Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Aktuella världshändelser Andlig utveckling - Psykologi Astrologi Boktips Bön - Invokation - Affirmation Chakran - Psykiska kroppar - Hälsa Devor - änglar - naturväsen Esoteriskt/Teosofiskt Evenemang - Retreats - Kurser Gud Healing - Hälsa Hjärtat - Kärlek Humor Inspiration-Förebilder Konst - foton Livsprocesser - Utvecklingsproblem Ljusarbete - Tjänande Läsvärt - tänkvärt Meditation Medlemspresentationer Medvetande - själen Musik - Film - Youtube OT - off topic Om sajten/om iFokus Omröstningar - undersökningar Ordförklaringar Själen - anden Stjärn - Änglamänniskor Tal och symboler Universum Upplevelser Övrigt
Medlemspresentationer

Ny medlem

2016-10-06 14:04 #0 av: [Maria-Mia]

Hejsan!
Min andliga utveckling har pågått i runt 15 år. För lite över 1 år sen upplevde jag mitt s.k. andliga uppvaknande som gör att jag idag ser på livet och universum på ett helt annat sett. Efter den upplevelsen har den andliga utvecklingen gått lättare och i en allt snabbare takt och jag är just nu intresserad av att lära mig mer om medvetande.

Ser fram emot utbyte av erfarenheter och nya insikter <3

Anmäl
2016-10-06 18:36 #1 av: [josten]

Hej ! Skulle va kul att få höra om uppvaknandet😊

Anmäl
2016-10-06 20:06 #2 av: [Maria-Mia]

Hej josten!

Det som hände mig var att mitt medvetande expanderade/höjdes och jag upplevde ett "varande" utan egots inblandning.  Det fanns inget jag, ingen mig, min eller mitt. 

Känslan av att hjärtats portar öppnats var nästan bokstavlig. 

Jag förstod att ALLT är kärlek. Det fyllde mig med en känsla av stor kärlek och lycka på gränsen till salighet. Jag upplevde eller mottog kunskap/vetskap om att vi alla hör ihop. Människor, djur, växter, universum ja allt.  

Insåg också att vi ÄR medvetande, som gör besök med hjälp av fysiska kroppar här i den fysiska dimensionen.   

Jag utvecklade också  en bättre kontakt med djur och natur än tidigare. Kontakten sker numer via hjärtat och inte via bilder som jag tidigare upplevt. Är numer vegetarian. 

Talar och agerar efter denna upplevelse direkt från hjärtat <3

Det finns mycket mer att skriva om men jag valde några saker att nämna lite kort. Är det något du undrar över så fråga gärna :-)       

Anmäl
2016-10-07 10:01 #3 av: attunement

Du har kommit långt, Maria-Mia.

Kan vara ur en utgång av en livskris. Som du skriver, nästa steg är medvetande eller medvetenhet.

Om du vill känna igen dig så finns det allegorier och med betoning, allegorier.

Ett tips för att känna igen dej i din situation och en bok från 1300-talet. 

Molnet   -    Icke-vetandets moln i vilken själen möter Gud.

Finns exempelvis hos Katolska Bokhandeln i Stockholm

(Internet kallas ibland "the cloud" eller Molnet. Den som gav detta namn hade säkert läst denna bok.)

Nästa tips, också en allegori som behandlar det du söker och avhandlar livets mysterium helt i linje med din upplevelse.

Själens dunkla natt,    Johannes av Korset.

ISBN 978-91-976089-3-0    Denna bok är ganska svårläst och du bör inte ge upp om du ej förstår. Förståelsen växer fram i den takt du utvecklas. Du bör kanske läsa om boken med års mellanrum och du kommer att märka att boken öppnar sig för dej. Avslutningsorden är mycket spännande.

En allegori igen med betoning på allegori. Den fas du befinner dej i är Kristus-fasen.

Den fas du, medvetet eller omedvetet, så riktigt söker är den Buddhiska fasen där du, i kärlek, verkar för det rätta och i frihet från "glamour" och illusioner, känslans narrspel. Kärlek är inte sanning men leder till sanning/medvetenhet i rätt förhållning.

Den resa du nu är inne i finns speglat av Dag Hammarskjöld i hans bok Vägmärken. Det han gjorde, i total ensamhet, var att söka i mänsklighetens eviga frågor. Samma frågor som han och,  egentligen, alla är bärare av. Han förhöll sig till de gamla texterna, inte för att söka svar men för att söka gemenskap i den mänskliga och eviga lottens frågor.  Boken speglar också Dags personliga utveckling.

Zen-buddhismens mästare i förhållande till sin elev förklarar förhållningssättet genom att Zen-mästaren ger eleven en Koan, en fråga som omöjligt, rent logiskt kan direktbesvaras. Zen-mästaren möter sin elev i samtal samt "ser" elevens utveckling i frågeställningen, när eleven bryter igenom. Liksom du speglar i din inledande frågeställning.

Den resa du gör finns ej "kokbok" på.  Det är ett "arbete" som hela tiden syftar till, igen en allegori Jesus Kristus på korset, att bryta igenom.

"Herre, varför har du övergivit mig?" =den förtvivlan så många människor upplever i Sverige idag. När han plötsligt insåg sitt eget lidandes orsak (skilsmässa, sjukdom, olycka, förlust av nära, kamp i fattigdom(så svårt i Sverige) så mötte han sin egen förmåga att bryta igenom samt att gå stärkt vidare.  "I dina händer överlämnar jag mej" och "förlåten rämnade uppifrån och ner" in till hens nästa medvetenhetsrum/medvetenhetsnivå. Krisens kraft har gjort sitt för rätt förvaltad erfarenhets- och visdomsbyggande. I detta, kärlekens omslutande belöning för fortsatt förhållning.

En ensam kamp i den största av gemenskap. Mänsklighetens eviga frågor.

Anmäl
2016-10-07 14:26 #4 av: [Maria-Mia]

Tack för boktipsen 😍
Jag är inte religiös och ser på det som sker ur ett annat perspektiv.
Andlighet för mig, handlar om att att ta hand om själen och att uppleva livet så mycket som möjligt.

Resan är personlig och så är det för alla.
Vare sig vi gör en andlig resa eller inte.

Visst är det ont om böcker som tar upp delar av den andliga utvecklingen och då jag inte tyr mig till religioner är det ännu mer sällsynt.

Utvecklingen fortgår och jag gör egna anteckningar om vad jag upplever. Kanske blir det en bok tillslut 😊

Anmäl
2016-10-11 14:22 #5 av: attunement

Det paradoxala, Maria-Mia. Jag är ej heller religiös. Jag tror enbart på det jag upplever men för att mina upplevelser inte enbart skall stanna i den egna känslan utan omvandlas till medvetenhet, som du ju söker(?), så behövs referenser för att kunna bygga egen erfarenhet/visdom. Den bästa referensen erhålles i möten med andra människor då dessa speglar. Den, nästan lika värdefulla referensen är vad som finns beskrivet i andras upplevelser och som kan tydliggöra att jag inte är ensam i mina upplevelser.

Jag gör en yttre resa, liksom i alchemisten av Paulo Coelho,  i forna Sovjet tidigare och nu i Västafrika sedan 2011.  I denna yttre resa möter jag helt andra politiska, etniska, religiösa och annorlunda samhällsuppbyggnader (klan, diktaturer, byråkratier mm.) men också det som förenar i vars och ens inre resor.

Min vän Bruno, med hy av vackraste brunaste mahogny, är synnerligen beläst i de stora filosofierna/religionerna. Han gav mej följande proverb:

Don´t follow the prophets/philosophers but search for what they are searching for.

Vad han och jag gör är att söka i texternas allegorier ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Allegori ) för att spegla de upplevelser vi är i. För honom, nödvändigt, för att bibehålla mänsklig dignitet i hans yrke såsom chriminal investigator. I de gamla texterna finns rikt mått på goda allegorier utifrån människan och mänsklighetens eviga frågeställningar att få dela gemenskap i.

Vad är Gud? Gamla testamentet har en intressant definition att Gud ej skall visa sig för människan och mänskligheten. Går det då att tro på något som ej visar sin existens? Tydligen, eftersom så många är troende och att Gud hör bön och ger svar.  Ett försök "att rationalisera" bort omaket med att söka i det sipprande ur det metafysiska som var och en är en del i.

CH Jung tillsammans med Wolfgang Pauli (Nobelpristagare i fysik kring strängteorin) hanterade det närmaste det går att komma Gudsbegreppet genom att försöka förklara begreppet "synkronicitet". Jung från ca 80.000 drömtydningar samt mycket omfattande litteraturstudium/de gamla skrifterna. Pauli från ren och lagbunden fysik i sökandet utifrån det Pythagoras gav grunden för och atomens beteende/ömsesidig påverkan. Dagens spetsfysik verkar fortfarande med att försöka förklara det Pythagoras gav en märklig antydan om.

Sååå.....innan du ger ut din bok, jämför med andra böcker om din bok inte redan är skriven ;-)

Jag tror, förövrigt, att du håller med om att Sverige är,  genom tiderna,  det mest moraliskt högstående på vår glob ;-)

Ps Ytterligare litteratur? Varför inte Alice A. Baileys samlade verk? Jag kan rekommendera en central bok, "strålarna och invigningen",  som ger sysselsättning i många år framåt i försök att dechiffrera. Som bokens titel antyder, i princip, samma utforskningsfält som dagens spetsutveckling inom fysik och inom digitalisering handlar om.

Anmäl
2016-10-12 19:02 #6 av: [Maria-Mia]

Tack attunement <3

Om det blir en bok är oklart men jag skriver ner sånt som kommer till mig. Visioner och syner plus kunskap/vetskap som jag inte förvärvat men som "landar i mitt medvetande" lite då och då. 

Jag ska se om jag kan hitta någon av de böcker du nämner :-) Det kanske är lättast att hitta Alice A. Baileys böcker?

När du skriver spetsutveckling inom fysiken menar du kvantfysik då?

Jag upplever inte att jag är kvar i detta varande till 100% även om jag inte heller är tillbaka som jag var innan. Förstår dock att jag är på väg tillbaka till detta högre medvetande (så upplevde jag det i a f) och nu med mer kunskap om hur och varför. 

Först fick jag en provomgång och nu går resan dit mer medvetet :-) 

För egentligen har förändringarna hos mig skett efter upplevelsen av ett andligt uppvaknande. Nu förstår jag vad kärlek är och inte är, upplevelsen av att vara befriad från jaget, att allt hör ihop m.m.  

Vi är verkligen kärlek, i en annan nivå av medvetande som är den medvetandenivå vi kommer ifrån, föds i men som vi efter födseln har så svårt att stanna i.

Tack igen för din kommentar <3 

Anmäl
2016-10-13 18:48 #7 av: attunement

Visst är det underbart, det du skriver, Maria-Mia. Det mest kärleksfulla, nyfikna, öppna, tillitsfulla som kan tänkas är just det nyfödda barnet. Din kommentar, det går förlorat, i vad? Människans medfödda "medvetenhet" i form av adekvata instinkter och i jämförelse med alla varelser, djur, växt, mineralrikena, är, kanske, den lägsta nivån av för- och inprogrammering. Den mänskliga individen är, i mångt, överlämnad till egen erfarenhetsuppbyggnad där andra varelser agerar instinktivt. Trots detta, är i den mänskliga funktionaliteten, mängder av inbyggda triggers, instinkter och autonomt beteende, styrande för individens egetbeteende. För att förstå "allt och annat" så måste egenmedvetenheten få gå före. Vad triggar? Instinkt "spökar"? Vad sker "sant" autonomt?

Ja, kvantfysiken, tillsammans med grundforskning kring signalbehandling som bas för den explosion av "digitalisering" börjar söka sig fram i det du säger: "Visioner och syner plus kunskap/vetskap som jag inte förvärvat men som "landar i mitt medvetande" lite då och då. " Vad är detta som du skriver om inte din och mänsklighetens förmåga att uppfatta subtilare, smärre "påverkanspartiklar" och i massa-enheter som sökes efter, att få erfara samt att, därefter, söka ursprung och förklaringar på. Det du beskriver är ingivelsen, till dej givet. Vad är då detta? Jung och Pauli försökte förklara men gick bet. Grunden lades dock, tillsammans med Einstein, för "observatörspåverkan". Observatörens medvetenhet påverkade partikelbanor i CERN-acceleratorn. Utan att ha detaljläst, läs kanske detta. http://www.kreaprenor.se/pdf/Medvetande%20&%20Fysiken.pdf

Går det då att se ovanstående i mänskliga sammanhang och yttringar? Varför då inte detta och Världsböndagen 2016?  http://www.sek-vbd.se/varldsbondag_program.asp  Tanken kittlar, eller hur? Liksom påverkan på CERN-acceleratorn med mänsklig tankekraft och medvetenhet, varför då inte påverkan med samlad, global tankekraft från 170 länder, 1.000 olika språk samt, enbart i Sverige, en samling på 400 platser. Denna aktivitet har pågått i 74 år för Sverige. Varför fortsätter man? Finns någon erfarenhet att beskriva?

Vad är då kärlek? Jag rekommenderar dej varmt att läsa denna så insiktsfulla allegori

https://www.biblegateway.com/passage/?search=1+Korinthierbrevet+13&version=SVL

Störst av allt är kärleken? Om du läser texten som om du "törstar" efter kärlek då du ej förstår, ej finner kärlekens innehåll, du förtvivlas? Ja, då är du i en delaktighet och i ett sökande. Någon mer förtvivlad text är svår att finna.

Störst av allt är kärleken? Om något är störst så borde detta kunna formuleras i kvalitet och i kvantitet men går din upplevelse att kvantifiera annat än såsom upplevelse/ingivelse? Jag är böjd för att acceptera kärlekskraften som den största kraften i universum, skapelsens de facto, genom att föra in syftet för skapelsen och syftets innebörd är en ständig höjning av skapelsens kvalitet och ändamålsenlighet. Kärleken är denna kraft, varken ond eller god, enbart syftande till ändamålets "helgande".

Störst av allt är kärleken? Se dej omkring, Maria-Mia. Hur definieras kärlek? Har Sverige någonsin mått så mentalt dåligt? Alla jagar kärleken men du är en av de få som lyckas bryta igenom. De flesta "rumlar" runt i ett sökande som brevet ovan ger uttryck för. Allt som "triggar" sinnet i stark känsloupplevelse betecknas såsom en kärleksupplevelse då det snarare är "triggningar" utifrån basala/instinktiva drivkrafter utifrån "skapelsens syfte" till reproduktion/sexuellt beteende av släktet samt de basala behoven för släktets dagliga överlevnad i form av gemenskap. Ytterst så är frågan vad som träffar det egna sinnet samt individens förmåga att tolka de signaler som yttrar sig i, mer eller mindre, starka känslor. Det är först när sinnets emottagna signaler har omvandlats till det medvetna som signalerna är medvetet meningsfulla i en individuell kvalitetshöjning. 

Sinnet är en abstraktion likaväl såsom själen är.

Själens instrument för egetbyggande är sinnet tillsammans med hjärnans medvetenhetsbearbetning. Själen yttrar sig i sin ständiga närvaro  i individens personlighetsgestalt. Vi möter andras själskvalitéer i individernas personliga storhet/litenhet och i termer av ödmjukhet/visdom.

Så antyder du en nivå som också finns beskrivet i boken "Molnet   -    Icke-vetandets moln i vilken själen möter Gud."

Sinne, själ, ande. Nu 3 abstraktioner.  Till andlighet kopplas intuition.

Intuition bör definieras såsom

a) Det undermedvetnas förmåga att bearbeta befintligt erfarenhetsmaterial i individ. Att söka i de små signalernas inflöde för mental varseblivning samt tolkning av det som små signaler kan vara bärare av. Dvs. ej andlighet.

b) det övermedvetnas förmåga att fånga det som Jung betecknar såsom "syncronicitet". Att erhålla information/ingivelser som är 100% logiska och adekvata men med nära 0% sannolikhet att erhålla. Som du skriver, ingivelser kommer till dej och vi kan enbart spekulera.  Per möjlig definition, andlighet.

Allegorier igen. "Fadern, sonen och den helige ande" = treenigheten. Vad i hela friden är då den helige ande? Kanske ett samlande begrepp för en individuell delaktighet i en högre samlande enhet/ett högre samlande väsen? Att vi nu är delaktiga i en högre och i bästa fall, klokskap/visdom? Som i sin tur behöver de enskilda och individuella komponenterna för byggande av kvalitet i varje situation via utvald och andlig kontakt.  Denna spekulation, i sin yttersta mening, är spekulation och inom den fysiska ramen av signalbearbetning i det metafysiska men kan ha en delmening.

(Genom att ta fasta på begreppet situation som överordnat väsen för varje ingående individ så blir det spännande och fruktbart. Vad bestämmer i en situation? Inget annat än situationen och de utfall som utvecklingen i situationen resulterar i. Vad än individer bestämmer så erhålles facit i situationens utfall. Vad situationens väsen säger är en uppmaning till följsamhet/lyssnande till och i situationen. Inbilla sig inget annat.)

Slutligen Alice A. Baileys böcker?  Enligt henne själv så är böckerna ett resultat av hennes nedtecknande utifrån ett  överlämnat budskap och i en lång ingivelse från en gestalt, Tibetanen. Innehållet följer en mycket gammal, esoterisk tradition med mystiken såsom bas.  Dom är urjobbiga att läsa och med en behållning som torde vara individuell och allt ifrån galliamattias till "sanning-uppenbaras". Jag väljer ett mellanläge och med tonvikt på hjärngymnastik samt sökande efter kongruenta ledtrådar.

Varför inte testa Maria-Mia? Utifrån mina egna erfarenheter, att samla mina egna erfarenheters förklarande belysning i ord jag möter när jag läser?

Över allt detta, kärleken till/i alltet.


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.