det är en färgstark, doftande, bullrig miljö. Det vi ser som verklighet är faktiskt en hjärnkonstruktion.