Annons:
Läst 6438 ggr
[Mariann]
2008-12-08 08:18

Julens tyngd

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Av Asger Lorentsen. Många ljusarbetare blir överraskade för att de trots julens upplyftande hjärteljus och änglarikets glädje kan känna sig trötta och inåtvända – ja nästan sorgsna.

Det visar sig att detta tillstånd särskilt är utbrett bland människor med nära anknytning till änglarna och Maria, men också andra som är fokuserade mycket i hjärtcentret kan uppleva faser med samma symtom.

!IMG2083[207X156].jpg

För några är förklaringen att hjärtats traumalager blir aktiverad när själva hjärtcentret blir påverkad av julens inströmning. För andra kan orsaken vara att Maria och Kristus sänder kärleksströmmar genom deras hjärtan in i mänskligheten, så att dom ingår i ett nätverk av ljusströmmar som skall aktivera och förlösa mänsklighetens hjärtlager. För andra kan det vara båda förklaringarna.

!IMG2084[207X156].jpg

Hur djupt tröttheten och inåtvändheten går och hur länge den varar är olika från människa till människa. Men det finns en tendens till att den svåraste perioden för änglamänniskor är mitt i december månad och för dom som är förbunden med Kristusströmmen (också många änglar) tycks dagarna vid vintersolståndet att vara svårast för den yttre personligheten. Vanligast vänder det så att julens glädje slår igenom i juldagarna. De individuella variationerna beror på hur mycket oförlöst vi har i hjärtat, och hur stark ström vår inre änglamänniska eller stjärnmänniska har sagt ja till att vara med att förmedla i denna period, där människornas hjärtan är särskilt sensitiva för Guds närvaro.

Asger Lorentsen

Annons:
Criilona
2008-12-08 08:50
#1

Godmorgon och tack!

Jag har många änglar runt mig,det brukar många tala om för mig.Och i år känner jag som det står ovan, jag känner igen glädje inför julen.Jag brukar vara väldigt julig av mig men i år är det som jag struntar i det .Jag har försökt hita min julstämmning men inte lyckats.Och jag har undrat varför jag känner så här,Och nu fick jag svaret.

Jag är så tacksam,och jag vill inte bli av med en ända ängel trotts att julkänslan är borta.

Kram och ljua Catarina

Hoppfull
2008-12-08 09:04
#2

Man kan nästan ha på känn att det aktiveras "skräp" i kroppen just nu. Tack och lov tycker inte jag att ökad trötthet, inåtvändhet och lite sorg påverkar min julstämning. Julen är ju en kraftfull högtid som påverkar starkt och jag tycker personligen att den känns väldigt helig och bör mötas med stor vördnad om man kan använda sådana uttryck.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

[Mariann]
2008-12-08 09:24
#3

#2 Det tycker jag nog man kan, alltså använda sådana uttryck som helig och vördnad Skrattande

Det är ju just det som är nyckelorden för julen skulle jag vilja säga.

#1 Jag tycker också att att informationen om att man kan känna sig sorgsen o nedstämd är jätte viktig att den kommer fram så man förstår varför man själv och även andra kan vara så som man är, så behöver man inte känna skuld.

Indiania
2008-12-08 10:54
#4

En mycket intressant artikel som jag känner mig delaktig i,Ibland kan jag känna så när sorg och glädje möts………….

" Var nära naturen - var när dig själv "

Criilona
2008-12-08 12:47
#5

Hej igen!

Nej jag känner ingen sorg i att jag tappan julkänslan eller jag kanske inte uttryckt mig klart,

jag har hittat att denna tid betyder något mer något mycket större,att se all springa omkring och handla åt personer man bara träffar på jul,att skicka jul kort till personer man inte har kontakt men,Det känns så oäkta på något sätt.Det känns som det för mig har blivit en ny betydelse.Ju mer jag tackar jag till det ljusa ju mer ändras tanke sättet,

jag känner mig så stark och så stor och det känns som det är något somförbereds åt mig,Jag har ju fått ett starkt ljus att bära och sprida så jag vet inte om det har med detta att göra,Fick detta starka ljus i mars i år så det är förtsa julen jag bär det,Oskyldig

Kram och ljus Catarina

Blissis
2008-12-08 12:55
#6

#5

Jag blir verkligen glad över att läsa om alla era transformationer här på sajten! Jag känner igen mig i det du beskriver, när man kommer till en ny nivå av sitt varande så förändras ens preferenser och man söker nya uttryck i mycket. Tankar, känslor, handlingar. Det som var sant för en förut är inte det längre på samma sätt utan man får hitta nya sätt att vara, tänka och handla på.

Annons:
[Hukanson]
2008-12-08 13:13
#7

Advent är väntan, förväntan. På vad ? Jultomten? Nä. På att den frälsare som Jesaja profeterade skulle komma, skulle födas till världen. Ett sant mysterium alltså. Den Högste förändrar villkoren för människobarnen. Sträcker ut en försonande hand - genomborrad av grova spikar skulle det visa sig - till våldets och lögnens värld. Låter Kärleken bli uppenbar för alla att se och förstå.

Varför heter helgen Jul ? Troligtvis för att det är en helg av inre meditation, av himmelsk kärlek, av inre frid och försoning, av medkänsla och intuition.

Ta chansen att verkligen uppleva vad julen betyder eller gläd dig åt att den finns där för dig och alla andra ändå mellan skinkan och snapsen. Men innan du somnar - tänk på att Maria och änglarna är sorgsna, de fäller en tår - kanske för dig ?

szirius
2008-12-08 16:51
#8

#5 känner också igen mig.Julen-03 kände jag att jag inte kunde stå för ngt av det julhysteriska: masskonsumtion av prylar o mat, stress o rännande till släktingar utan att hinna mötas med hjärtat osv.Då blev det ett stopp på detta, jag gav bara bort planterade regnskogsträd o andra miljövänliga,ekologiska saker , o på julaftonskväll gick jag helt själv på midnattsmässa.Underbart!Sedan dess har julen varit helig för mig.Och visst finns ett vemod i mig denna tid, men jag ser det som att vemodet öppnar upp mig inför att just känna vördnad.Tänker jag så, så känns vemodet lättare att bära på.

Jag tror att så många människor mår så dåligt just under juletider för att de slits mellan den inre längtan - att vända sig inåt och ta det mer varsamt - och den yttre pressen med julrusch, julavslutningar, julfester etc.Då blir det en inre konflikt.

[Jeremina]
2008-12-08 17:55
#9

Åh Mariann! Det måste vara det som min son känner av och har gjort sedan han var tonåring och nu närmar sig de 30 åren….Förvånad

Jag känner själv en blandning av glädje och sorg och har faktiskt gråtit en del Jular för mig själv i soffan när alla lagt sig…Gråter

Det du förmedlar här skulle nog hjälpa många som lider till Jul…min mamma måste läsa detta!

Kram och tack Mariann! Jeremina Flört

[Mariann]
2008-12-08 19:31
#10

Det är väldigt många som är omedvetna ljusarbetare och kanske också ska vara det. Dvs man förmedlar helt omedvetet lindring till en nödlidande mänsklighet. Är man en av dem som är kopplad i sitt inre till sådant arbete kan julen och isynnerhet from nu o framåt vara jobbiga.

Ju mer kan vara medveten och jobba mer med strömmen så går det lättare.

szirius
2008-12-10 16:29
#11

Frågor:

Jag läste den här texten igen och funderar lite på det där med att  "hjärtats traumalager aktiveras".Handlar det om att man får hjälp att öppna upp denna tid så att man rensar ut gammal karma, eller går det ihop med ångesttanken, att man genom sin ångest blir mer empatisk och då också kan ge lindring för andra?Marianne, vill du förklara mer om hur man kan" jobba med strömmen" i denna fråga - kan bara vetskapen om detta fenomen, och den tillit det iaf ger mig vara en sån sak?Jag har mer och mer känt det som att ångesten inte längre har med mitt nuvarande liv att göra, utan att det kommer från nåt annat djup, svårt att förklara.Tanken att det är gammal groll från tidigare liv som rensas ut känns så skööönt, då kan jag känna att det inte handlar om att jag STRÄVAR EMOT ngt, utan att jag SLÄPPER LOSS ngt.Kan det vara så? Kan sånt pågå flera år?

[Mariann]
2008-12-10 21:50
#12

Det lager omkring hjärtat som innehåller sorg, ensamhet mm kan aktiveras nu och det gör oss då mer ledsna och inåtvända, det är nog det som menas.

Jobba med strömmen innebär för mig att man istället för att gå in i känslan av tex sorg, så ber man för alla de sorgsna människor på jorden, ser sig som en del i denna ström som genom änglariket just nu strömmar till jorden, att man blir en mer aktiv del av denna kedja av kärlek o ljus från det högsta ner till det lägsta. Då är man med strömmen och inte mot den, om man kan se den bilden… Då får man vara med i ljusets arbete på jorden som en medveten aktiv cell och man får på kuppen förvandlat lite av sin egen sorg….

man gör två flugor på smällen so to speak…Flört

man ska också vara medveten om att det man känner tex ångest inte alltid 100% är en eget utan kan mycket väl hänga ihop med den kollektiva ångesten, rädsla, sorg, ensamhet… eller vad man nu känner.

Många av oss är med i sådant arbete utan att veta om det…

ElectricBoogie
2008-12-11 10:01
#13

jag har haft jättesvårt för julen de senaste åren… men det har nog mer med personliga grejer att göra… har ingen släkt att fira med (ingen som jag har någon vettig kontakt med iaf) och har ingen familj mer än föräldrar som inte bor ihop, är sjuka, deprimerade och trötta… jag får upp en massa känslor… både avund, på de som har "mysiga kärleksfulla familjer" att fira jul med, sen avsky inför all denna köphets och kapitalistiska konsumtion, alla stackars grisar som mördas för att bli julskinka… osv.

men samtidigt vet jag att det är ju inom mig… finns mycket fint med julen också. kanske att jag börjar fira jul igen när jag lyckats göra mig fri från dessa negativa känslor kring julen, eller när jag nångång bildar egen familj.

just nu får jag dock bara ångest av julen… vill inte ha nånting med den att göra ALLS. jag låtsas som att den inte finns.

kanske borde göra som nån ovanstående skrev och gå på julmässa… bor i norge nu så jag har inga vänner eller föräldrar inom rimligt avstånd heller… :S

iofs är jag ju inte kristen alls, men man kanske kan gå dit ändå. kanske kan ge nån slags tröst/känsla av frid.

eller försöka hitta nåt slags alternativt julfirande, jag vet inte…

Annons:
szirius
2008-12-11 12:41
#14

# 13  Det är nog inte många som i sanning firar jul med "kärleksfulla mysiga familjer" utan alla har nog sina konflikter o problem, bara det att många inte vågar prata om det, utan vill visa upp en fasad som inte finns.Verkligeheten är mer nyanserad än vad man kan se, och det hjälper mig att tänka på iaf.Jag tycker att det låter jättebra att försöka finna ett alternativt julfirande - gör julen till din egen.Julmässa är mkt julsånger o tända ljus, en fridfull stund som man inte behöver vara kristen för att kunna känna av.

Jag känner så med dig, julen har varit min värsta tid i många, många år, har inte heller haft nån familj att fira med.Det kan hjälpa att, om man vill och kan, hjälpa andra då, se till dem som har det ännu sämre.Man kan tex ställa upp och stå i soppkök på julafton.Att i stället för att gräva ner sig i ensamheten,finna sätt att dela den med andra.Det har varit vändningen för mig.

Jag önskar dig all lycka till!

Hoppfull
2008-12-11 12:47
#15

Även jag har haft det svårt vid jultid förr, bara velat att allt skulle vara över så att livet fick återgå till det normala igen.

Instämmer tillfullo med szirius om att det kan verka mysigt och fint men många familjer har påtagliga problem och kanske gentligen lider sig igenom julafton sprängfyllda av ilska. Men man umgås för att julen är en familjehögtid.

Jag kom inte tillrätta med mina känslor förrän jag skilde mig och livet rasade samman, då gick jultraditioner och annat åt skogen coh jag fick börja om. Först då såg jag mönster och relationer i ett nytt ljus, vilket har förändrat hela min familjesyn och situation idag. Nu firar jag som jag vill och även om jag skulle vilja ha en helyllejul med familjen så är jag nöjd med den jul jag har här och nu.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

szirius
2008-12-11 12:49
#16

#12 och tack Marianne för svaret, jag tror jag förstår det med att ställa sig i strömmen.

Men arbetet man ev gör med dessa kollektiva känslor, handlar det om att det SLÄPPER genom arbetet,att det kollektiva renas, eller är själva arbetet att det SKA finnas? Jag vill ju se det som att arbetet är att frigöra rädslorna…och kan man ha ett sånt här arbete livet ut? Orkar man det? Eller blir det lättare att bära detta genom att vara medveten om vad det är man tillför kanske?

szirius
2008-12-11 13:02
#17

#15   Här och nu är viktiga ord, för det är ju faktiskt allt som finns.Fint att du kan vara nöjd! Jag trodde att det skulle bli bättre när jag fick barn, att göra pepparkakshus o pyssla med dem osv, men det tog sex år innan jag kunde känna glädje av det på riktigt.(Nu har vi det jättemysigt.)Jag tror det vände iom att jag släppte min egen sorg över allt jag själv inte fått, jag gjorde mig av med mitt självplågeri och bestämde mig för att börja njuta i stället.Jag frågade mig vad jag ville och mår bra av, i stället för att fundera över hur det borde eller ska vara enligt nån konstig jul-mall.Det är som det är, och det ska väl vara så som man mår bra av?

[Mariann]
2008-12-11 13:07
#18

Man har nog det som regel livet ut, för det är ett inre arbete man ( själen) varit med att lova genomföra medvetet eller omedvetet. Därför är många änglamänniskor trötta i perioder när sådant sker. När man blir mer medveten om detta kan man som jag brukar säga jobba mer med strömmen och ställa sig mer i den och då underlättar det för den fysiska kroppen att transformera/mittera den.
Man är alltså en del i att förvandla det kollektiva lagret av diverse känslor, den del av det kollektiva som är redo o karmiskt möjligt för mänskligheten att bli av med. Eftersom änglar o devor är naturliga energiförmedlar i universum används dessa maximalt…

Man är inte alltid medveten om vad och vilka känslor det är man är förbunden med och det är inte viktigt, när man känner att man är extra trött och man vet att det t.ex pågår något i världen katastrofer o annat jul tex så vet man att man kan vara med i ett större inre arbete och då är det liksom bara att öppna upp hjärtat för strömmen och låte det flyta…

Det underlättar att ha tränat i meditation som är utströmmande för att det ska gå lättare…

Hoppfull
2008-12-11 13:46
#19

Är det särskilda meditationer? I så fall vilka?

Jag har aldrig ens reflekterat över att min trötthet skulle kunna sammanfall med sådant…

Hur ställer man sig mitt i strömmen och samarbetar med den?

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

[Mariann]
2008-12-11 14:40
#20

Tex tjänste delen i ljusmeditation är en sådan del. Ljustjänsterna via webben kan träna upp sådan förmåga. det mesta måste ju tränas o övas på, somliga fixar det fort på grund av tidigare livs erfarenheter och inre kunnande, andra tar det tid för och ytterligare andra kanske inte en ska detta denna gång.

Ställa sig mitt i… man bara gör det liksom…. herregud går inte att sätta ord på…

Man märker strömmen och placerar sig mitt i bara och låter det strömma vidare. Nu har jag ju gjort detta (ljustjänster) i 15 år i detta livet så det går liksom automatiskt nu. men bästa träningen är väl meditation och låta den vara mer utströmmande… man kan förlänga tjänstedelen till att uppta nästan hela medtationen…

jag ska lägga ut en annan meditationsform, för den tror jag inte finns här den heter den inre tjänsten… hoppas det går…

Annons:
Hoppfull
2008-12-11 14:55
#21

Jaha… det är som vanligt, det är ju just det jag varken känner eller får att fungera… det handlar inte om vilja utan tomhet och mörker bara.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

[Mariann]
2008-12-11 15:05
#22

Men då ska du inte just det just nu i alla fall…. kanske??

Hoppfull
2008-12-11 15:09
#23

Hm… tror du? Kanske… hur som helst så fortsätter jag med kristusmeditationen dagligen.  Men jag känner mig blockerad… det är ju mitt problem.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Rosan
2008-12-11 15:25
#24

#23

Ibland kan fantasin vara till hjälp och som en öppning. Man föreställer sig att det som ska hända i meditationen händer. Förstår du vad jag menar?

Hoppfull
2008-12-11 15:41
#25

Oh ja, har kämpat med detta i många år… tyvärr hjälper det inte ett smack!

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

szirius
2008-12-11 17:59
#26

#18  mkt spännande, det där med om nån katastrof händer i världen…jag gick in i mitt absolut svåraste år rent psykiskt iom flodvågen.Jag hade en obeskrivlig sorg,ångest, panik etc .Trots att jag inte drabbades personligen så var jag helt knäckt.Min känsla var som att ha förlorat ett barn, jag grät i ett år.Jag tänkte själv att jag var för öppen och tog in andras sorg …om jag då hade vetat att jag kanske HJÄLPTE dem med sorgen så kanske året skulle ha känts mindre fruktansvärt…

ElectricBoogie
2008-12-11 23:00
#27

#14

såg nu att jag ska jobba natten mot julafton… så jag kommer nog ändå sova bort i princip hela dagen och kvällen. känns lika bra faktiskt… såna där midnattsmässor, brukar de vara natten mellan den 24 och 25:e eller mellan 23:e och 24:e? jag jobbar natt så jag är alltid vaken på kvällarna och nätterna och sover på dagarna.

Annons:
[Mariann]
2008-12-12 07:19
#28

Jag tror de bruakr vara kl 24.00 natten mot juldagen. Skulle också vilja gå på en sådan, men då blir det nog ensam… Rynkar på näsan

ElectricBoogie
2008-12-12 10:24
#29

#28

okej! men det passar ju för mig iallafall, eftersom jag är ledig då. :)

annars har jag beställt massa böcker från adlibris, så kanske det får bli en lugn natt av läsande annars, om böckerna har kommit till dess. har bland annat beställt hem "mayakoden" av barbara hand clow… känns ju som en väldigt aktuell bok i dessa tider! ska bli spännande att läsa… får se det som en julklapp till mig själv kanske, även fast jag somsagt inte firar jul nu och har svårt för julen i övrigt.

eller, jag tror jag kallar det en "vintergåva" istället. låter bättre. :P

szirius
2008-12-12 14:12
#30

ja, där jag bodde var de natten mot juldagen, alltså sen julaftonskväll.Vet inte ens om detta finns överallt.Jag gick också själv, men det vara bara mysigt, en stunds egentid efter en hel dag och kväll med människor och prat.Är man själv kan det å andra sidan betyda en stunds gemenskap och småprat med nån trevlig farbror eller tant.Nu bor jag utomlands, så jag vet inte alls hur traditionen är här…jag har fyra kyrkor att välja på i denna lilla by iaf : )

Hoppfull
2008-12-12 14:24
#31

Fyra kyrkor att välja på i en liten by Förvånad imponerande!

Själv går jag inte i kyrkan… utom på skolavslutningen, bröllop och begravningar.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Gaiatri
2012-12-15 07:41
#32

Puttar upp denna artikel.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Upp till toppen
Annons: