Annons:
Läst 6744 ggr
[Mariann]
2/19/08, 10:45 PM

Ljusbyggare - att bygga bron till själen

Av NINA MATTHIS Den här artikeln handlar om den bro av ljus och energi som vi alla har inom oss, som ett frö, eller som en skiss, och som vi alla blir medvetna om, någon gång, när tiden är mogen. Det är en rättså känd bro. Uråldriga andliga traditioner från all världens hörn berättar om denna inre bro, fast på lite olika vis, och talar om hur man kan göra för att bygga den

I den tidlösa visdomen kallas denna bro för Antahkaranan eller för Regnbågsbron. Det är den dolda bro till Ljusriket som finns inom varje människa, men som måste upptäckas, byggas och beträdas, för att kunna föra henne dit. Denna bro kallas också, exempelvis av Hopi-indianerna, för Livets Väg och är länken mellan det individuella och det universella medvetandet.

Ritningen till bron är redan gjord av den hand som skapat allt liv vi ser omkring oss. Blåkopian finns där, möjlig att upptäcka. Men vi måste, var och en som så önskar, hitta ritningen och bygga bron själva med vårt hjärta. Det är ingen söndagspromenad precis, men det är människans väg till befrielse ifrån det som begränsar henne.

I den här tiden sker, som många talar om, en stor expansion av människors medvetenhet. Allt fler vill lära känna sig själva och de möjligheter de egentligen besitter. På det viset är det många idag som upptäcker sin inre ljusbro och som är i full färd med att bygga den. Det är som en kollektiv rörelse som sker i det tysta. Det är ett inre ljusarbete, där personen i fråga vänder sig till det gudomliga inom sig själv för att utföra byggandet rätt.
Dessa personer upprättar ett förbund med sin egen själ, som är deras sanna vägvisare. Det är ett stort arbete som kräver all respekt. Att bygga sin inre ljusbro har effekter som når långt utanför personen själv. Att bygga denna bro är att vara medbyggare till den nya världen och på så vis hjälpa mänskligheten att ta nästa kliv på evolutionens omsorgsfullt ritade karta.

Vem är jag?

Är du en av dem som håller på att bygga din ljusbro?
Alla människor är i själva verket ljusbyggare eftersom alla människor lever och utvecklas. Men att bli en medveten ljusbyggare förändrar oss i grunden. Det är som om vi har traskat runt i ett gammalt källarvalv hela livet och varit beroende av ljuset från facklorna på väggen, för att ta oss fram. Så har vi irrat, utan att just reflektera över saken, tills den dag vi får en snilleblixt och plockar ner en fackla från väggen och kan lysa oss fram på egen hand.
Den nya medvetenheten är ett ovärderligt redskap som hjälper oss att ta oss vidare mot den stora ljusöppningen. Från den stund vi förstår att vi kan hjälpa oss själva med att utveckla en större kärlek, en större förståelse för de andliga lagarna och en rakare väg mot befrielsen i vår fysiska kropp (vi behöver inte dö fysiskt för att uppleva den), har vi aldrig tråkigt. Även om vi upplever att livet tar märkliga och ibland tjatiga svängar, är vi alltid upptäcktsresande.
Hur långt du har kommit på ditt brobygge spelar ingen roll. Det viktiga är att du har börjat. Du kanske började redan som liten. Du kanske redan då ställde de där frågorna, som väcker ditt medvetande och som på sikt kan få dig att minnas: Vem är jag? Varför är jag här?

Ett brinnande hjärta

Att bygga sin ljusbro är en livslångt arbete, men som kan intensifieras och förtydligas under vissa faser. Nyfikenhet är inte det rätta motivet. Men ett brinnande hjärta som kräver ett svar, har all möjlighet att bli besvarat. Ett sådant hjärta sänder en vibration till den gudomliga källan, som svarar när tiden är mogen. Denna källa är vår egen högre själ eller vårt ljusjag, som i sin tur står i förbindelse med en ännu mer omfattande skaparkraft.
På så vis kan alla våra frågor bli besvarade. Men i lagom takt, eftersom varje svar bär en ljusvibration som vi måste tåla. Vi måste helt enkelt kunna ta emot svaren utan att gå i bitar! Vår medvetenhet expanderar, finurligt nog, i den takt som är mest lämpad för oss. Det kan låta underligt, men annars skulle vi faktiskt brinna upp. Inte av fysik eld. Men av den ljusenergi som bär en viss kosmisk sanning, eftersom medvetenhet är ljus.

Att bygga sin ljusbro är en naturlig process. Och när vi väl har satt igång det inre arbetet blir vi vanligtvis så uppfyllda av den kärlek och gudomliga intelligens som tycks stödja våra nya upplevelser, att vi bara vill fortsätta. Vid det här laget har vi förstått att det handlar om en sorts pånyttfödelse. Vi har också insett att det är en reningsprocess, som både frammanar och ger möjlighet att upplösa de känslor och tankar som vi inte behöver bära mer.

Ofta vill vi självmant ta itu med vårt förflutna, för vi vet intuitivt att ljusbyggandet handlar om acceptans, försoning och kärlek. När vi bygger vår bro till det universella medvetandet kommer vi att ställas inför många val där vi kan välja försoningens eller stolthetens väg, i själva verket kärlekens eller rädslans väg, enhet eller separation. Med tiden blir vi allt mindre intresserade av att bevara våra gamla reaktionsmönster och släpper taget om dem. Vi öppnar oss för det JA som själen väntat på. Vi ger efter för den villkorslösa kärleken inom oss, för att på sikt bli ett med den.

Själen - vår ljuskropp

När vi pratar om själen menar vi ofta olika saker. Den tidlösa visdomen delar upp ordet själ i två betydelser: den inkarnerade själen (i kroppen) och den kausala själen (vår ljuskropp). Den del av själen som bor i kroppen väcker vår passion och lär oss att älska, kämpa för det goda och utvecklas på jorden. Vid ett visst stadium i utvecklingen börjar denna själ att längta häftigt efter sin "andra hälft" som är kvar i ljusvärlden. Själen (i kroppen) vill bli hel igen och börjar söka efter sitt sanna jag - ljuskroppen.
Den inkarnerade själen kan lätt känna sig instängd i kroppen bland alla tankar och känslor som bara upprepar sig. Den får förnimmelser av att livet kan vara på ett helt annat sätt - friare, lättare, sannare och mer helt. Den börjar att minnas något essentiellt. När den inkarnerade själens längtan vibrerar i hjärtat, svarar ljuskroppen på dess rop och går den till mötes. Under många år, oftast många liv, vänjer sig personen vid ljuskroppens frekvens. Man säger att människan blir allt mer besjälad, tills den dag hon blir ett med sin kausala själ och utstrålar rent universellt ljus. Då kallas hon upplyst.

För att göra det lite enklare för oss, kan vi kalla ljuskroppen för själen och den inkarnerade själen för "pärlan i personligheten". Det är du som person som bestämmer dig för att ta kontakt med själen, även om det vanligtvis sker omedvetet. Ditt hjärta kanske söker efter ett annat slags liv, även om du inte vet vilket. Du kanske börjar med yoga eller att meditera. Du kanske börjar måla, dansa, gå i terapi eller läsa böcker om andliga resor av diverse slag.

Vi vet för det mesta inte att vi ropar på själen, vi vet bara att vi vill något mer, något annat, något äkta och betydelsefullt. Ibland sker det inte förrän under eller efter en kris, då vårt gamla jag är ordentligt tilltufsat och vi ser saker på ett nytt sätt. Det kan vara en egen kris eller en kollektiv kris som plötsligt ruskar om oss och väcker vårt hjärta. Vad är viktigt egentligen? frågar vi oss. Vad är det som jag har sprungit ifrån? Vad säger mitt hjärta?
Vi har ingen aning om att vi har börjat bygga vår ljusbro, vi bara uppmärksammar en inre förändring. Vissa personer som gjort detta slags skifte i livet, kan känna sig som burna av en inre kraft som för dem vidare mot nya fantastiska och även utmanande upplevelser. Själen, det högre medvetandet, har fått ett allt tydligare tag om deras personlighet eller medvetna jag och bär dem varsamt genom de erfarenheter som befriar dem. Så har det alltid varit, egentligen, men nu går befrielsearbetet plötsligt snabbare.

Kärleken - en naturkraft

Ju mer medveten personen blir om de inre energier som är på väg att befria henne, desto fortare går processen eftersom det nu handlar om ett samarbete mellan personlighet och själ. Själen växer i människan som svarar med sin vilja, sin kärlek och förståelse. När själsenergin expanderar i henne, får hon intuitivt en viss förståelse för den större plan som hon själv och hennes egen utveckling ingår i. Hon förstår plötsligt att allt hänger ihop. Det lilla och det stora. Hon ser ett inre mönster som berättar om livets utveckling mot universellt medvetande. Hon blir ljusmedveten, då medvetande är ljus.
Hon förnimmer det stora skifte som pågår överallt - i det lilla (jaget) likväl som i det stora (globalt, planetärt, kosmiskt). Det här är insikter som plötsligt "slår ut" inom henne som vetskap. Inte i detalj, men som ett faktum och det blir lika självklart för henne att delta i detta stora gudomliga skifte, som att äta middag varje kväll. I detta faktum ingår förståelsen för att kärlek är nyckeln till all expansion, på alla nivåer, eftersom själva skaparkraftens energi är ren, klar (för oss ofattbar) kärlek.

När hon har kommit en längre bit på sitt brobygge, kommer hon att upptäcka att hennes egen kärlek utvecklas. Hon älskar inte bara sina närmaste, utan kärleken flödar ut från henne som en egen kraft som inte tänker, värderar eller önskar något tillbaka. Den kärleken vill bara spridas, som frön för vinden. Kärleken blir till en naturkraft som på ett förunderligt vis strömmar genom hennes kropp. Vid det här laget är hon medveten om att hon är en energivarelse och en kanal för ren skaparkraft. Och hon kan spontant hela (eller åtminstone få impulsen att hela) människor och djur, växter och platser, där hon intuitivt upplever en obalans.

När vi har blivit villkorslös kärlek eller ren vilja till det goda, har vår personlighet med alla dess motsatser absorberats av själen. Då är vi själen och står samtidigt i förbindelse med ännu mer omfattande energier. Vi har fått stor visdom på vägen eftersom vi tål och kan handskas med den. Det ljus som vi utstrålar harmonierar med vår kunskap, kärlek och vilja att hjälpa till. Allt är ett. Det är en underbart vacker evolution som vi har varit medskapare till, eftersom vi är människor och förmår detta. Därför kan vi också fortsätta att utvecklas i ett ständigt expanderande universum. Från själen slår vi sedan en bro till ännu högre riken, för kärleken tar aldrig slut.

Av Nina Matthis

www.herkules.nu

Relaterade länkar

Datum för publicering

  • 2005-07-14
Annons:
Gahella
2/21/08, 4:04 PM
#1

Den här vill jag putta fram. Hon är en god vän, som jag vet: "Walks her Talks"….

[Mariann]
2/21/08, 7:51 PM
#2

Dert kommer mera av Mikael o Nina

de är mina samarbetspartners på sajten!!!

Vilket jag är oerhört glad för!

Kika gärna under länkar där finns allt möjligt gott………..

Hoppfull
3/27/08, 2:19 PM
#3

Intressant!

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

[Mariann]
3/27/08, 2:24 PM
#4

För mig har det lättast sättet varit hjälpa till att bygga den bro, denna anthakarana som ju är den kanal själen kommer genom kan man säga, genom meditation.

Denna hjärtemeditation, rensar kanalen ochs tärker den + den gör detsamma med hjärtat vilket ju är den plats själen föds i.

Hoppfull
3/27/08, 2:25 PM
#5

Undrar om meditation är vägen för alla?

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

[Mariann]
3/27/08, 2:35 PM
#6

Det tror jag inte. Men jag tror tillslut så måste man genom även den biten…

Annons:
[Mariann]
3/27/08, 2:37 PM
#7

Man kan nog inte lösa allt med meditation, men när man kommer  till en viss gräns så är det en del av vägen det är jag övertygad om…

Hoppfull
3/27/08, 2:37 PM
#8

Mm, det tror jag oxå… bara funderade "högt" :)

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

[Mariann]
3/27/08, 2:40 PM
#9

Kanon, man ska fundera högt….

inom det esoteriska finsn det en meditation som är helt inriktad på att bygga denna Antahkarana undra om jag har en (Asger)variant av den  på datorn…

Upp till toppen
Annons: