Tänker att man per automatik tar avstånd från strider som grundas i illusion eller av egoism när man kommit så långt på sin andliga väg och inte att man kommer långt för att man tar avstånd eller för att en Guru säger att man ska göra så. Men jag tänker också att det då handlar om sådant som uppenbarligen bara gynnar det egna egot, men att det även finns andra saker att strida för eller som bara är bra att kämpa för. Fast det är nog inte lätt att alltid veta vad som är rätt även om det för stunden känns rätt. Men kanske man får hjälp av Gud eller av den egna Intuitionen att finna den rätta handlingen.

Också inom hinduismen finns djupa traditioner som handlar om att strida för vad som är rätt. Deras stora epos, Mahabharata, gestaltar detta.