Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Aktuella världshändelser Andlig utveckling - Psykologi Astrologi Boktips Bön - Invokation - Affirmation Chakran - Psykiska kroppar - Hälsa Devor - änglar - naturväsen Esoteriskt/Teosofiskt Evenemang - Retreats - Kurser Gud Healing - Hälsa Hjärtat - Kärlek Humor Inspiration-Förebilder Konst - foton Livsprocesser - Utvecklingsproblem Ljusarbete - Tjänande Läsvärt - tänkvärt Meditation Medlemspresentationer Medvetande - själen Musik - Film - Youtube OT - off topic Om sajten/om iFokus Omröstningar - undersökningar Ordförklaringar Själen - anden Stjärn - Änglamänniskor Tal och symboler Universum Upplevelser Övrigt
Andlig utveckling

Solänglar

2008-03-03 15:24 #0 av: [Mariann]

Många andliga grupper har nu börjat ta upp ämnet solänglar, och det visar sig att det är olika uppfattningar om vad solänglar är. Så jag önskar här ge en liten överblick över några av de nuvarande förståelserna omkring ämnet

 eskild48X.jpg

Observera att solänglarna i denna artikel är definierad som de solänglar som hjälper den individuella människan i sin utveckling. Det är därför många andra specialiserade väsen, som arbetar i Sollogos utströmning och som därför också kunde kallas solänglar.


Solänglar är Mästare från Sirius


Den grundläggande beskrivningen av den typ av solänglar, som hjälper människorna, finns i A. A. Bailey: "Kosmisk Eld". Här beskrivs de som väsen som har en form av människoevolution bakom sig i en tidigare runda. De är nu knutna till Sirius och är därför en del av Sirius-logens stora verkan, med att främja evolutionen i Sirius solsystem. Utvecklingsmässigt kan de sammanliknas med mästare från Jorden, eftersom deras huvudsakliga verkan tycks vara det högre mentala planet, det buddhiska planet och det atmiska planet. Samtidigt tycks det vara en hemlighet med en tillgång till ett kosmiskt soluniversum, eftersom det beskrivs att de har tillgång till det kosmiska-mentala planet, som annars bara Sanat Kumara relateras till. Samtidigt är det tvivelaktigt, om de har samma förmågor till att stimulera en civilisations många aspekter under de 7 strålarna och i friktionen i de tre lägre världarna*, som Jordens mästare är specialiserade i.


Solänglar uppbygger den kausala kroppen


I A. A. Bailey-förståelsen blev solänglar hitkallade till mänskligheten, då människorna blev individualiserade. Dvs. då varje människa fick en individuell kausal kropp med en egoisk lotus på det högre mentala planet. Solänglarnas första uppgift var att skapa den egoiska lotusen med dess nio blad. Den blev uppbyggd helt nogsamt med tre blad som står för den intelligensmässiga utveckling, tre blad som står för känslor och kärleksutvecklingen, och tre blad som står för utvecklingen av vilja aspekten.

Under utvecklingen stimulerar solängeln medvetandets tre grundläggande kvaliteter i noga avstämda rytmer och faser. När del kvaliteterna utvecklas, inbygger solängeln de i den egoiska lotusen och i den kausala kroppen. Detta fordrar stor visdom och nogsamhet.


Solängeln stärker själen


Helt fram till människans egentliga andliga utveckling är människans själ och andliga triad på det högre mentala planet, det buddhiska planet och det atmiska planet, en relativ omedveten drömmare. Helt klart innehåller vårt högre medvetande en enhetskänsla av kärlek och lycksalighet, men det saknas djup i kärleken, intelligenspräglad och nyanserad visdom i insikten och självuppoffrande vilja i förmågan till att förvandla de lägre världarna, som personligheterna är en del av. Här har solängeln den uppgiften att tillföra en kraft, visdom och kärlek, som belivar själen, ger den mer dynamik och ökar dens förmåga till att vara fokuserad.

Hos huvuddelen av människorna er själen så genomträngd av solängeln, att de nästan är oåtskilda. Därför kan det vara svårt att veta om vi upplever vår själ, vår solängel eller en kombination av båda. Först när vi närmar oss den tredje invigningen, börjar solängeln att åtskilja sig, eftersom själen vid den tidpunkten är så kärleksfull, vis, självuppoffrande och fokuserad, att den successivt kan stå mer ensam. Helt fram till den fjärde invigningen kommer själen dock att vara mer eller mindre genomströmmad av solängeln och därför låna dens ljus.


Solängeln styr och vägleder


Först i slutet av människoevolutionen har vår egen själ visdom nog till att vare en suverän tillrättaläggare av ödesbanan. Det er således solänglarna, som står som huvudansvariga för att tillrättalägga människans utveckling både i det långa förloppet, som sträcker sig över tusentals inkarnationer, och i de ödesbanorna som involverar kanske 10-20 inkarnationer och i anpassningarna för den enskilda inkarnationen. I detta arbete samarbetar solänglarna i ett nätverk med särskild hänsynstagande till grupputveckling och gruppkarma. Samtidigt samarbetar solänglarna med specialister i ödetillrättaläggelse. I slutet av evolutionen överlåts det mer och mer till människans egen själ och till det medvetande som ska till att inkarnera.

Under inkarnationen är det som huvudregel solängeln som reglerar vad vi får av medgång och motgång. Dvs. att solängeln kan bromsa för för stor medgång och säkra, att vi får en bestämd typ av svårigheter som reglerar och gagnar vår utveckling. Och samtidigt beskyddar solängeln oss mot att få motgång som inte passar in i vårt öde. Solängeln söker därför att hålla oss på den livsväg, som är planlagd. Men om personligheten inte är lyhörd för erfarenheternas lära eller den inre stämman, kan vi ibland röra oss längre bort från vägen än önskvärt sett från solängelns sida. Den bästa samklangen med solängeln får vi genom stillhet, inre närvaro, lyssna till den inre stämman som uppstår i djup stillhet, och accept av motgångar som ges som gåva.


Solängelns slutliga uppgift


Vid den tredje invigningen uppstår ett "alkemistisk bröllop", där personligheten blir så genomströmmad av solängeln, att det kommer balans mellan personligheten och själ, mellan handling och varan, mellan maskulin och feminin och mellan yttre och inre. Därefter kommer solängelns sista uppgift, som är att upplösa den kausala kroppen och den egoiska lotusen genom den fjärde invigningen. Under denna invigning genomströmmas människans högre medvetande så starkt av solängeln, att både personligheten, tröskelväktaren, den kausala kroppen och den egoiska lotusen upplöses. Solängelns och monadens samlade eld skapar så stark soleld att människan från och med då har vunnit friheten i förhållande till de tre lägre världarnas slöjor*. Då den andliga triaden samtidigt har vuxit tillräckligt mycket i kärlek, visdom och självuppoffrande vilje, har solängeln fulländat sitt arbete och kan dra vidare till andra uppgifter.

* Fysisk/eterisk, astral och mental, översättarens kommentar

 

Av Asger Lorentsen, Den Gyldne Cirkel


Översatt av Mariann Andersson

 

Anmäl
2008-06-24 13:51 #1 av: [Mariann]

Läser vi på mitten här under "solängelsn stärker själen"

så står det mkt intressanta saker där, som tyder på att själen är i utveckling.

Det först när man närmar sig den tredje invigningen som själen börjar stå mer själv.

Så när man upplever själen innan tredje invigningen såär det ju isåfall enligt artikeln mer solängeln man upplever!

Sedan om man läser under "solängeln styr och vägleder" så står det:

"Under inkarnationen är det som huvudregel solängeln som reglerar vad vi får av medgång och motgång. Dvs. att solängeln kan bromsa för för stor medgång och säkra, att vi får en bestämd typ av svårigheter som reglerar och gagnar vår utveckling."

Det är väl detta som jag menar på gör att affirmationer och vilket som helst positivt tänkande gör att det inte funkar helt enkelt... är det inte i linje med ditt liv och själens/solängelns vilja så....

Cyklar artikel författaren?

Jag anser att detta bekräftar mina inre förståelser!

 

Anmäl
2008-06-24 14:04 #2 av: Blissis

Jag håller med. Affirmationers manifestationsförmåga är beroende av ens livsväg (och detta måste väl gälla alla?). Samtidigt kan vi komma bort från livsvägen också och kämpa till oss saker som vi inte ska ha (och skapar dålig karma genom detta naturligtvis)

Men varför skulle inte law of attraction fungera för vissa? Det man sänder ut drar man till sig. För mig är det enkelt. Och då menar jag inte detta som en affirmation utan som själens sätt att dra till sig livsläxorna. 

Anmäl
2008-06-24 14:29 #3 av: Hoppfull

Men då menar du att det man behöver lära sig sänder man ut?

För de som förklarat law of attraction för mig har sagt att om jag exempelvis blir bemött på ett hånfullt sätt så beror det på att jag är en hånfull människa. Ingen har förklarat det annorlunda än så och när jag protesterat (eftersom jag drar till mig människor som behandlar mig som skit vilket jag ALDRIG gör med någon) så har jag fått höra att jag visst är sådan inuti men vägrar inse det, utan förnekar att jag är exempelvis hånfull.

Det sättet du beskriver här ovan är ju ett helt annat sätt att se det som känns betydligt mera logiskt (om jag föstår dig rätt).

Anmäl
2008-06-24 14:46 #4 av: [Mariann]

Aaha... nu tänker jag.. kan det vara så att dessa stora kosmiska lagar helt enkelt förstås olika!!??

jag menar olika traditioner ser olika på dem...

Självklart funkar lagen men mer nyanserat...och den funkar på alla!

Anmäl
2008-06-24 14:46 #5 av: Blissis

Jag skulle i det läget gå in i mig själv och söka förnimma om jag har energin hånfullhet inom mig. Jag kanske inte lever ut den mot andra men den kanske finns där ändå? Är jag hånfull inför vissa ideér t ex?

Om inte energin hånfullhet finns inom mig, så möter jag de där människorna som anklagar mig orättvist för något för att jag ska växa genom att just handskas med känslorna kring att bli orättvist anklagad. Att själen vill att jag ska bearbeta detta.

Jag ser det som så. 

Anmäl
2008-06-24 15:00 #6 av: Hoppfull

Jo den slutsats jag själv har dragit är ju just att jag måste lära mig hantera dessa ständiga påhopp för jag har det inte alls i mig. Jag har ytterst lite av elakhet, hånfullhet, bestraffning (på olika sätt), dominans, maktvilja osv vilket är det jag "drabbas" av hela tiden. Jag kände inte ens igen vad det var från början och fattade absolut inte alls vad det handlade om...

Men sedan har jag insett att det var just att hantera detta jag behövde lära mig, stå upp för mig själv och inte ständigt bli över- och påkörd av sådana som bara ville närma sig mig för dominera och härska.

Anmäl
2008-06-24 15:06 #7 av: [Mariann]

Bygga ett jag som säger ifrån och inte är dörrmatta!! typiskt ängla problem.. många änglar måste bygga ett jag först... precis som står i mista sig själv del II

 så har vi detta med dessa nyanserna jag hävdar.. Skrattande nu tycker jag vi börja närma oss att förstå dem bättre dessa nyanser....:))))))

Anmäl
2008-06-24 15:09 #8 av: Blissis

Jag tänker på energin fördömande också. Att döma är något man får jobba mycket med. Att möta de som fördömer en betyder alltså inte att jag behöver ha samma sak inom mig men att jag kanske tränas att stå kvar i min sanning (som själens läxa).

Anmäl
2008-06-24 15:13 #9 av: [Mariann]

Aaa nu gillar jag mig... precis! Glad

men för den skulle inte vara ovillig att kika djupt in i naveln ibland för att checka av... Cool

Anmäl
2008-06-25 10:15 #10 av: [Mariann]

Kanske vi kan kika lite på detta första jag skrev i #1:

Läser vi på mitten i artikeln under "solängeln stärker själen"

så står det mkt intressanta saker där, som tyder på att själen är i utveckling.

Det först när man närmar sig den tredje invigningen som själen börjar stå mer själv.

Så när man upplever själen innan tredje invigningen så är det ju isåfall enligt artikeln mer solängeln man upplever!

Anmäl
2008-06-25 10:17 #11 av: [Mariann]

för som jag uppfattat det så pratas det ofta som om själen redan är perfekt inom många kretsar, men om man får tro dels artikeln och många andra källor så är själen i utveckling...

Hur ser ni på det?

Anmäl
2008-06-25 11:01 #12 av: Blissis

Jag tror att själen utvecklas till mognad genom prövningar. Och att längtan efter det högre kommer genom denna mognad. Därför är det svårt för vissa att förstå den andliga vägen då den blir för abstrakt. De har fullt upp med att förstå sig själva.

Anmäl
2008-06-25 13:33 #13 av: gyllenehjartljuset

Ja, vi  inkarnerar ju för att själen ska lära och att den lär genom prövningar och lidelse. Det är väl därför vi har så många inkarnationer, för det blir aldeles för jobbigt för en människa att bära alla dessa lidelser och prövningar.

Bra artikel, vilken bok är den i från. Känner igen en del inte allt

Anmäl
2008-06-25 14:05 #14 av: [Mariann]

Jag tror inte den är ur en bok, utan en artikel Asger skrivit bara! :)

Anmäl
2008-06-25 14:18 #15 av: Gronstedt

#6: Jag tror det är som så, att den som INTE har elakhet, hånfullhet, bestraffning, dominans, maktvilja och liknande inom sig (eller i alla fall inte så mycket Flört), blir en sådan där ensamvarg, en ledare som inte vill leda.

I viss mån kanske det stämmer att man drar till sig detta slags påhopp från andra just för att man inte själv uttrycker dessa egenskaper? Man utstrålar lugn, självsäkerhet och orubblighet men INTE dominans - och andra, som är vana att vänta sig antingen underkastelse eller dominans blir förvirrade när de inte får någondera. De får ingen underkastelsesignal när de går på, men inte heller något de kan underkasta sig under.

*Grönstedt grubbilerar igen*

Anmäl
2008-06-25 14:38 #16 av: sorgsen

solänglar låter så vackert.

Anmäl
2008-06-25 15:06 #17 av: Hoppfull

#15 det tycker jag låter som tankar soim stämmer väl överens både med mina tankar och mina erfarenheter.

Anmäl
2008-06-25 15:52 #18 av: Gronstedt

#13: Menar du "lidelse"? Inte "lidande"? Utveckling genom lidelse låter mycket mer rimligt, tycker jag.

Anmäl
2008-06-25 17:35 #19 av: gyllenehjartljuset

vad är skillnaden

Anmäl
2008-06-26 00:36 #20 av: Blissis

Lidelse är typ passion för något. En lidelse, en känsla av begär. Eller att ha en lidelse för något, ett begär efter eller en passion för något.

Lidande är att lida. 

Anmäl
2008-06-26 09:06 #21 av: [Mariann]

#15 jag ser det mer som att man drar till sig det om du har en tendens av det själv inom dig, i större eller mindre grad...

och

att man kan möta sådant för att lära sig stå fast och inte bli  "trampad" på. Denna träning är också viktig och det är väl på grund av att livet ger oss sådana möten utan att vi har karma för det. Genom att helt enkelt inkarnera på Jorden så är = lidande...

så att allt ska vara karma håller inte, utan att du möter också för att träna och bli starkare genom träningen Glad

precis som på Friskis o Svettis *asgarv*

Så då blir min slutsats att Jorden är ett  Friskis o Svettis i Universum, den riktiga gymlokalen för alla vilja gå kortare eller längre tid på!!!

Ps inte undra på att jag tycker enbart livet räcker, och inte går på våra lokala lokaler *asgarv igen*

 

Anmäl
2008-06-26 10:18 #22 av: Gronstedt

#19: Precis som Blissis säger! Det känns mera rimligt att man utvecklas av alla starka känslor, inte bara de negativa.

Anmäl
2008-06-26 10:30 #23 av: [Mariann]

Det är ju 100% sant också att begärs naturen är den stora boven... det är ju den som skapar lidandet också...

Anmäl
2008-06-26 10:32 #24 av: Gronstedt

#22: Attans, jag tappade ett S i Blissis namn, och det går inte att ändra i efterhand. F'låt!

#23: Men begärsnaturen skapar väl alla passioner?

Anmäl
2008-06-26 10:38 #25 av: [Mariann]

Jag har ordnat, det är lite dumt att i artiklarna kan man inte ändra... bara jag o medarbetarna. Så om någon vill ha något ändrat i ett inlägg under en artikel hojta bara till!

Anmäl
2008-06-26 10:38 #26 av: [Mariann]

#24 Passioner tänker du typ åtrå eller?

Anmäl
2008-06-26 11:25 #27 av: Gronstedt

#26: För mig innebär passion alla slags starka känslor, åtrå, lust, hat, vrede, hänryckning, gudslängtan, frid, kärlek, glädje ...

Anmäl
2008-06-26 11:31 #28 av: Hoppfull

"Problemet" med starka känslor är väl att många liksom fastnar I dem och kommer på det viset inte vidare.

Anmäl
2008-06-26 11:35 #29 av: Blissis

# 21

"inkarnera på Jorden så är = lidande...

så att allt ska vara karma håller inte, utan att du möter också för att träna och bli starkare genom träningen Glad"

 

Men det är också karma! som jag ser det. Alla utmaningar vi möter, även om det så "bara" är prövningar vad gäller att stå fast och bli starkare, verkar genom karmalagen. Lidande=karma. Alla sjukdomar och problem vi möter är pga av karma och för själens växande.

Sedan kan vi reagera på problem antingen genom lidande pga av vår begärsnatur, eller genom ett mer upphöjt sätt, mer i samklang med vår själs visdom. Och det har vi uppnått genom mognad och genom att härdas i problemen tills vi väljer att reagera på ett förstående, medkännande, välvilligt sätt.

Men det betyder inte att man inte kan säga ifrån. Frågan är bara hur man gör det. Och det är en process där man får träna sig i att hantera sina egna reaktioner och inte leva ut det lägre utan välja själens sätt att hantera det på.

Så ser jag på det Glad 

Anmäl
2008-06-26 11:48 #30 av: Blissis

För mig är begärsnaturen allt vi strävar efter, allt vi vill ha, allt vi vill uppnå, på olika sätt; mest materiellt och emotionellt antar jag att det tar sig uttryck.

Anmäl
2008-06-26 11:53 #31 av: Gronstedt

#30: Det jag menar med utveckling genom lidelse är att vi utvecklas genom dessa strävanden och hur vi hanterar dem. Det är väl ungefär det du säger i #29, om jag fattat rätt?

Anmäl
2008-06-26 12:02 #32 av: Blissis

#31

Precis!! Lidelse och lidande går hand i hand Glad Men sen är det inte alla som väljer att utvecklas genom dessa strävanden utan väljer att hantera dem med bitterhet istället när det inte blir som man tänkt sig. Och skapar sig ett martyrskap istället för utveckling.


Anmäl
2008-06-26 12:10 #33 av: Gronstedt

#32: Det kan nog vara vid olika faser i livet (eller i liven, om man tror på reinkarnation). En tids vältrande i bitterhet och synd-om-tyckning kan vara väldigt givande Flört. Även om det inte är produktivt i längden, så tjänar det ingenting till att bara slå bort sådana känslor som "ovärdiga". Man måste igenom dem med, tror jag.

Anmäl
2008-06-26 12:49 #34 av: Blissis

#33

Exaktemente...

Vi kan ha haft många olika roller i livet och i våra inkarnationer och i livet. Och ja, vi måste igenom saker. När vi är tillräckligt trötta på något så börjar vi arbeta för en förändring. Eller så går vi bara och lider. Eller så accpterar vi att vi inte kan göra något åt lidandet just nu.

Vad är dett AA säger? Hjälp mig att förändra det jag kan och acceptera det jag inte kan förändra. 

Jag upplever att det är en mognadsprocess även i det vi kan/inte kan omvandla. Jag har saker som jag inte vet hur att omvandla och tills dess jag vet så får jag acceptera och försöka handskas med det tillståndet så gott jag kan. Men för det är inte processen meningslös bara för att jag fortfarande är i lidandet.

Anmäl
2008-06-26 13:09 #35 av: [Mariann]

#29

grunnar

undra om jag förstår karmalagen rätt.... jag kanske inte förstår den alls tänker jag nu...Fundersam

För mig har karmalagen varit att "som du sår får du skörda" "som du bäddar får du ligga" osv

jag har tolkat karman så iaf...

och om man då som ny själ kommer till Jorden, eller varför inte som en högt utvecklad väsen som t.ex. Jesus, eller som en mittemellan från från annat solsystem/universum mellan landar på Venus för att vänja sig till vibbarna här nere på Jorden som är otroligt mörka...

Första inkarnationen här inkarnerar du kanske bland naturfolk... sedan beslutar sig själen för en inkarnation där man riktigt ska ner i mörkret och grundtraumat ska skapas och för att du ska ner och bli ett med mänskligheten.

För mig innebär det att man som nyinkarnerad ängel omöjligt kan ha skapat karma för att möta denna exempelvis våldtäkt med tillhörande kvarlämnande av flickan i en grotta långt från byar och inga möjligheter att ta dig därifrån själv och påföljande svält och död... TRAUMA

Jag menar på fortfarande att somligt väljer vi att möta för att det skapar nått i oss och inte för att vi har det som en karma...

så som jag förtått karman då alltså.... ett ev fullständigt missförstånd av den...

Jag hävdar fortfarande att man även långt senare i en inkarnation kan välja att möta ett visst sorts mörker utan att för den skull inneha det hela.... som en hjälp, ett offer, eller en träning i att stå fast.

 

Anmäl
2008-06-26 13:12 #36 av: Hoppfull

Jag tror inte att det finns några regler överhuvudtaget, andliga eller ej som man kan applicera på allt och alla rakt av! redan vid den tanken har man ju klivit av stigen som jag ser det.

Anmäl
2008-06-26 13:16 #37 av: Gronstedt

#36: Word!

(betyder alltså "Huvudet på spiken, jag håller helt med!")

Anmäl
2008-06-26 13:16 #38 av: Blissis

Ja, vi har alla olika föreställningar med oss i bagaget som vi filtrerar vår förståelse igenom...

Anmäl
2008-06-26 13:20 #39 av: Blissis

Jag ser det som att överhuvudtaget komma hit till den här karmaplaneten är ett karma i sig. Vi har en historia bakom oss innan också. Och det är väl där vår förståelse skiljer sig år och som får oss att se på det olika.

Anmäl
2008-06-26 13:20 #40 av: Gronstedt

#38: Enligt mitt sätt att är det inte fråga om olika förståelser. Jag tror inte att det finns någon universell sanning alls. Enligt mitt sätt att se finns det en värld för varje entitet, och alla har lika stor verklighet och giltighet.

Anmäl
2008-06-26 13:28 #41 av: Blissis

# 40

Ja och det är din förståelse och föreställning som du filtrerar verkligheten igenom. Precis som jag har min förståelse som jag filtrerar verkligheten igenom. Glad 

Anmäl
2008-06-26 13:32 #42 av: [Mariann]

Japp visst är det olika förståelser, och det är ju helt ok Skrattande det kan ju inte vara meningen att vi alla ska se saker helt lika...

Jag tror nog det finns regler... fast de är bara mer nyanserade...

och som Blissis säger... vi alla filtrerar och som jag brukar säga vi har alla olika glasögon som vi ser igenom!

Anmäl
2008-06-26 13:34 #43 av: Blissis

Förtydligande eftersom det inte går att redigera:

Min förståelse och mina föreställningar som jag filtrerar verkligheten igenom. 

Anmäl
2008-06-26 13:39 #44 av: Hoppfull

Tack vare att vi filtrerar och därmed har olika tolkningar och förståelser blir det ju logiskt sett omöjligt att applicera på alla! Eftersom det då blir någons specifika tolkning som appliceras... vilken kanske inte är den tolkning som vederbörandes inkarnation fungerar genom.

Anmäl
2008-06-26 13:50 #45 av: [Mariann]

Cool Ibland är de tjocka och ibland tunna..... och tom kan de skifta i en inkarnation,  tom under en dag, när vi har de tunna på och när vi har de tjocka på... beror säkert på vad vi ska kika på också...

grunanr Mariann

Anmäl
2008-06-26 13:51 #46 av: Blissis

# 44

Och därför finns begreppet tolerans och att ha tålamod med varandra Glad 

Det finns olika sanningar. Ju längre bort från universums grundessens desto fler olika sanningar... Varje nivå har sin sanning.

Så den kan vara på ett sätt nu och när man höjer sig och släpper så visas en annan verklighet med en annan sanning. Om vi är villiga at släppa i vårt sinne förstås. Håller vi fast vid gamla sanningar och föreställningar sker ingen förändring. 

Anmäl
2008-06-26 13:54 #47 av: [Mariann]

#46 Absolut sant.. Glad

dessa kristalliserad tankeformer, får vi nog acceptera att vi alla har mer eller mindre... och inom olika saker...

Anmäl
2008-06-26 13:54 #48 av: [Mariann]

Vi vet ju inte vilken "sanning" vi själva blir tvungna att revidera en gång... antagligen alla... mer eller mindre...

Anmäl
2008-06-26 13:55 #49 av: [Mariann]

Här gäller ju det at vara flexibel så inget kristalliseras, eller hur?

Anmäl
2008-06-26 13:58 #50 av: Blissis

# 48 "Vi vet ju inte vilken "sanning" vi själva blir tvungna att revidera en gång..."

En gång? För mig händer det titt som tätt Glad 

Anmäl
2008-06-26 14:00 #51 av: Blissis

# 49

Precis  Skrattande 

Anmäl
2008-06-26 14:02 #52 av: [Mariann]

jag menar inte 1 gång utan mer som att ok nästa vecka sker den en gång, nästa år ytterligare en gång och  ja ...osv...

*fniss* Skrattande

Anmäl
2008-06-26 14:09 #53 av: Gronstedt

Mariann och Blissis, hur tänker ni kring teorin att allting kan vara sant samtidigt?

Anmäl
2008-06-26 14:10 #54 av: [Mariann]

Du menar?

Anmäl
2008-06-26 14:14 #55 av: Gronstedt

#54: Jag menar att jag har min bild av verkligheten, Mariann har en annan, Blissis en tredje. Enligt mitt sätt att se är de alla sanna. Hur tänker ni kring det? Tror ni så, eller tror ni att det finns en enda, absolut sanning, även om vi kanske inte vet vilken det är?

Anmäl
2008-06-26 14:16 #56 av: [Mariann]

Jag tänker att allt är ju sant i den meningen att det är sant för den personen och superviktigt att den lever sin sanning. För levde den inte sin sanning så lever den i osanning...

men sedan finns det en ursanning den ultimata sanningen och den begriper ingen fysisk person iaf... frågan är om någon begriper den ens på de högsta planen inom vårt system på Jorden...

Anmäl
2008-06-26 14:17 #57 av: [Mariann]

vad fint att det blev svaret på ditt förtydligande som jag tillslut förstod utan förtydligande... FundersamGenerad

Anmäl
2008-06-26 14:22 #58 av: [Mariann]

#56 isåfall förstår de sanningen för vårt sol system inte för universum som helhet... inbillar jag mig iaf...

Anmäl
2008-06-26 14:22 #59 av: Blissis

Jag ser det som Mariann och jag ser det som dig, Gronstedt. De är alla sanna eftersom sanningen finns på varje nivå. Men att det finns en ursanning så at säga också. Det har beskrivits som en pyramid för mig. Ju närmare sanningen desto större enkelhet.

Anmäl
2008-06-26 14:41 #60 av: [Mariann]

Ingen annan som har åsikt/tro om "sanningen" Skrattande

Anmäl
2008-12-29 17:34 #61 av: szirius

rolig tråd att läsa, nickar o hummar o funderar med er.Jag dök i höstas ner i tanken kring att man möter det man själv förnekar att man har( projiceringstanken) och när man väl erkänner det kan frigöra det.Jag tyckte att jag mötte så många dömande människor, jag blev helt trött av att gång på gång möta besservissrar som absolut skulle hävda "den enda sanningen" och tala nedlåtande om andra.Hade svårt att se att jag hade denna sida själv, tills det slog mig: jag dömer dömande människor! Dömade som dömande - jag hade lika svårt att acceptera deras sätt att vara, som de min! Jag dömde ut dem stenhårt!Har sedan dess inte mött en sådan person igen, så jag vet inte om jag förändrats ; ), men jag är iaf medveten om att jag själv bär en dömande sida, och det är en väg åt rätt håll.Det gör mig lite ...ödmjukare tror jag...

Sedan tror jag inte att det ALLTID är så att man möter det man själv ska erkänna hos sig själv.Jag känner igen mig i Hoppfull,att det tex inte handlat om att se att man är dominant -utan i stället att finna hur man inte ska TILLÅTA SIG att bli dominerad över.Hur man ska kunna välja kärlek genom ansvar.

En nyfiken fråga också: finns det nåt tal på ungefär hur många som befinner sig i de olika invigningarna? Marianne skrev nånstans att många som tror att de" snart är färdiga", egentligen är i första invigningen!Hur ligger det till på planeten egentligen?

För mig går det liksom "åt andra hållet" haha, ju mer jag läser, lär mig, "förstår" ,upplever,känner, desto mer tror jag att jag bara är på första trappsteget, innan farstun, innan hallen, innan nån invigning öht!Och det känns helt ok.Jag är där jag ska vara, jag gör mitt bästa, jag strävar efter att kärleken ska leda mig, men går villovägar in i rädslor då och då varje dag.En sak är iaf säker - jag får den tid jag behöver:  en dag, nåt liv ,har jag förstått hur jag ska göra : ).

VILKET LUGN DETTA INGER.

TILLIT.

kram till er alla

 

 

Anmäl
2008-12-29 18:32 #62 av: [Mariann]

Det sägs att det är flera hundra tusen människor som står på tröskeln till både första o andra invigningen och som passerar inom 20-30 år kanske.

det är ju främst det lyftet som kommer skapa den nya tiden och som gör att det kommer att gå fortare här framöver.

1 invigningen är ju avgörande, för då vänds ju blicken mot själen och det finns ingen återvändo. När ännu fler trätt över tröskeln till andra invigningen då sker det verkligen något.

Man menar ju på att mänskligheten som helhet är i den process att gå igenom den 1 invigningen, och det sker när X antal människor har trätt över den tröskeln.

Artikeln om mänsklighetens 1 invigning passar ju här att fördjupa sig i. Oskyldig

kram till dig me!

 

Anmäl
2008-12-30 14:19 #63 av: moonflower

Solänglar - mycket intressant!

Har läst igenom det mesta i denna tråd och hakan har fallit ned en bit...! Känner igen mig både här och där och är tacksam att Au, finns här för mig!

Det svåraste tycker jag är att uppfatta sig själv.

Som någon skrev ovan så har jag också tyckt det är väldigt svårt att tåla andra människor som ska döma andra däribland mig. Upptäckte också att jag hade uppladdad "avsky" mot dessa. Alltså är jag också en fördömare! Den insikten var en sorts ödmjukhetslärodom.

Min högsta önskan är att kunna våga "omfamna" mina rädslor, tvivel - kanske det hjälper till att sudda ut dom...?

Är det någon som vet hur en solängel ser ut?!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 

Anmäl
2008-12-30 14:28 #64 av: [Mariann]

Eskild Tjalve är en clairvoyant konstnär och han har ritat solängeln så här (jag har också nu lagt den i artikeln)

 

 

Anmäl
2008-12-30 22:03 #65 av: szirius

# 62  Har denna stora skara ngt att göra med år 2012 som man hör nämnas här och där?

 

#63 det är nog min stora önskan med : ).Det finns en bok som heter " krama din skugga" som jag kan rekommendera.En födjupning av projiceringsaspekten och Jungs skuggarbete.Genom den har jag börjar omfamna mina mindre beundransvärda sidor lite mer...; )

Anmäl
2008-12-31 06:01 #66 av: [Mariann]

#65 Det är mycket möjligt, men jag tror ju inte på ett sådant plötsligt uppvaknande för hela mänskligheten på ett datum eller ens under ett år. Jag tror mer på ett succesivt uppvaknande och över längre tid, fast ett uppvaknande som går fort, fortare än någonsin.

Så som jag nu tolkar hela 2012 snacket. Obestämd

Anmäl
2008-12-31 18:19 #67 av: szirius

jag vet alldeles för lite om det, men blir skeptisk när jag hör om att " om du går den och den kursen så kommer du hinna med en upphöjning" osv.Inget går ju att skynda på, som inte ändå ska ske.Ingen annan kan ju hjälpa en att plocka bort sina begränsningar, om det inte är tid för det.Och ÄR det tid för det, så fnns ju inte behovet att skynda....om nån hänger med på vad jag försöker säga : /

Anmäl
2008-12-31 22:59 #68 av: enola

Jag har målat en solängel, det är tavlan längst till vänster :)

http://images4.bilddagboken.se/32/_u1/_u6/_u9/_u5/_u1/_u5/u1695157/19389_1227800916.jpg

Anmäl
2009-01-11 14:34 #69 av: Eremitha

Vid någon tidpunkt kommer ju den kritiska massan av människor som gått igenom första invigningen att uppnås, och då kommer vi om jag förstått rätt att kunna se markanta förändringar i världen.
Kanske det är detta (bland annat) som förutsägs för 2012.

Fair Winds and Following Seas!

Anmäl
2009-01-11 14:54 #70 av: [Mariann]

Det händer nog saker när någon miljon människor öppnar för 10% själ att påverka i världen, och att några hundra tusen kanske går genom 2 invigningen med då 50/50 själ (personlighet att verka i världen genom. Skrattande

Anmäl
2009-01-12 08:20 #71 av: [Spanaren]

Nu har jag inte följt med i diskussionen men vill ändå bara säga så underbart det är förklarat det jag själv tror på! Vägen har vi valt själva men att få hjälp av Solänglen tillbaka på rätta spåret om många felsteg tas känns mer än underbart!!!!!

Sen en sak till som jag läser om på olika sajer och det är vad som ska hända 2012 och var hittar jag mer om den informationen som jag tydligen har missat att läsa helt.

/kram Bappi

Ps Vilket vackert hängsmycke Solängeln skulle bli

 

 

Anmäl
2009-01-12 09:44 #72 av: Eremitha

Enola, jag lyckas inte få din länk att funka när jag klistrar in den.
Skulle gärna vilja se bilden.

Fair Winds and Following Seas!

Anmäl
2009-01-12 16:32 #73 av: lkn02001

Jag funderar, är solängeln en personlig följeslagare? alltså, har vi varsinn solängel?

Mina funderingar:

med utgångspunkt i att människan nu fötts med en fri vilja (relativt i alla fall) så borde universum och helheten baseras på en fri vilja. Utöver denna fria vilja blir vi styrda mot ett visst mål, och vi kommer alla att komma till Rom (som mariann skrev i en annan tråd) även om vi kommer från olika håll.

Att då tänka på karma som något statiskt blir fel, dvs. jag mördade i förra livet och då blir jag mördad i detta. Mariann tog exemplet med flickan i grottan, om det var en nyinkarnerad ängel kanske hon själv medvetet valt att ta det mörka först i sina inkarnationer. Kanske med tanken att hon då kan ta lärdom av de inkarnationer i de ljusare som kommer senare. Andra själar kanske hellre tar de ljusa, trevliga och rika inkarnationerna först - men de måste någon gång smaka på de mörka också.

kanske finns det över denna fria vilja även något som styr, de kloka själar som tar det onda med det goda kanske har lättare att nå invigningarna och förändra i världen. De som helst undviker det jobbiga kanske har svårare att nå dit.

Kanske finns solängeln också för att vägleda vår själ, så att denna inte väljer för lätta vägar hela tiden.Som en balanserande faktor.

Precis som personligheten är olika (en del blundar för det jobbiga och en del söker aktivt upp det).

****

Anmäl
2009-01-12 16:34 #74 av: lkn02001

edit: naturligtvis måste so´längeln i så fall även reglera så vi inte tar för svår väg.

Anmäl
2009-01-12 17:09 #75 av: Lionadh

#73 o #74 Du är på rätt spår i din tankegång. Det är så jag ser på det och så jag har förstått det.

Det gäller att hitta en väg som är precis lagom brant uppåt mot bergstoppen! Och tillåta sig några avsatser ibland, så man hinner reflektera.

Men nog är det gott att kunna få en inre vägledning?

Ta er tid att lyssna! Både i medvind och motgång.

Anmäl
2009-01-12 20:18 #76 av: [Mariann]

Jag tror också du är på rätt spår! Glad

Anmäl
2009-01-13 09:39 #77 av: lkn02001

utifrån det jag skrev i går tänker jag då i dag när jag läser det att vi faktiskt itne behöver vila i tanken att låta det som sker sker och att det är förutbestämt osv. Vi kan ju själva välja den långa eller korta vägen, om vi klarar av att utröna vilket som är vilket.

T.ex. om vi ser en personlig katastrof komma, den verkar oundviklig kanske att man upptäckt att den man lever med vänstrar. så kan man välja att blunda för det, och låta hela läroprocessen ta längre tid. Eller så kan man ta tag i situationen och gå in i det jobbiga som är oundvikligt och istället på något sätt tänka att man då istället går raka vägen och att det blir mindre smärtsamt i längden.

är jag helt ute och cyklar när jag tänker såhär? å andra sidan så är det ju inte så ofta det är så glasklart som exemplet ovan...

 

"Det är bättre att vara på hal is och ha det glatt, än att gå i lera och sörja"

Anmäl
2009-01-13 09:54 #78 av: [Mariann]

jag resonerar ofta så "att ta tjuren i hornen" för att få det överstökat, förr eller senare måsta jag/man ju det ändå så.

men ibland kan man inte lösa problemet utan får vänta in lösningen och då handlar det om att liksom "vila" i märtan, överlämna smärtan eller dela den med Gud. Vilket man nu har förmåga till, och ibland går det ibland inte...

Anmäl
2009-01-13 10:02 #79 av: lkn02001

då var det inte helt fel tänkt alltså.... Cool

Anmäl
2009-01-13 10:06 #80 av: Lionadh

#79 Bra tänkt! Mycket av den vägledning som Själen ger handlar om att höja perspektivet och inte att vältra sig i lidandet. Se ett större sammanhang, så har jag upplevt det.

"Det är inte hur man har det, det är hur man tar det."

Höja blicken, som Mariann säger.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.