Annons:
Läst 2089 ggr
[niklaeri02]
2016-02-04 23:05

Tankar

Hej!

Jag kan uppmärksamma att mina tankar blir färre.

Jag kan urskilja dem bättre och bättre.

Tanken som följs av känslan…

Men det är fortfarande sinnesaktivitet kvar…

Men väldigt tyst.

Jag undrar hur pass tyst kan det bli egentligen?

Som när jag mediterar. Inte mycket tankeverksamhet alls.

Jag vill komma åt de verkliga frågorna.

Kan någon vägleda mig?

😇

Annons:
Elliid
2016-02-05 20:34
#1

Hej Niklas.

Gratulera med att tankerna blir färre, jättebra. Får man fråga hur länge du har holdt på med meditation? Vilken meditations-teknik använder Du, dvs. vilket system har Du valt?

I min erfarenhet är det så att tanke-verksamheten har många nivåer, får man någonlunda tystnad i det ytterste, uppdager man et till under och so vidare en (väldig) god stund.

Med tiden jobber man sig längre och längre inåt på det viset. Och jo djupare (inåt) det går jo mera känner man den otrolig kraftfulla energi som växer med varje avvärjat tanke-bevegelse, så att man börjar ana vad som är när man närmer sig centrumet ( i min erfarenhet upplevs det inte helt riktig som tystnad, men mera som om"tystnaden" öppner et rum som gör att en fyll-het och kraft kan utbreda sig ), som är något man inte kan tänka sig, fördi man forstår det först och bara när man har erfart medvetenheten som ligger bortom den vanliga tankeverksamheten.

Då är man ca i Dharana, första steget.
Efter en nu sträcka kommer Dhyana forhåpentligvis, sen, någonstans kanske forhåpentligvis Samadhi. Allt det är bara begrepp och har bara mening om man har erfart vad dom forsöka beskriva sånn ca..

Om jag minns rätt var klassiska regeln:

Vanligt dagsmedvetenhet (monkeymind) kan inte hålla koncentrerad en tanke ett millisekund. Klarer man hålla En tanke i 5 sekunder är Dharana, 20 sek är Dhyana, 1 minut Samadhi. Man misser inte dom stegen, fördi dom vänder ens tidigare medvetande och personlighet totalt uppned..

Men så är bara min erfarenhet.

Får man fråga vad de "essentielle frågorna" är för dig?

Allt gott!

[niklaeri02]
2016-02-06 18:03
#2

Hej! Jag har valt att meditera med andningsuppmärksamhet/andningsfokus. Jag har en bok där David Fontana skriver väldigt bra, och hans förklaringar får mig att i meditationen nå en tystnad och erfara medvetandet genom andningen.

Kan sitta i alla fall en kvart och knappt förlora uppmärksamheten från andningen, även om tankar dyker upp då och då och försvinner som moln på himlen… 

Det kan gå en hel film, några timmar, i min vardag och knappt en tanke dyker upp i sinnet.

Det var intressant det du skriver om de olika "nivåerna", man får känslan lite var man befinner sig!

Frågor som Vad är upplysning, hur uppnår man det, vad är Kärlek, vad är Nirvana, alla de frågorna som  verkligen betyder något i nuet! Men det kan vara andra frågor för andra människor…I "deras nu".

Tack för ditt svar!

Elliid
2016-02-07 21:49
#3

#2- Det är väldig goda frågor.

Och meditations-tekniken höres bra ut oxå.

Ja, det är väldigt intressant (tycker jag) hur unik varje människa är, för någon så passer en viss teknik, för andra en kanske helt motsatt en, eller så passer en teknik just för en period och sen går man naturligt vidare därifrån..

För att få svar på sina frågor är i min erfarenhet det viktigaste att man bara hela tiden fortsätter att gå, spelar nästan ingen roll vart, sålänge man bara inte står stilla. Och att precis som du nämner "hålla allt närt till nuet", som f.ex. att söka upp och möta alla möjliga människor som man känner har uppnådd något av det man söker efter, för att jorda sina ideer och uppleva dom just rent praktiskt och i nuet. Inte för att få en guru (fast ifall man vill det, så kan det jo vara bra oxå), men bara som ett inspirerande möte. Universet (eller vad man nu vill kalla det för) snacker som oftest lättast till en gennom andra människor eller mötet med dom..

Men, allt det är bara min personlig erfarenhet/åsikt.

Lycka till! Och meddela gärna svaren som du får på dina frågor. Tror som du säger att dom kan variera från person till person till en viss grad, men de flesta går dok i ca samme riktning tror jag..

Allt gott.

[niklaeri02]
2016-02-08 14:55
#4

Precis, jag har provat flera meditationstekniker och yogaformer, men den första och enklaste jag provat funkar bäst än…Andningsuppmärksamhet kräver inte ett så aktivt sinne, och man observerar bara tankarna vilket passar mig just nu.

Så fort en jobbig tanke och känsla kommer återgår jag till nuet, och då känns det bara bra i stället!

Mina frågor pekar på samma sak…Det är egentligen en upplevelse jag är ute efter. Du får gärna svara på frågorna du också. 🙂

natsage
2016-02-15 09:53
#5

Hej Niklas! 

Tack for att du delar med dig av dina upplevelser jag tror faktiskt det hjalper manga har!

Det forsta jag undrar ar varfor ar dom har fragorna viktiga for dig?

Sedan undrar jag exakt vad det ar du upplever nar du inte har nagon tankeverksamhet? Hur kanner du dig? 

Nar du svarat pa fragorna ovan sa ska jag dela mitt perspektiv med dig.

Stor Kram 

xx Nat Sage

[niklaeri02]
2016-02-15 16:22
#6

Hej natsage! Tack för din kommentar.

Jag har en känsla av att upplysningen är något väldigt djupt, och positivt, och att man inte kan uppnå något större mål på jorden, även om jag är rätt så färsk ännu. Men som alla andra vill jag bara må bra och känna kärleken, och jag tror att upplysningen leder till detta… Därför kan jag inte ställa djupare frågor än så 🙂

Jag känner en frid, och känner mig närvarande i nuet utan alla tankar som brusar förbi hela tiden. Kan dock få stunder, som ibland då jag ska sova, då tankeverksamheten ökar, och då låter jag dem bara gå förbi och när man kommit till någon klarhet på det man tänker om så återgår sinnet till tystnad igen och jag somnar.

Men kan ändå ibland känna känslor, främst någon slags odefinierbar smärta, inom mig i nuet då tankarna inte är där och stör (i alla fall på ett medvetet plan). Som att känna smärtan i nuet på något sätt… Jag kan även känna en tomhet ibland, men den är för det mesta positiv ❤️

Som Elliid nämnde så "arbetar" man sig djupare och djupare ned i medvetandet, och jag tror att det finns djupare nivåer av tankar som ännu inte nåt upp till ens medvetande och dessa kan komma upp vid tillfällen och då man mediterar exempelvis. Det kan nog vara dessa också som ger upphov till de känslor jag kan känna…?

Känslor jag kan känna är…utmattning…smärta…oroskänslor…men även så klart upprymdhet och glädje.

Jag undrar om även känslorna avtar så som  tankarna tycks göra? Förväntar mig inte att någon ska ha det korrekta svaret på mina frågor, men ställer dom i alla fall, och kommentarer är välkomna!

Hälsar

Annons:
natsage
2016-02-19 11:53
#7

Tack for att du delar allt detta med oss! <3

Sa hur staller du dig i forhallande till dina kanslor?

Upplever du att det ar latt att skapa ett mellanrum mellan dig sjalv och det du kanner? 

Varje kansla ar som en vag. Om du lar dig att kanna kanslorna i all deras intensitet, UTAN att trycka ner dom av radsla for att 'drunkna' i dom , sa kommer de naturligt att avta sa smaningom. 

Aterkommande kanslor ar ofta sadana kanslor som inte fatt mojlighet att uttryckas fullt ut. 

Jag ser det som att ditt medvetande vill bli FULLT medveten om sig sjalv och det kan inte bli det forran den upptackt alla sina nyanser, skuggor och ljus. 

For att na upplysning sa maste du vara oppen for att upptacka dig sjalv som en helhet - bade dina morka sidor och dina ljusa sidor maste fa upplevas. 

Kram!

[niklaeri02]
2016-02-19 20:09
#8

Det är från och till.

Mellanrummet är dock där hela tiden, men ibland blir mitt medvetande identifierad med tankarna…och känslorna? Speciellt under meditationen…men så fort detta sker för jag uppmärksamheten tillbaka till andningen.

Känner dock att jag blockerar tankar för att få den där friden…Under meditationen främst.

Men gör jag inte det så avtar tankarna naturligt och jag hamnar i stillhet…och dit vill jag tillbaka…Men vet att allt detta ska ske naturligt. Vilket är lite motsägelsefullt, hehe.

Meningen är att observera tankarna och vara identifierad med andningen, men det är som  att jag blockerar tankarna och observerar andningen?? Jag ska fortsätta att öva…

Tack för dina frågor!☀️

Kramar

retep
2016-02-20 14:29
#9

Jag ser inte på meditation, som något man skall öva sig på! Inte heller att identifiera sig med eller försöka styra andningen. Och inte på något sätt försöka styra känslor och tankar. Det är enligt mig inte meningen att försöka blockera känslor och tankar, utan bara att välja bort dem. Vad jag förstår så hamnar du inte i stillhet genom att du blockerar tankarna. Utan det sker helt enkelt naturligt när du låter dem vara och passera.

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

[niklaeri02]
2016-02-20 15:05
#10

Ja, precis, det sker helt naturligt om man låter tankar och känslor vara och passera. Men det är det som är det "svåra", och det som kräver litet övning från meditatören? Men jag kan ju ha fel, egentligen är att meditera "att bara sitta"…och vara uppmärksam. Men det kan samtidigt vara bra att ha något att haka uppmärksamheten på, ett mantra eller andningen. 

Att vara identifierad med andningen ist för tankarna är något jag läst i en bra bok och något jag förstår eftersom man hamnar i en djup stillhet och koncentration genom att vara just identifierad med andningen istället för tankarna…

Jag vet att det hela är simpelt, och att jag krånglar till det, men ibland är det simpla det svåra he he 😛

Jag får nästan öppna upp för tankarna då jag mediterar, annars känner jag att jag blockerar dem…men kanske bör jag inte ens öppna upp för dom utan observera även själva att blockera dem? Annars blir det lätt att en hel meditation går och man har bara suttit och tänkt på det ena och det andra känns det som…men det är bara en känsla jag har…har egentligen aldrig försökt.

Men som sagt… det bästa är att låta tankar och känslor bara passera och hamna i stillheten naturligt.

I boken skriver han att man under dagar då man har mycket tankar kan räkna andetagen upp till tio och börja om…och jag antar att det hjälper att hålla uppmärksamheten där den "ska" vara.?

Hälsar🎈

[niklaeri02]
2016-02-20 15:08
#11

("Att välja bort tankar och känslor" är ett bra uttryck…)

[niklaeri02]
2016-02-20 16:42
#12

"När du reflekterar över detta efter meditationens slut kommer du att upptäcka ännu en märklig sak. Nämligen att du bara kan uppleva detta 'innehållslösa' tillstånd som enhet, inte som dualitet. Det vill säga att du inte kan befinna dig i det och vara medveten om att du befinner dig i det på samma gång. Du kan inte bryta sönder ditt medvetande i två delar. Du kan bara vara hel, ingenting mindre."

- Citat från boken Meditation av David Fontana.

retep
2016-02-20 18:44
#13

Min kommentar till det citatet blir…visst upplevelsen efteråt är att det var ett tillstånd av enhet…och efteråt betyder att man är tillbaka i dualiteten. Men min erfarenhet är att i enheten är man medveten i ett annat, förhöjt tillstånd, det jag och andra benämner Transcendentalt Medvetande eller Samadhi. Så man bryter inte sönder medvetandet i två delar, man befinner sig i ett eget fjärde medvetandetillstånd. När detta kultiverats, tillsammans med de tre övriga, vaken, sömn, dröm inträder upplysning, eller Kosmiskt Medvetande, det femte av sju…

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Annons:
[niklaeri02]
2016-02-20 19:27
#14

Tack för kommentaren!

Om jag hittar där det står om att vara identifierad med andningen ska jag citera det också, men kunde inte hitta sidan då jag letade, men kanske om jag läser genom boken igen sen av någon anledning.

Det jag tror han menar är att så fort man upptäcker i sitt sinne att man har hamnat i detta tillstånd så är man som du skriver tillbaka i sitt vardagsmedvetande igen.

Hur upplevs de två andra och sista medvetandetillstånden? Hur kännetecknas dem?

----

I övrigt tror jag att jag tjänar på att vara lite mer öppen i meditationen och låta tankarna passera förbi…

Jag tror att man lurar sig själv lite om man tror att tankarna aldrig sinar för jag har märkt stunder då tankarna bara upphört…då de bara har fått tänkts färdigt så att säga.

Kan känna i hela kroppen att det är bättre att öppna sig lite än att vara stängd och blockera. Det är som att alla celler i hela kroppen berörs under meditationen…

Också hamnar man i samadhi under stunder, och det är så mycket rikare och mer äkta om det inträder naturligt! Tycker jag.

Detta kan man skriva mkt om… 🙂 Men nu är jag "inbokad" en stund så måste avsluta min kommentar här.

natsage
2016-02-21 02:51
#15

Det jag undrar ar: 

VEM ar fokuserad pa andningen?

VEM slapper tankarna?

VEM kanner kanslorna?

Vilken del av dig ar medveten om dina upplevelser?

Det ar det som ar, enligt min erfarenhet, den delen av dig sjalv som du utforskar nar du mediterar.

x Nat Sage

[niklaeri02]
2016-02-21 10:27
#16

Det är bra frågor!

Antingen är det jag, min personlighet, mitt vardagsmedvetande, eller så är det Jag, Själen, Medvetandet…Antar att du menar att man ska vara medveten om Medvetandet i meditationen.❤️

natsage
2016-02-21 11:05
#17

Vad ar det for skillnad pa ditt 'Vardagsmedvetande' och ditt 'Sjals-medvetande'? 

❤️

[niklaeri02]
2016-02-21 12:26
#18

Egentligen är det ingen skillnad, men som jag minns det innan mitt uppvaknande var mitt medvetande inte allomfattande. Liksom mer begränsat…Sedan upplevde jag en expansion och medvetandet expanderade till att omfatta Själen, hela mitt Jag.

Men medvetande som medvetande 😉

Hälsning

retep
2016-02-21 13:09
#19

Jag ser inte på det så att, medvetande som medvetande! Det är en avgörande skillnad på vardagsmedvetande och själsmedvetande. Även som självmedveten och upplyst använder man sig av sin persons vardagsmedvetande.

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

[niklaeri02]
2016-02-21 14:43
#20

Ja, det kan nog stämma. Men det var lite det jag försökte få fram tidigare också, men det blev kanske lite fel sen då jag förklarade… varför skulle jag annars använda termer som vardagsmedvetande?🤔

Annons:
Elliid
2016-02-26 23:36
#21

I min erfarenhet har tankar och medvetandet ( och emotioner mm…) den intressant egenskapen att bli väldigt fort hur oändligt krångligt somhelst så snart man börjar tänka nåt om dom…

För min del har det funkad bäst att ta et praktiskt meditations-fokus som är utanför hela marsvin-hjulet.

Et enkelt konkret föremål, som en sten man kanske har funnit, eller visualisera en konkret färgad triangel (min personlig favorit), sen gäller det att bloody hålla denna bilden så klart och rent att man tycks kunde "ta" på den(som i början såklart inte går alls i det aller minsta…) tills det händer detta där speciella med ens medvetande,. Det med att fjärna tankar och så vidare händer helt automatiskt…

För mig var det oxå då hjälpsam att hålla meditationerna relativt korta (särskilt i början, 5- 10 min per dag kan vara helt tilräckliga), så man inte tröttnar på hela greian i onödan.

Men det är bara min erfarenhet…

[niklaeri02]
2016-03-05 22:51
#22

Så kan det vara. Man krånglar lätt till det i onödan.🙂

Upp till toppen
Annons: