#0:

Den dagen kanske inte ens är så långt borta. Samtidigt som jordens befolkning ökar med rasande fart, minskar resursera pga att vi förstör planeten. Men vår planet är i universumet inte mer än ett sandkorn i Sahara, som det i relation till jordens ålder bara existerar människor på i ett litet ögonblick. I det lilla ögonblicket klarar vi av att förstöra för allt liv och allt liv.

Då hoppas jag att de djur som finns kvar får leva i fred.

#2:

När människan är borta, kommer planeten att regenerera sig igen. Vi har ju tidigare (före människan fanns) haft katastrofer som har raderat ut nästan allt liv och sen har evolutionen börjat om från början igen.

#2: Ja absolut. Utan människor har djuren det mycket bättre. Men någon gång kommer det inte ens att finnas djur på jorden längre, om inte förr så senast när solen blir till en supernova. Men det kommer att ta miljarder med år tills det inträffar.

#4:

Vår sol är för liten för att bli en supernova. Den kommer att bli till en röd jätte och sen till en vit dvärg. Men innan det händer kommer vår galaxi att krocka med andromeda galaxin. Pga avstånden kommer knappast planeter att krocka med varandra, men gravidationen från andromedas solar och planeter kommer att störa planeternas omloppsbanor och kanske jorden katapulteras bort från solen. Kanske jorden hamnar i ett hett gasmoln och när gasmolnen krockar med varandra kommer det att bildas nya solar.

#5: Javisst ja, till en vit dvärg var det ju 😊

#0:

Nog skulle jorden må bättre utan oss människor…som att vi är den enda arten som lyckats leva totalt ur balans. Djuren har ju inte det mänskliga sinnet, så de lever liksom i samklang med allt annat tänker jag (även om de också dödar för att äta osv).
Förhoppningsvis växer människan som art och kanske om några hundra eller tusen år har vi också lyckats komma mer i samklang med Jorden. (eller så har vi förintat oss själva innan dess…) :-S Det får tiden utvisa.
Jag tycker det dock inte är en skrämmande tanke att Inte existera. Jag tycker nog att livet kan vara mer skrämmande än döden.

#7: Jag tror snarare att vi människor har förintat oss tills dess. Men hoppas förstås på att jag har fel 😁 Nej för mig är det heller ingen skrämmande tanke, att inte existera 😊

#8:

Just nu ser det ut som att vi är på vägen till att vi förintar oss och planeten. Det måste ske stora förändringar för att det inte ska hända.

Jag tror att om alla bara skulle leva som den här mannen så hade det nog sett helt annorlunda ut för mänsklighetens framtid. Tänker, att han inte bara är en aktivist, utan även en upplyst man. Men videon varar i en hel timme, så jag förstår om ingen orkar lyssna på klippet.

Jo, det ser mörkt ut på många sätt. Tur att man kan söka och finna det inre, eviga ljuset som inte går att förinta.

Jag kan tänka mig att lyssna på videon i #10 medan jag tränar eller något.

#11: Satish Kumar är en intressant man. Men man hittar inte mycket om honom på nätet för att det finns så många med det namnet. Iallafall läste jag på Wikipedia att han redan när han var 9 år gammal lämnade sitt hem för att bli en munk inom den indiska religionen Jainism. Kanske därför han är så vis 😊 Han kallar sig själv för aktivist, men han är verkligen inte den typen som försöker skapa fred genom våld som så många andra av dagens aktivister gör, utan han är en så fredlig person på något sätt. Det är den typen av aktivister som världen borde ha mer av.

#12: Okej, så är det nog. Jag har nu lyssnat på föreläsningen i alla fall. Den var mycket inspirerande. Tänker att om man är aktivist är det nog också viktigt att ha en grund i det andliga så att säga (vara medveten, inte bara intellektuellt, utan också andligt medveten), så att det man gör inte bara förändrar saker på ytan utan också går på djupet. Och det nämnde Satish Kumar själv också i föreläsningen, och det verkar han ju också vara och göra 🙂

#13: Ja jag håller helt och hållet med dig. Den andliga förståelsen är viktig om man vill ha verklig förändring. En förståelse som saknas hos de flesta av dagens aktivister. Att kriga för fred är inte lösningen, lösningen är att själv leva fredligt. Satish Kumar har väl som sitt liv som munk mediterat en hel del och kommit till en hel del insikter som fått honom att bli medveten 🙂

#14: Jo, det verkar så på honom. Man brukar väl säga att man ska vara den förändring man vill se… Och det stämmer nog.😎