Jag känner igen dessa sju, men har en annan benämning för dessa medvetande tillstånd

1.Vakenhet

2.Dröm

3.Djupsömn

4.Transcendentalt Medvetande

5.Kosmiskt Medvetande

6.Gudsmedvetande

7.Enhetsmedvetande/Brahman

På varje medvetandenivå blir vi efterhand medvetna om och tillägnar oss naturligt både insikten och kunskapen, för respektive nivå…i de senare tillstånden med högre vägledning

Får visst korrigera var litet för snabb

1. Vakenhet

2. Sömn

3. Djupsömn/dröm

4. Transcendentalt Medvetande

5. Kosmiskt Medvetande

6. Gudsmedvetande

7. Enhetsmedvetande/Brahman

Hittade denna: http://tmdoctors.info/cctravis.htm

Om du trycker på Enter efter du skrivit in webbadressen så blir det en länk.  

Om nu någon undrar över detta så är Peters lista skriven i omvänd ordnig från #0.

D.v.s Vakenhet = Fysisk, Enhetsmedvetande = Gudomligt

Det finns flera relaterade inlägg/artiklar: Planen och 7 planen omkring Jorden

Kausalkroppen och Antahakarana

"Vi kallar det medvetandets kontinuitet, och med det menar vi förmågan att vara fullt medveten om allt som händer på alla områden och i alla delar av människans tillvaro under alla dygnets tjugofyra timmar. … Vad är sinnet upptaget med under en lång period av emotionell upprördhet? Vi vet att det har sitt eget liv och sina egna lagar. För att ta ännu ett exempel, vad gör själen när personligheten uteslutande är sysselsatt med sina egna angelägenheter?"

Alice, A, Bailey: En avhandling om vit magi; sid 340-341

Ett till citat ur samma bok, sid 347:

Jordens Ande är ett Väsen som för tidsåldrar sedan gick igenom det medvetenhetstillstånd som vi kallar det mänskliga tillståndet och nu har lämnat det långt bakom sig. Han (jag använder det personliga pronomet helt enkelt för den terminologiska klarhetens skull) har ett ursprung som ligger helt utanför solsystemet; hans liv är fokuserat i planeten; hans medvetande ligger på nivåer bortom fattningsförmågan hos den högste adepten i jordens Hierarki."

Finns det någon bra enkel bild/skiss som visar dom sju planerna till förehållande med varandra.lite svårt annars bara med text att få en bild hur planerna förehåller sig med varandra.

Intressant. Går man igenom alla plan i den ordningen det står? Alltså från 1 och upp till 7.

I så fall skulle jag nog befinna mig på #5….för det var inte så länge sen som jag utvecklade min intuition till en hög nivå!!

#6 Jag kanske får försöka rita upp någon lite enklare skiss på detta. Men här finns några bilder på planen/nivåerna: Själen, vad är det? och 7 planen omkring jorden, översikt. 

De sju planen är energinivåer och det är egentligen inte klart avskilda och begränsade plan. De olika nivåerna går över i varandra och överlappar. Det är för att göra det mer överskådligt som det är nivåindelat med avskiljande gränser till de olika nivåerna.  

De två länkarna illustrerar nivåerna utifrån människans erfarenhetssfär. Observera att dessa nivåer/plan tillhör det lägre kosmiska planet (som också är indelat i sju nivåer).

#7 På sätt och vis så utvecklar man medvetenhet från det fysiska till högre nivåer. Då menar jag att man lär sig och förstår det fysiska planet och sin fysiska kropp. Och man utvecklar medvetenhet om det astrala planet och sin känslokropp. Ändå har vi hela tiden under utvecklingen som människa vehikler eller medvetande centrum på alla nivåer även om vi inte alltid är medveten om de högre nivåerna.

Vi har inte utvecklat medvetenhet om dessa högre nivåer så därför är vi inte i hjärnmedvetandet medveten om vad som försigår i vårt högre medvetande. Detta är komplicerat men när man börjar förstå hur det hänger ihop så blir det enkelt.

Vi är mycket mer och har mycket högre själsliga och monadiska energier än vi är medvetna om under tiden som vi är fysiskt inkarnerade. Det är den fysiska materien som begränsar medvetandet och vi identifierar oss med det materiella under lång tid tills vi höjt energinivån i substansen tillräckligt mycket för att bli medveten om de högre nivåerna. Begränsningen sitter i hjärnan (som är uppbyggd av fysisk materia) och ibland "vet" vi saker och "förstår" på en högre nivå än vi kan medvetandegöra i den fysiska hjärnan.

Ibland känner vi saker som vi ofta kallar intuitivt men det är inte alltid samma som de intuitiva nivån i denna uppställning av de sju planen. Det är något missvisande pga att man använder orden på olika sätt. När vi känner på oss eller använder oss av det intuitiva är det ofta från den astrala nivån. Vi är då medvetna på astral nivå och den medvetenheten kan vi föra ned till den fysiska hjärnan och förstå. Kopplingen mellan det fysiska och det astrala är då mycket bra och integrerat i vårt "vakna" medvetande.

Liknande är det med det mentala planet. Man kan vara vagt medveten om hur saker ligger till rent mental men kanske inte kan föra ned det till hjärnmedvetandet. När integrationen mellan dessa nivåer får fortgå så blir det enklare att uttrycka det man förstår mentalt (dvs den mentala förståelsen blir förmedlat i hjärnmedvetandet).

Den buddhiska nivån är medvetenhet om själens energi och själsmedvetande. Man blir medveten om själens närvaro i det personliga livet. Själen har hela tiden varit närvarande men vi har kanske inte varit medveten om närvaron. Det är igen på liknande sätt att hjärnan inte har kunnat förmedla själens närvaro och energi till individen i fysisk kropp. Vi har därför "glömt bort" att vi är mer än den fysiska personen i den materiella världen. Men på det inre planet har vi hela tiden varit medvetna om själen och monaden.

När vi får ned själsmedvetandet i hjärnmedvetandet så är vi inte separerade från varandra. Själensmedvetandet förenar oss med alla. Detta kan man bli medveten om i korta stunder eller under längre perioder. Även om det är en kort stund av enhet så ger det en erfarenhet som finns med i minnet i hjärnmedvetandet och ger inspiration och en förståelse för enhet.

Tack, en jättebra beskrivning, Gaiatri

Gaiatri ger en fin förklaring…men som sagt så är det komplicerat.

Ett annat sätt att närma sig en förståelse för Medvetandes olika tillstånd och nivåer är att börja med de tre medvetandetillstånd som vi redan känner till och lever med. Det är vårt vakna, det är sömnen och drömmen och dessa har alla var för sig många olika nivåer.

I vårt vardagliga vakna medvetandetillstånd utvecklar vi personligheten och ökar vår medvetenhet genom våra sinnesupplevelser och genom vår intellektuella förståelse.

I sömnen är vi i regel inte medvetna, (även om vi kan bli det), men det sker mycket i detta tillstånd då medvetandet integrerar med de högre, mer förfinade nivåer av Medvetande. Dessa intryck smälter samman med erfarenheter från vaken medvetandet.

Om drömtillståndet är vi kanske mer medvetna och förnimmer att det har ett stort djup.

Säkert har vi alla erfarenheten av att ligga i sängen i ett mixat tillstånd då vår medvetenhet kan förnimma en växlande uppmärksamhet mellan dröm, sömn och vakenhet.

När vakenheten glider över i sömn och dröm, då sker det i en naturlig övergång mellan tillstånden. Kroppen och sinnet går för ett ögonblick över och bortom dessa tre medvetandetillstånd och omfamnas av ett övergripande Rent Medvetande.

Detta fjärde medvetandetillstånd har många olika namn och benämningar. Det kan inte förklaras eller förstås eftersom det ligger bortom kroppen, sinnets och tankens uppfattning. Det är Transcendentalt Medvetande, Varande, det är Den Universella Själen, Atman. Det är Absolut och det förenande fältet för alla Naturlagar…

Det kan erfaras genom transcendens, som Ren Existens, Medvetandet, Lycksalighet.

Erfarenheten av det uppstår i Det Relativa, först då det bli en upplevelse i sinnet, kroppen och tanken.

När vi konstant har medvetenhet om dessa fyra medvetandetillstånd då uppgår vi i ett femte tillstånd av Kosmisk Medvetenhet. Detta Medvetandetillstånd benämns inom den Vediska traditionen bl.a. som Moksha, i Buddismen som Nirvana och inom Kristendomen (borde det kallas) frälsning…

Härefter är Själen och individen inte längre bundna till karma och återfödelse. De individuella egenskaperna är inte längre begränsade till det personliga behoven eller önskningar.

(Vissa läror, Gurus och Mästare gör fortsättningsvis inga tydliga åtskillnader på medvetandetillstånd utan nämner det, Gudsmedvetande).

Om den upplysta Själen fortfarande lever i en fysisk kropp, som en individ här på Jorden, då kan en fortsatt utveckling ske till ett mer förfinat sjätte tillstånd av perception som kan benämnas som Gudsmedvetande. Själen kan också utvecklas vidare till full upplysning, på andra sidan.

Enhetsmedvetande är det tillstånd som avslutar, som Är och som börjar med Brahma, Brahmanmedvetande.

Skulle gärna läsa om detta nu, men…Det får nog bli då hjärnan är mer intresserad av text

Komplicerat,ja det är nytt för mig.det får ta den tid det behövs att smälta in.Det klarnar nog länge fram när man börjar förstå helheten,skummar bara i ytterkant än så länge.

Men tack för era beskrivningar.

Nu har jag läst!

Vad Peter skriver känner jag igen. Tänker nu på det i sömnen. Som att man i drömmen är en del av den astrala tillvaron, och sedan under stunder befinner sig i Varandet.

Har hänt att jag somnat till då jag varit väldigt trött. Då har jag sovit så djupt som sällan. Under kanske 20 minuter. Djupare sömn än under natten.

Borde vara så att hur man drömmer också hänger ihop med hur resten av världen ser ut. Drömmar, och sömnmedvetanden smälter ju ihop även under natten så drömmer många andra är det nog svårt att ha en helt drömlös natt.

#11: Det finns väl inget stopp på utvecklingen?

I nästa värld då kanske man är i vad som är Varat och sedan somnar in då och då till något ännu djupare. Sedan djupare, och djupare…

#11:

Det du skriver här

"Om den upplysta Själen fortfarande lever i en fysisk kropp, som en individ här på Jorden, då kan en fortsatt utveckling ske till ett mer förfinat sjätte tillstånd av perception som kan benämnas som Gudsmedvetande. Själen kan också utvecklas vidare till full upplysning, på andra sidan."

Betyder det att efter Upplysning…Att Själen, eller människan kan välja att inte fortsätta detta liv på Jorden…?

Som upplyst lever man med en kosmisk medvetenhhet och följer Naturlig Lag. En annorlunda verklighet med andra möjligheter och val.

Vad skulle det vara för val, och möjligheter då?

Alla möjligheter och val som främjar livet och skapelsen.

#14: Du skrev:

"I nästa värld då kanske man är i vad som är Varat och sedan somnar in då och då till något ännu djupare. Sedan djupare, och djupare…"

I det rena varandet finns ingen upplevare och alltså inget "man" som kan somna in.

/M

#19: Hur kan man då ha haft tidigare liv? Och varför alls vara på Jorden från början?

Med tänket du skriver så faller ju hela idén att vi ens existerar som upplevare…

Vilket ger slutsatsen att vi aldrig har existerat och aldrig kommer existera. Allt är illusion, till och med döden.

#20: Bortom samsara har man väl inte fler liv? ;) Det ger dock inte automatiskt att man inte har haft liv innan. Varandet är en form av "jag är" eller existens. I enhet finns inget annat än ett. Om där inte finns mer än ett så finns heller inget annat än det som är - alltså inget "du". Om inget "du" finns att förhålla sig till så finns heller inget jag. Om inget jag finns så finns heller ingen upplevare :D

/M

Att Existera är att Vara

Att Vara är att Existera

Att uppleva är det Existensen gör

Att Existensen gör, är för att uppleva

Att uppleva, att det är Existens som Är

#22: Det som är behöver en kropp att uppleva genom.

…och när den kroppen och den personligheten är medveten om sig själv som båda…då är den Ett

En existerande upplevare/En upplevare som existerar

För att den i grunden är Ren Existens, Rent Medvetande med Varandet som sin boning

Men kan det som är ett vara medvetet om något? Om allt existerar i det och ingenting utanför det..

#21: Vad är samsara då? Och var tar de tidigare liven vägen som försvinner bortom detta samsara?

…Det är klart att inte "jag" finns om inte "du" finns…För hur ska något kunna upplevas om ingen upplever och ingen upplevs.

Och där mellan det upplevda, och det erfarna, Livet och Döden, där ligger Existens!

#22: Existensen som Är, och upplever genom sig själv, i tid och o-tid, genom Liv och Död.

#23: …en kropp som inte finns.

#24: I Samsara.

#25

Om inte Existensen var Medvetande skulle den inte kunna vara medveten om något…och om inte den Intelligensen var kreativ då skulle inget bli till…inget vara och inget återgå till Vara, till Ren Existens

För att det som är Medvetande och Ett skall kunna uppleva sig själv, gör det sig medveten om det den Är.

To Be or not to be…and be to not Be…

Be live?

#25 Ett mer exakt svar är att Existensen inte är medveten om "något" utanför sig självt. I Medvetandet vilar allt "något" latent i ett dynamiskt intet. Existensen är medveten om sig själv som Varande sig Själv. När detta Själv blir kreativt genom sin dynamik, inneboende i sin egen Intelligens. Då uppstår möjligheten till medvetenheten om Medvetandet, om Existensen, om Själen, allt som ett resultat av upplevelse i det Relativa livets mångfald.

#31: Kanske inte var riktat till mig, men jag läser dina ord och när jag har läst är det som att jag ändå inte har läst det.

Menar du att det alltid finns en upplevare i "en kropp" (i någon form)?

Medvetandet, Existensen, Själen upplever genom kroppen (kroppar).

När vårt sinne (som upplever), inte längre upplever, har vår medvetenhet gått bortom och erfar Själen, Existensen, Medvetandet i sin rena omanifisterade form…Upplevaren har då också transcenderat kroppen som går på tomgång, med automatik.

Då förstår jag nog…men…det borde betyda att så länge man är i sin fysiska form så upplever man.

Fast vad händer sedan då?

Har inte själen ett typ av sinne?

#20: Du säger:

"Med tänket du skriver så faller ju hela idén att vi ens existerar som upplevare…

Vilket ger slutsatsen att vi aldrig har existerat och aldrig kommer existera. Allt är illusion, till och med döden…"

Nej, vi upplever ju nu. Däremot det rena varandet är bara att vara - ingen rörelse utan total stillhet. Kroppen behöver rörelse för att kunna fortsätta existera (vi behöver t.ex. äta osv). Därför kan vi inte vara i totalt varande hela tiden i kroppen. Vi kan däremot vara närvarande - nära varandet - det blir då som Peter säger - vi blir ett med det gudomliga. Jag kallar det för treenighet.

1 ETT - enhet - GUD - det icke-dualistiska

+

2 - yin & yang - det dualistiska - jordiska - motsatser - delning

=

3 - TREENIGHET - tre i ett (eller en)

/M

#34: Om du skiljer på en reinkarnerande själ och på en bortom samsara så blir det skillnad :D Själen bär ju på minnen så länge den bär på karma.

#31: Jag menar att i enhet (alltså i total enhet) så finns potential till medvetande, men ingen upplevare som medvetandet kan vara medvetet genom eftersom där inte finns gräns eller struktur.

Det är så jag menar också… Efterhand som stunderna av transcendens, av att erfara Varat sker oftare och längre, ju mer ökar perceptionen av medvetandepotensialen eller det dynamiska Medvetandets latenta egenskaper. Kärlek…bliss…visshet…flow som virvlar i sig själv, i Absolut intethet, omanifisterad fullhet. Den Totala Enheten finns där…även då den individuella själen och personligheten ännu inte är där, medveten i enhet.

#35 Men men då behövs väl motsatser för att skapa enhet.

Hur skulle enhet kunna existera utan motsatser?!

#36 Om själen har karma, delning, hur skulle den kunna uppgå i samsara utan delning.

Och igen. Var tar minnena vägen, och hur kan dessa smälta samman till ett?

#38 Vad är skillnaden på att vara i enhet på Jorden, och i efterlivet?!

Enhet Är, den skapas inte! Att vara Enhet är i Enhet med olika kroppar eller ingen alls

"Enhet Är, den skapas inte!"

Tänkte på det efter att jag frågat. Att det aldrig blir skillnad i nuet.

Önskar bara man slapp kroppen som begränsar en!

#39: I enheten existerar både det dualistiska och det icke-dualistiska. Motsatserna finns alltså i enheten.

Minnen existerar inte utan tidslinje. Alltså om vi föreställer oss att man skulle kunna vara helt i nuet hela tiden så skulle vi inte kunna minnas något eftersom hela tiden kommer ett nytt nu att överlappa det förra nuet. Det förra nuet kommer att vara som bortblåst. En skulle inte kunna hålla tråden i kommunikation till exempel om den vore helt i nuet.

Karma och minnen hänger ihop - alltså så länge en människa agerar och reagerar utifrån minnen så kommer karma till denne. När en människa istället lever i nuet så löses karman upp - eller rättare sagt - karma kan inte fastna på denne. Eftersom personen i varje nu lämnar bakom sig det som varit. H*n har då lösts ur samsara och föds inte om och om igen. En som har karma kan alltså inte lösas ur samsara. Denne måste fortsätta födas om och om igen tills karman är upplöst.

/M

#38: Hmm, jag tror vi talar om olika saker.. eller så förstår jag inte hur du menar :D

/M

Om man går tillbaka till #0 och tittar på de olika nivåerna så är första eller "högsta" nivån omanifesterad (åtminståne från människans utgångspunkt).

Från det omanifasterade (som innehåller allt men ännu inte är manifesterat) går vi ner genom planen eller nivåerna. De högre planen av det manifesterade (plan 2-4 enligt #0) är sfärer som vi vanligtvis inte rör oss i men vi har ändå vehikler eller kroppar på dessa plan. Vi är vanligtvis inte medvetna om medvetandet på dessa nivåer. Dessa plan kan man säga är inre tillvaroplan.

Monaden (plan 2) som är vår högsta nivå är manifesterad. Vi har alla en egen monad och det innebär att vi redan där är i det manifesterade och det duala. Utan dualiteten så finns det ingen manifestation. Vi är även på dessa högre nivåer i en dualitet men det skiljer sig otroligt mycket från den dualitet som vi upplever i de tre världarna. Dvs den dualitet och separation som är personlighetens upplevelsevärld. De tre världarna är den lägre delen av det mentala planet, det astrala planet och det fysiska planet.

Kausalkroppen (själskroppen) är manifesterad på den högre delen av mentalplanet. Det är hit vi återkommer innan vi inkarnerar igen. Vi lämnar först den fysiska kroppen vid döden, och sedan lämnar vi den astrala kroppen efter oftast flera år och därefter lämnar vi den den mentala (lägre mentala) kroppen. Då återkommer vi till den kausala nivån (orsaksnivån!) och ligger vilande tills det är dags att återfödas.

De högre nivåerna (plan 2-4) finns hela tiden med i vårt manifesterade liv men vi är oftast inte medvetna om dessa nivåer. Eftersom återfödelsen sker i de tre världarna i personlighetslivet och utgår ifrån själskroppen så är själsnivån från personlighetens synvinkel källan. Men utifrån själens perspektiv så är monaden källan och ursprunget. Men monaden är på plan 2 redan i manifestation. 

I #38 står det "Kärlek…bliss…visshet…flow som virvlar i sig själv, i Absolut intethet, omanifisterad fullhet." 

Från min synvinkel så är kärlek, bliss, medvetenhet, inte källan (monaden). Bliss är manifesterad upplevelse, kärlek likaså. Även om det inte tillhör (riktig kärlek menar jag) personligehetens upplevelsesfär. Däremot så registrerar vi upplevelsen av kärlek, bliss i vår fysiska hjärna annars är vi ju inte medvetna om det.

Och det är vi ju oftast inte eftersom själens kärlek alltid finns närvarande även när vi inte registrerar denna. Det som man ofta upplever som kärlek och bliss är registrerad energi från kausalplanet och från buddhinivån.

#42: Nu…Nu…Nu…det Är behållaren där allt annat sker! Tankeverksamhet om forntid, framtid, you name. Det är det Verkliga Nuet!

Man kommer väl alltid reagera, eller agera efter minnen när man lever på Jorden. Ja, om vi inte ska börja snacka Himlen i Manifestation…det kan ju bli lite annorlunda.

Varför alla dessa termer?!

Varför är ni så insnöade i era ord som ingen utom er förstår?!

Visste jag inte bättre skulle jag slänga datorn genom fönstret och meditera tills bättre tider!

God natt…osv.

#46: Jag tycker det blir svårt att kommunicera utan termer.. Pratar man om en sak så använder man ju de ord som på bästa sätt beskriver det man talar om. Tycker du att jag använder konstiga ord? Om så, så vilka? Jag kanske kan byta ut dem..

/M

#45: Det där inlägget känns alltför trassligt just nu. Jag förstår inte hur du menar.. är lite för trött också. Får återkomma..

/M

Hur beskriver man det som inte kan förklaras, inte förstås? Vi använder oss av alla de termer ord och beskrivningar vi har, i tron att vi kan ge en föreställning om det som bara kan erfaras. Nu…ett nytt försök att förmedla hur Existensen i sig är självrefererande Ren Intelligens, Är, Medvetande som kommunicerar med sig själv i ett Absolut omanifisterat Varande, i sin egen dynamiska potential. Att erfara, är att Vara, Är, Ett. Det är bortom och oberoende av kropp och hjärna…detta Varande, Existens, Medvetande är alla och inga nivåer i sin egen potential, alla 7 medvetande planen i virvlande Flow. När detta Flow flödar ur sin egen virvel, ur Källan som känner sig skälv, men inte känner alla droppar den är, först då blir Medvetandet till som medvetande som ökar och stiger i medvetenhet upp genom de 7 planen till full medveten Enhet.

"Hur beskriver man det som inte kan förklaras, inte förstås?"

Kanske inte alls?

Nej, kanske inte alls Shakti Och ändå så lockas och fascineras vi, av vad som är bortom. En intelektuell förståelse eller tankar om det har sitt värde. För min del vill jag nog mest peka på betydelsen av att transcendera och själv erfara, dessutom tycker jag om att leka med ord…

#47: Nej, du använder inte konstiga ord vad jag vet. Kände att jag inte förstod större delen av vad som skrivits bara.

#48: Att vårat universum är nu, och det ändras aldrig inte ens vid döden. Så man kanske inte behöver fundera på efterlivet då det inte blir någon större skillnad.

"Efterlivet" är självklart helt annorlunda. Universum aldrig det samma inte ens vid döden…som tar en ny livsform

Innehållet kanske ändras. Men jag menade universumet

Innehållet…universumet vad då?

Att innehållet i universummet (nuet) ändras, men behållaren (universum) är bara behållaren.

Jag har lagt in denna video tidigare på AU. Här förklaras ett perspektiv på universums uppkomst från en punkt. Man kan tänka sig att det är liknande paralleller när det gäller människan. Att vi kommer från en punkt och går ned i manifestationen.

En länk till ett gammalt inlägg. Universums uppkomst.

Här handlar det också från början om det omanifesterade som sedan börjar gå ned i manifestation.

Trevligt att vi kan enas om uttryck som förklarar, och pekar på vad som faktiskt är!

OT. Speciellt när man pratar om så här abstrakta saker så tar det ett tag för mig att förstå hur en person beskriver saker, både när det gäller språkbruk och användandet av termer. Låter jag det vila ett tag så förstår jag efter ett tag personens sätt att uttrycka sig och terminologin som personen använder. 

Jag brukar inte fästa mig vid det när det är svårtläst utan läser bara igenom det om jag tycker att det är intressant även om jag inte förstår särskilt mycket av det. Går jag då tillbaka till texten efter några månader så händer det att det känns som att jag inte läst det innan, men om jag sedan går tillbaka till texten efter kanske flera år så är det helt plötsligt glasklart.

Förmodar att du då också menar att man ibland inte läser en text för att den inte har så mycket att tillföra en i stunden.
Ibland är det lätt att snubbla på saker man redan visste, men inte ändå hade förmågan att tolka då man inte känner igen språket.

#11 Peter du skriver om en mixad övergång mellan vaken, sömn och dröm som kan övergå i transendentalt medvetande.

Jag upplever det inte riktigt på det viset. Under meditation går jag direkt till själsnivå. Jag glider inte mellan sömn och dröm. Däremot så är de lägre kropparna (fysisk , astral och lägre mental) samlade och fungerar som en enhet. De är integrerade med varandra innan jag fokuserar mig "i linje" med själen.

Jag har erfarenhet av att vid insomningen behålla "vaken" medvetenhet. Precis som vid meditation så är det en förändring i medvetandefokus. Det var varken svårt eller gav konstiga fysiska reaktioner som en del beskriver vid astralresor, utan bara lätt och naturligt.

Min erfarenhet av detta gör att jag förstår att man kan vara medveten både under den vakna tiden och under sömnen. Det stämmer ganska bra med en del texter som beskriver att vi under sömnen ibland är aktiva på astralplanet. Men oftast kommer vi inte ihåg när vi vaknar utan kan få lite glimtar av att vi varit någonstans. Ofta dock när vi drömmer så är det dagens minnen som blandas med andra minnen i processer i hjärnan. Det är så jag har förstått det.

Men det jag vill få fram är att det "vakna" medvetande som jag erfor under sömnen pågick på astralplanet (möjligen också på mentalplanet). Med meditation så erfar jag själskontakt. Då glider jag inte in i sömn eller drömlandskap.

Gaiatri! Jag upptäckte efteråt att det blev otydligt. Tanken var att ge en beskrivning som kanske käns igen av de som inte har erfarenhet av att transcendera i meditation, eller på annat sätt. Känna igen hur man i ögonblick kan uppfatta hur övergångarna mellan vaken, sömn och dröm tenderar Transcendentalt Medvetande. Precis som du går jag också direkt till själsnivå. Transcendental Meditation är en teknik som naturligt enkelt gör just det.

#63: Kan inte hålla med om det du skriver… Jag har "trancenderat" i meditation. Och som skrivet kände jag igen din text.

#64 Inte hålla med om vad?

När jag läste din text #11 kände jag igen mig. Och jag har vad jag vet trancenderat i meditation…

"käns igen av de som inte har erfarenhet av att transcendera i meditation"