Annons:
Läst 1225 ggr
tarantass
2/28/17, 9:56 PM

Lucifer 2 – satanister

Eftersom den Lucifertråd som finns är upptagen av ett enda samtal som vindlar sina egna vägar startar jag en ny tråd.

Nyss visade SVT ett program om en satanistkyrka i USA. Går i repris i morgon 1/3 och finns på nätet ifall någon skulle vara intresserad:

http://urplay.se/program/197599-usa-med-lisa-ling-satanism

"En ny sorts satanism har under de senaste åren cirkulerat i USA. Den nya satanismens värdeord är respekt, vetenskap och lika rättigheter för alla människor. Följarna ser Satan som en rebell mot samhällets okunskap och inskränkthet. Satanisterna vill resa en staty av Satan i Detroit, något som har väckt starka känslor i den religiösa staden. Lisa Ling är på plats för att se om det finns en plats för satanism i Detroit."

"TILLGÄNGLIGT TILL 31 aug. 2018"

Tar knappt 40 min. men är å andra sidan inget Youtubeklipp utan ett professionellt producerat TV-program.

För min del kan jag inte se något ont hos dem så som de framställs. Tvärtom. Skulle behövas många fler.

Sedan kan man diskutera om just Lucifer är en välvald symbol. Inte för att hen skulle vara ond, för det är bibelns Jahveh också – om nu "också" är rätt ord – och honom dyrkar folk gladeligen; så menar man att Lucifer är verklig och ond måste man diskutera Jahvehs ondska på samma villkor. Men för alla negativa reaktioner man får, även från andra än kristna fanatiker, varav många inte ens vill försöka sätta sig in i vad man står för.

Men det får man förstås också se i perspektiv av ett USA där stat och kristendom aldrig har varit åtskilda i praktiken trots att författningen stadgar det – på den punkten verkar Lisa Ling hemmablind – och där den kristna högern på senare tid har gjort enorma framsteg i att täppa till den åtskillnad som ändå har funnits. Och där just dessa kristna aldrig har tvekat att ta till både lögn, trakasserier och våld och att frånkänna människor rätten att vara det de är – hållningar som Satanic Temple tar starkt avstånd från.

Om de var troende materialister fick man konstigt nog inte veta, vad jag minns, men jag fick en känsla av att där fanns en viss takhöjd för andlighet. Att det delvis var just andliga behov, som hade skapat detta. Ofta obesvarade sådana hos unga amerikaner brända av en kristen uppväxt. (Etiska och andliga behov hänger samman, vill jag påstå, även om det sammanhanget ofta missbrukas från båda håll.)

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Annons:
FataMorgana
3/1/17, 6:09 PM
#1

Ja om man läser bibeln kan man läsa om Jahves ondska, men om Lucifers ondska kan man bara läsa om den ondskan som tillskrivs honom och som Jahve gav honom. Man kan ju undra vem av de två som verkligen är den onde. Man skulle också kunna tolka det som att Lucifer inte ville att Jahve skulle hålla människorna som husdjur i Edens trädgård och att han därför offrade sig för dem. Lucifer gav människorna äpplet och därmed kunskap. Samma liknelse existerar också i den grekiska mytologin, men där var det guden Prometheus som gav elden till människorna i stället för ett äpple.

För mig är det ingen skillnad om man har Jahve eller Lucifer som sin gud. Det är två dualiteter och om man har en dualistisk gud har man djävulen som fader oavsett vilken dualitet man väljer.

tarantass
3/1/17, 10:51 PM
#2

"För mig är det ingen skillnad om man har Jahve eller Lucifer som sin gud. Det är två dualiteter och om man har en dualistisk gud har man djävulen som fader oavsett vilken dualitet man väljer."

Kan så vara, på den nivån. Men på andra nivåer kan det uppenbarligen vara skillnad, och det tror jag spelar roll det med. Till exempel för vad folk drar runt med för kulturella ryggsäckar och hur det får dem att bete sig – eller söka efter andlighet eller efter att bära sig rätt och riktigt åt.

Lucifer och Prometheus, och andra kulturhjältar, är en intressant parallell. Men det verkar också finnas skillnader. För Lucifers del är ett problem att myterna, vad jag vet, säger så litet. Men visst kan man läsa in en rottråd till kristna traditioners ambivalens inför kunskap där. (Och den västerländska ateismens för den delen. Även den ratar ju viss kunskap, händelsevis litet spegelvänt mot vad den kristna traditionen gör – på tal om dualism. Eller dialektik, eller reaktion och motreaktion…)

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

FataMorgana
3/2/17, 2:56 PM
#3

#2

Man skulle också kunna tolka Jahve som den onde och Lucifer som den gode om man avstår från de kulturella ryggsäckarna.

I TV Serien Lucifer gör de det. Där är Lucifer trött på att spela satan åt gud och flyr till jorden, där han gör en massa goda saker. Gud är den onda som skickar ner en ängel som försöker att få honom i helvetet igen för att han ska plåga människor där. Ängeln väcker t.o.m upp en brottsling från döden, för att han ska ta livet av Lucifer så att han hamnar i helvetet igen. Det är en jätte bra serie. Jag gillar verkligen att sen den och Lucifer är rikigt sympatisk där 😃

Sommarek
3/6/17, 11:00 AM
#4

Kan tipsa om John Miltons "Paradise Lost" som handlar just om vem det är som egentligen är ond - Gud eller Lucifer? Lite meckig bok att ta sig igenom om inte man är van vid formatet (femtaktig orimmad jamb), men definitivt en tankeställare.

Vad gäller satanister så har de jag känner alltid varit mycket öppna med att det inte handlar om att dyrka "ondska" eller något annat trams, utan att uppmuntra till bildning, ifrågasättande och eget tänkande - alltså raka motsatsen till kristendomen.

Sajtvärd på Wicca ifokus och Halland iFokus

greenseng
3/25/17, 4:59 AM
#5

  Intressant. Jag vill minnas att jag för en herrans massa år sedan, även om det känns som igår 🙂, läste en artikel där reportern intervjuat en person som varit medlem i två olika sataniströrelser. Den ena dyrkade ondskan medann den andra dyrkade människans frihet. Detta var alltså en artikel i en dagstidning. Internet var inte påtänkt än.

De som då var för människans frihet hade alltså inget som helst intresse av ondska. Att de kallade sig satanister verkade mer vara av symboliska skäl. Däremot så var de kanske inte så snälla om någon eller några försökte blockera deras frihet. De såg väldigt allvarligt på att någon skulle drista sig till att försöka stoppa deras strävan efter frihet.

   Meditationen tar dig varsamt fram... fram mot ett uppvaknande.

Upp till toppen
Annons: