Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Aktuella världshändelser Andlig utveckling - Psykologi Astrologi Boktips Bön - Invokation - Affirmation Chakran - Psykiska kroppar - Hälsa Devor - änglar - naturväsen Esoteriskt/Teosofiskt Evenemang - Retreats - Kurser Gud Healing - Hälsa Hjärtat - Kärlek Humor Inspiration-Förebilder Konst - foton Livsprocesser - Utvecklingsproblem Ljusarbete - Tjänande Läsvärt - tänkvärt Meditation Medlemspresentationer Medvetande - själen Musik - Film - Youtube OT - off topic Om sajten/om iFokus Omröstningar - undersökningar Ordförklaringar Själen - anden Stjärn - Änglamänniskor Tal och symboler Universum Upplevelser Övrigt
Andlig utveckling - Psykologi

Diagnos

2016-08-25 14:01 #0 av: NiklaEri

Hej

Kan man vara upplyst, men ha/har haft psykiska problem/en diagnos?
I en viss psykisk diagnos händer det att personen tror sig vara någon speciell, som exempelvis ska rädda världen...Vara en slags Messias...Men detta är då en del av sjukdomen.

Anmäl
2016-08-25 14:09 #1 av: [fritte1974]

vad menar du

Anmäl
2016-08-25 14:27 #2 av: NiklaEri

Det var bara en fråga

Anmäl
2016-08-25 23:24 #3 av: NiklaEri

Jag trodde mig en gång vara upplyst, men sedan fick jag min diagnos och bitarna föll på plats. Men ibland vet jag inte vad jag ska tro...men det kanske hör till sjukdomen det med.:)

Anmäl
2016-08-26 10:47 #4 av: Puska

en reflektion om ett knivigt och intressant tema.

Jag tror att vi alla identifierar oss med olika saker; våra förebilder, föräldrar, vänner, ideal, ideologier, religioner mm. Ett barn kan tro det är en superhjälte, en ungdom att han är Bruce Lee, en kvinna att hon är Nefertitis reinkarnation...

Så vad händer om identifikationen blir för stark?

Vissa diagnoser(även andra utan diagnoser kan uppleva diagnosliknande tillstånd) ger stark eufori och jag kan tänka mig att man får en tendens att vilja vara något man inte är. Om en bipolär person har kass självkänsla så vad händer när man går över till andra ytterligheten? Kanske vill man så gärna vara något annat att man skapar sig ett alter ego. En självbild att man är något som inom samhället är "bra". 

Anmäl
2016-08-27 16:25 #5 av: NiklaEri

Ja, det var en bra reflektion Puska. Jag tror inte att jag är upplyst.
Det känns skönt att förstå att det nog är sjukdomen, och få en logisk förklaring till allt. :)

Anmäl
2016-08-28 12:29 #6 av: Liena

Läkarna vet för lite om hur hjärnan och de andliga kropparna fungerar tillsammans, för att kunna ställa rätt diagnoser.

Men en regel kan man lära sig.... Är man upplyst, så bryr man sig inte om glamour... alltså vem man var tidigare eller hur högt man står. En mästare vill undvika uppmärksamhet, och avskyr att sola sig i andras beundran. Dalai Lama sa, när han tog emot Nobelpriset: " I´m just a common monk"
Om man tror man varit prins eller prinsessa, skryter man inte om det utan tänker man mer på vad det tillfört ens utveckling, än på glamouren runt det. Och om man då gjorde tillräckligt för de fattiga, eller om man njöt av sin ställning.

Anmäl
2016-08-29 09:15 #7 av: Mandra

# Liena Instämmer helt. Är man verkligen upplyst är det inget man skryter om. man har inget behov av det. När någon stup i kvarten hävdar att hen är det, så vet man direkt att hen INTE är det. :)
Men det är givetvis en annan sak att bara tro det - inte skryta. Här finns det ju mer utrymme för tvivel. Men jag tror (är ganska säker på) att om man verkligen är upplyst så vet man det med säkerhet. :)

Shamanism, shamanskt helande, självutveckling och medvetandegörande coaching på nätet:

En stig med hjärta

Anmäl
2016-08-29 14:58 #8 av: NiklaEri

Det är nog så. Även om jag inte tror att Dalai Lama måste vara upplyst, även om han kan vara ödmjuk för det...Men det var bara en parentes.

Jag tycker inte det är fel att tro eller fundera på upplysning, om man kan vara det osv, även om att skryta inte är bra, men det ser man sällan folk göra i ämnet.

Som sagt är det en stor lättnad att veta att jag inte är det...Och kanske ha tron att jag kan bli det nån gång i ett framtida liv (eller detta?) så som jag tror alla kan bli. Det var lite därför min fråga i #0 oxå, om det är en regel att de med psykiska problem inte kan bli upplyst i detta liv.

Ett intressant och kontroversiellt ämne... :)

Anmäl
2016-08-29 17:29 #9 av: greenseng

#8..

Skrattar Nej, jag tror faktiskt inte heller att en som Dalai Lama måste vara upplyst. Han har nog lite för mycket att stå i för att hinna med det. På den nivån blir det automatiskt alldeles för mycket politik inblandat. En som vill bli uppplyst behöver nog lite mer lugn och ro, misstänker jag.

Sedan är ju frågan: Vad menar vi egentligen med ordet upplyst?

Hur definierar vi ordet upplyst ur ett mer andligt perspektiv?

Vad upplever en människa när hon blir upplyst?

Jag misstänker att alla människor har sin egen lilla åsikt här.

Och människor som har mentala problem kan mycket väl vara väldigt andligt begåvade. Men... de har ingen ordning på torpet. Deras känslighet har med omgivningens hjälp gjort dem förvirrade, helt enkelt. I vissa andra kulturer hade en schaman tagit dem under sina vingars skugga och det hade aldrig blivit några problem. Vår kultur är materiellt väldigt bra men mer andligt sett så finns det stora gapande hål. Och det är inte alltid så lätt att hantera.

   Meditationen tar dig varsamt fram... fram mot ett uppvaknande.

Anmäl
2016-09-05 17:30 #10 av: NiklaEri

Det är bra och svåra frågor du ställer. Måste säga att jag inte sitter på svaret själv, men man kan ju alltid spekulera.

Jag vet inte, men kanske upplysning inte är så definitiv som man kan tro. Jag tänker att något är mer eller mindre upplyst... Det kanske blir mer filosofiskt än andligt här, men upplysning ska ju vara lika med medvetenhet vilket kanske är lika med kärlek och omtanke då motsatsen kanske är hat och våld.

Som sagt, jag är ingen expert och kan bara filosofera/spekulera kring ämnet.

Vad är upplysning för dig?

Anmäl
2016-09-05 22:09 #11 av: greenseng

#10..

Glad

  Som sagt... de flesta har nog sin egen lilla åsikt här. Och jag är definitivt inget undantag. Märkligt nog har jag aldrig sett någon definition. Googlade lite kort just nu på det men hittade egentligen inget matnyttigt. Och som sagt... Jag tycker det är märkligt. Mycket märkligt om man betänker hur ofta ordet används. Men någonstans kanske det gömmer sig någon slags definition.

För mig är definitionen enkel:

Upplysning är en turistresa till Nirvana.

Nörd

Skrattar

   Meditationen tar dig varsamt fram... fram mot ett uppvaknande.

Anmäl
2016-09-06 12:28 #12 av: papauggla

Jag tror att obalanserade människor, t.ex. bipolära och borderlinare är mer mottagliga för yttre influenser. 

Jag tycker mig ha erfarenhet av attraktionslagen och att den existerar. Det betyder ju att den energi du sänder ut är den energi du får tillbaka. 

Så om jag resonerar utifrån attraktionslagen : om du är bipolär och i ett depressivt skov kan jag mycket väl tänka mig att man i den förhöjda känsligheten tar emot negativ energi mycket starkare. Detsamma borde ju gälla de maniska skoven.

...en annan tanke blir ju också att det tar ett tag innan attraktionslagen verkar. Då har den deprimerade dragit till sig många negativa energier som fortfarande hänger kvar och influerar när denne person går in i en manisk fas. 

Min erfarenhet av de bipolära personer jag känner är att när de förstått attraktionslagen blir de mer medvetna om de inre och börjar bearbeta det. Och efter ett tag tycks de mer stabila. Ingen av dom har ännu vågat sluta med sin medicin i alla fall.

Den här förhöjda känsligheten är ju guld värd om man vill utvecklas andligt. Men bara om man i första hand lär känna sitt psyke och förstå sitt tillstånd. Du kan inte köra en maskin som inte funkar, typ. 

Alldeles säkert är de flesta maniska (ej hypomana) helt bonkers när de är i det stadiet. Men det är ju psykoser man talar om isf när man tappat fotfästet helt liksom. 

Anmäl
2016-09-06 22:15 #13 av: NiklaEri

#11: Kanske det är svårt att hitta något om upplysning för att det är ett så diffust och kontroversiellt ämne?

Det låter i alla fall som en trevlig resa till Nirvana Skämtar

#12: Jag har fått diagnosen schizofreni vilket INTE innebär att man har flera personligheter vilket är ganska almännt trott. Som jag förstår det så är det en slags psykossjukdom, vilket innebär en skörhet...och psykos som då betyder en  skev verklighetsuppfattning som jag förstår det...man hör röster,  ser syner som inte finns, har svårt att skilja verkligt från overkligt. Jag äter mediciner regelbundet för att minska risken för att hamna i psykos igen.

Visst har jag en ökad känslighet, både inre och yttre. Jag är en känslig person över lag, om det är gener eller min diagnos vet jag inte, antagligen både och. Sjukdomen har fått mig att fundera både en och två gånger över vad som verkligen är verkligt och inte, speciellt inom andligheten där den gränsen är rätt suddig. Också en av orsakerna till att jag försöker hålla en distans till andlighet och meditation för tillfället...Lyssnar på musik

Nåväl, det är ett ämne man kan spåna mycket i...

Anmäl
2016-09-07 00:06 #14 av: greenseng

  Schizofreni verkar inte vara något att leka med, direkt.
Träffade en gång en sjuksköterska som  hade haft patienter med både schizofreni och cancer på samma gånt. Och de sade att  schizofreni definitivt är det som är svårast av de båda sjukdomarna.

Hon sade också att de som hade en svårartad psykos sällan hade en fysiologisk sjukdom. Exemplet med cancer var då alltså ett undantag. Om detta egentligen stämmer har jag ingen aning om. Men gör det det så är det ju intressant på sitt sätt.

När jag träffat personer med schizofreni i vardagen så har jag oftast inte märkt av något annorlunda. Men då är de väl antagligen i ett normaltillstånd, alltså friska.

Arbetade för mycket länge sedan tillfälligt på en psykiatrisk avdelning. Där träffade jag en patient med diagnosen schizofreni. Han hade ett ganska säreget sätt att presentera sig på:

"Hej! Det är jag som är Jesus! Kul att träffas."

"Tjao! Men vilken tur jag har! Har dragit på mig en fruktansvärt jobbig kronisk huvudvärk. Men du lär ju kunna bota folk. Du skulle kanske kunna plocka bort min huvudvärk? Det hade i sådana fall inte varit helt fel."

"Nja... Du vet att satan har alldeles för stor makt idag. Så... det skulle helt enkelt inte fungera. Tyvärr. Någon annan gång kanske..."

Och jag insåg att logik fungerade inte här. Dessutom hade han förmodligen fått bra träning på att hantera logiska argument med tiden. Så att försöka med logik var bara att glömma.

Det var åska i luften. Och då och då såg man en blixt och hörde det dova mullret. Luften i rummet var nästan elektrisk. Åskan var nära.

, helt plötsligt, slog en blixt ut från elementet helt nära.

Han sträckte på sig med käpprak rygg och pekade anklagande på mig:

"Dd..du... du såg den också!!"

"Självklart. Det var ju bara en liten blixt. Det är åska ute som du kanske märkt."

Han fortsatte att peka på mig och läpparna rörde sig som om han förgäves försökte säga något. Men ögonen var inte längre fästa på mig. Uppenbarligen hade han fått något att tänka på. Sedan sjönk han ihop och slappnade av. Han tittade en smula förvånat på mig men sade inget.

Och det är klart. Om han vore jesus så borde väl en liten blixt inte vara någon större upplevelse. Då borde väl han sett hur mycket blixtrande saker som helst. Men nu gjorde han nästan på sig medans en helt vanlig människa knappast reagerade en gång. Antagligen ett brutalt slag mot hans självuppfattning.

Det är nog väldigt jobbigt att vara inne i ett psykotiskt tillstånd.

   Meditationen tar dig varsamt fram... fram mot ett uppvaknande.

Anmäl
2016-09-07 01:17 #15 av: papauggla

#13 av: NiklaEri

kämpigt Ledsen

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.