Annons:
Läst 12115 ggr
[Mariann]
2008-11-07 13:38

1. Döden, det stora äventyret

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Av Erik Ansvang. Naturvetenskapen avvisar den andliga vetenskapens upplysningar om att människan lever efter döden, och kräver bevis för påståendet – väl att märka bevisföring enligt forskarnas självskapade premisser.

Livet som död

Naturvetenskapen påstår att det inte finns något liv efter döden, dock utan att ställa samma beviskrav på sig själv.

Kyrkan tror fullt och fast på ett liv efter döden, i himlen eller i helvetet, men har inget förslag på vad efterlivets oändliga evighet ska användas till. En plats i paradiset är slutstationen.

Låt oss därför vända oss till andevetenskapen, som baserat på seriös forskning - naturligtvis med hjälp av metafysiska iakttagelser - är i stånd att ge särdeles detaljerade beskrivningar av livet som död på de inre existensplanen.

Låt oss göra en upptäcktsresa i de inre världarna. Upplevelserna varierar naturligtvis från människa till människa, och därför är beskrivningen generell, men för alla startar den på det första planet efter det fysiska - astralplanet.

döden.jpg

Dödsprocessen

Hur är det att dö?

Denna fråga har människor ställt i alla tider och i alla kulturer.
Svaret kommer vi aldrig att finna så länge mänskligheten anser att den fysiska världen är den enda.

Vi ska nu ta upp ett ämne som för många är tabubelagt. I denna bok kommer vi att studera ett ämne som de flesta av oss fruktar, förtränger och förtiger. Vi ska nämligen studera döden, dödsprocessen och möjligheterna för ett liv efter döden.

Låt mig redan från början fastslå att jag inte ser det som min uppgift att bevisa att naturvetenskapens syn på liv och död är felaktig och att andevetenskapens information om evigt liv är det enda rätta. Detta helt enkelt därför att ingen av de två vetenskaperna för närvarande är i stånd att bevisa sina påståenden med allmänt erkända kriterier för bevisföring. Jag kommer här uteslutande att framlägga de andevetenskapliga teorierna, påståendena och indicierna. Det är upp till var och en att själv avgöra om det håller som bevis eller inte.

Jag förväntar mig alltså inte att någon förbehållslöst ska acceptera de andevetenskapliga påståendena. Är det så att ni finner dem osannolika så vill jag ändå uppmana er att inte utan vidare avvisa dem. Många kommer inte bara att finna hopp och tröst i dem, utan därutöver även finna dem som logiska och välgrundade alternativ till de gängse accepterade hypoteserna.

Bilden av döden

Döden är ett ämne som hos de flesta av oss frammanar bilder och associationer i medvetandet. Många konstnärer har under tidens gång åskådliggjort den gängse synen och hållningen till döden. Vi känner alla till bilden med "mannen med lien" som en gammal symbolisk och skrämmande framställning av den händelse då vi tar avsked av den fysiska tillvaron. Inte undra på att de flesta människor i våra dagar förknippar döden med förtvivlan och saknaad.

1.                                   2.

!döden1[170X242].jpg !döden2[191X266].jpg

1.Albrecht Dürer: K1510 nokkelmanden

2. Kathe Kollwitch: Gefallen

**

Hur är det att dö?

**Hur är det då att dö? Denna fråga har människor ställt sig i alla tider och i alla kulturer. Svaret finner vi aldrig så länge mänskligheten anser att den fysiska världen är den enda. Problemet är självklart att de människor som dör inte vänder tillbaka och berättar om upplevelsen. Även om de nu gör så, accepterar inte vetenskapen dem som döda, utan kallar den för "nära döden" och "nästan död" upplevelse. En rad forskare har under de senaste åren undersökt otaliga nära döden upplevelser. Vi kommer att titta lite närmre på denna forskning, därför att den ifrågasätter de naturvetenskapliga teorierna om liv och död.

Varför talar vi inte om döden?

Döden är den absolut säkraste delen av livet. Den kommer till alla utan undantag. Döden har därför alltid varit människans trogne följeslagare. Därför är det underligt att ämnet inte dryftas och utforskas mera fritt och öppet i stil med andra väsentligheter i människolivet. De flesta har trots detta helt uppenbart svårt med att tala om döden. Ja - många har i det närmaste panisk rädsla för döden.

Detta finns det flera grunder till men de vanligaste är givetvis psykologiska och kulturella Vår moderna kultur ingjuter inget hopp för den döende människan, och om vi talar om döden konfronteras vi direkt eller indirekt med möjligheten för vår egen död. Att tala om döden gör den mera närvarande och verklig. Även när vi talar om andras död, så konfronteras vi oundvikligt med tanken på att vi själva kommer att dö vid en eller annan tidpunkt.

Här i denna skrift förhåller vi oss till döden på en teoretisk och psykologisk nivå, men läsaren bör ha klart för sig att vi samtidigt indirekt befattar oss med vår egen. Vi väljer alltså. Vi bestämmer oss för att se vår egen död i ögonen - detta i motsats till de flesta människor som istället föredrar att undgå ämnet så långt det bara är möjligt.

Språket är ett hinder

En annan orsak till att det är svårt att diskutera döden är rotad i vårt språk. Språket klarar av att hänvisa till företeelser, till tingen, till saker som man kan erfara med sina fysiska sinnen. Dödens upplevelser befinner sig bortom de fysiska sinnena och därför står vi utan personliga erfarenheter, vi har helt enkelt inga referensramar.

För att kunna uttrycka våra tankar om döden jämför vi därför med ting som vi känner. Vi säger att en människa som är död att "hon sover". Vi sammanbinder alltså döden med något som vi redan känner till - att falla i sömn. Vi menar något helt annat när vi säger att någon anhörig "somnat in" och när vi säger att samma människa "lagt sig för att sova". I det ena fallet återvänder inte medvetandet till kroppen. I det andra är vi tillbaka efter en kort stund. Som vi senare kommer till, bekräftar andevetenskapen släktskapet mellan sömnen och döden.

Är döden "glömska"?

Många liknar döden vid "glömska". De säger att den döende glider in glömskan. Man menar med detta att vi i döden glömmer livets många sorger, lidanden, besvikelser, sjukdomar, förlust och saknad. Samtidigt bekräftar man att man accepterar teorin om att människans medvetenhet släcks i dödsögonblicket. Och man ignorerar att det samtidigt medför att livets positiva aspekter som kärlek, värme, glädje och framsteg också utplånas.

Hela livets tröttande kamp för att förändra dåliga karaktärsegenskaper är bortkastat arbete. Alla goda egenskaper och gåvor är borta i samma ögonblick som döden inträffar. Den teoretiska och praktiska lärdomen som man mödosamt tillägnat sig är plötsligt försvunna. De med svårighet inhämtade framgångarna som en människa har tillkämpat sig under livets lopp är och förblir förlorade för evigt. Det verkar skrämmande och obegripligt för de flesta och därför kommer den döende att kämpa sig igenom många negativa psykologiska stadier innan hon slutgiltigt accepterar och ger upp inför döden.

**

Kyrkan och naturvetenskapen

**Den grundläggande orsaken till att de flesta människor här i västerlandet fruktar döden finner vi i de parallella utvecklingstendenser som har präglat den västliga världen. På den ena sidan är vi. På den ena sidan har vi naturvetenskapens förklaringar om liv och död. På den andra sidan har vi den kristna kyrkans dogmer.

döden3.jpg

PSYKOLOGISKA STADIER

(vid obotlig sjukdom)

Förnekelse

Vrede

Depression

Accepterande

Naturvetenskapen - nutidens prästerskap

Det är få som tänker på det, men naturvetenskapen fungerar i realiteten som vår nutids prästerskap. Forskarna presenterar ett materialistiskt trossystem som postulerar att en människa blott är ett uttryck för hjärnans elektromagnetiska impulser. Konsekvensen är ofrånkomligt att människan upphör att existera i samma ögonblick som hjärnan dör. Det går inte att föreställa sig att man inte existerar, försök själv att göra så.

Den naturvetenskapliga tron på att vi upphör att existera, skapar självklart fruktan inför döden. Det är väl värt att komma ihåg att detta påstående inte är bevisat, det är bara en teori. Den kristna kyrkan har dessvärre också förmågan att skapa fruktan för döden. I dag lever få människor efter kyrkans dogmer och doktriner, men hotet om evig pina i helvetet är likväl en del av vårt kulturella arv, och detta präglar oss starkare än vi kan föreställa oss.

Det är allom bekant att det finns teorier som påstår att människans medvetande inte utraderas, utan att det under en längre period träder in i en annan dimension. Andevetenskapen påstår att alla våra med möda tillkämpade egenskaper inte förloras, och att det mänskliga sinnet sedan vänder tillbaka till det fysiska livet genom födelsens port och fortsätter sin eviga utveckling. Det finns inte heller bevis för detta påstående. De två vetenskaperna är därför lika.

Vi har den kristna kyrkans hot om helvetet och förtappelse i vårt kulturella bagage, samtidigt som vi är starkt präglade av naturvetenskapens olika tillkännagivanden och dess begränsningar, de som förutspår utplåning och förgänglighet. Genom uppfostran, utbildningssystemet, arbetsplatsen och auktoriteter så är vi alla präglade av vår samtid och dess normer.

Trots detta är det fler och fler människor som är i stånd att ifrågasätta auktoriteternas budskap. Hur är ditt eget förhållande till döden? Om du har lust så kan du - innan du läser vidare med texten om döden - reflektera över din egen hållning. Det kan du göra genom att erinra dig situationer då du varit nära döden. Du kan eventuellt använda dig av följande koncentrationsövning.

Koncentrationsövning

Sätt dig bekvämt tillrätta.

Slappna av i hela kroppen.

Räta på ryggen och slut ögonen.

Lyft medvetandet upp i huvudet bakom pannan.

Paus

Föreställ dig att själens ljus strömmar ner genom toppen av huvudet och belyser medvetandet bakom pannan.
Skicka ljuset ner i hjärtcentrum mellan skulderbladen och tänd själens sol i hjärtat.

Paus

Låt nu tankarna söka sig tillbaka i tiden. Har du vid en eller annan tidpunkt i ditt liv varit nära en annan människas dödsprocess?

Försök att nå denna upplevelse.

Försök att återkalla situationen.

Hur tror du att den döende upplevde situationen?

Hur upplevde de anhöriga situationen?

Hur upplevde du situationen?

Hur var stämningen?

Kunde ni inbördes tala om döden eller undvek ni ämnet?

Kunde ni tala med den döende om döden, eller var det ett tabuämne?

Glöm nu denna upplevelse och tänk på dig själv.

Hur är ditt eget förhållande till döden?

Önskar du leva ett kort eller ett långt liv - och varför?

Är du rädd för att dö?

Eller gläds du när det blir din tid att dö?

Det bästa vore om du efter övningen kunde ha någon som du kunde dela dina upplevelser med.

Forts DEL 2

Hämtat från VISDOMSNETTET

Annons:
Hoppfull
2008-11-07 14:36
#1

Så intressant, detta måste jag läsa sen när hjärnan har börjat fungera igen…

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

[Mariann]
2008-11-08 07:30
#2

Här kan man läsa om forskning i nära döden upplevelser Glad

Dagens medicin

Tara
2008-11-08 21:18
#3

Verkligen inressant läsningGlad

Kurina
2008-11-09 00:14
#4

Jag har ingen egen erfarenhet av nära döden upplevelser (tack o lov) men har varit intresserad av ämnet tidigare. Började undra då, eftersom upplevelserna kan variera så stort,  om dom är anpassade efter personen. Om personens upplevelse är baserad på hur andligt medveten han/hon är?

Några länkar:

http://www.nderf.org/Swedish/index.html

http://home.swipnet.se/NDU/

http://www.near-death.com/

Kurina
2008-11-09 00:20
#5

De flesta av nedanstående punkter kan ju passa mycket väl för andligt vakna personer, även fast de inte har haft NDU

De övergripande psykologiska effekterna:

  • Rädsla för döden är borta
  • en mer andlig men mindre religiös attityd
  • utvecklat abstrakt tänkande
  • mer filosofisk, kan få depressioner
  • ett mer generöst och mindre fördömande sinnelag än tidigare
  • utvidgat kärleksbegrepp
  • svårare att inleda och bevara tillfredställande relationer
  • olösta saker från barndomen, och "det inre barnet" tenderar att komma upp till ytan
  • mindre tävlingsinriktad
  • övertygad om en mening med livet, en livsuppgift
  • förkastar tidigare begränsningar i livet och vägrar indela sig i roller som anses normala
  • ökad känslighet för smak, lukt och känsla (i huden)
  • ökad intuitiv/medial förmåga plus förmåga att känna till, eller "återuppleva" framtiden
  • karismatisk
  • kan uppleva förundran och glädje på samma sätt som ett barn
  • större självdistans och objektivitet
  • fortsatt förmåga att "separera" från kroppen
  • lätt att sätta sig in i, smälta in i, det man fokuserar på
  • hunger efter kunskap och att lära
  • mycket stor nyfikenhet Kärlek till alla
    Nära döden-upplevaren älskar och accepterar andra utan de villkor och tillägg som samhället förväntar sig.
    Han älskar alla andra helt och fullt, alla lika mycket. Och han är öppet generös, fylld av förundran inför de möjligheter och under som varje människa han möter innebär.
amaranthh
2008-11-09 15:48
#6

mycket intressant

klart det finns liv efter döden är helt övertygad

hur kan man annars komma ihåg sina tidigare liv

jag får uppenbarelser eller flashar som jag kallar det för

gör jag nästan varje dag antingen i drömmarna eller när jag är vaken

så liv efter döden garanterat att det existerar

har även vart på andra sidan i detta livet

det enda jag minns var en ljus tunnel och det stod en man i andra sidan och sa att du ska inte vara här än

de var rätt häftig upplevelse faktiskt så ljusa tunneln finnsGlad

Annons:
[Mariann]
2008-11-10 09:08
#7

Alla som läser denna del får hålla ögonen öppna inför de andra delarna som är i antågande. Vågar nästan lova att de blir mer spännande och fascinerande att läsa.

lojna
2008-11-10 19:34
#8

Intresant läsning.

Jag har nog en bra syn på döden.För som det stod. "har man blivit född, så kan man inte undvika att dö"

Därför så skall man alltid öppföra sig mot sina medmäniskor djur växter, så att man inte behöver få ångest om dom dör.

För är det inte så när någon dör att vi har ångest över något vi sakt eller för något vi borde ha gjort alla dom sakerna som går genom huvudet på oss.

Be handla andra som du själv vill bli behandlad….Tänk värd mening.

[Mariann]
2008-11-11 14:04
#9

#8 Har vi sagt välkommen till dig? Obestämd om inte

Varmt välkommen hit till oss! Skrattande

Jag kan verkligen skriva under på allt det du skriver, i synnerhet den sista meningen.

Criilona
2008-11-12 22:55
#10

Hej!

Jag tycker att det var en intressant läsning,men nu undrar jag hur man kan förbereda en vän som har en mamma som har valt att gå till ljuset och lämmna detta jordeliv,Jag har arbetat med mamman och hon kommer till mig i tanken och talar om för mig hur hon vill ha det .Men vissa saker kan jag ju inte tala om gör hennes dotter.Att hon ville ha healing så att hon blev lugn inför resan över osv.Mamman vet att jag alltid finns för hennes dotter för det har jag lovat och jag vet att mamman kommer att komma stark tillbaka ,men vad hjälper det jusst nu.

Tackar för råd

Kram och ljus catarina

[Mariann]
2008-11-13 11:33
#11

Kan man förbereda någon grunnar jag, smärta kommer dottern i vilket fall som helst känna den dagen mamma är borta. Mitt råd blir väl att finnas till helt enkelt och vara det stöd som hon behöver både före och efter.

Min åsikt är också att man faktiskt inte behöver berätta allt, man får välja vad man måste hålla för sig själv och vad man berättar, ibland faktiskt säga ingenting.

Kanske andra har andra råd.

Kram på er alla

Criilona
2008-11-13 12:18
#12

Hej och tack!

Nej jag vet vad du menar .

Kram och ljus Catarina

Hoppfull
2008-11-13 15:19
#13

Åh vilken intressant text! Inom sociologin, mitt älsklingsämne, har vi läst en hel del om döden och hur den hanteras i det moderna samhället. Det här var jätteintressant! Tack!!

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Annons:
[Mariann]
2008-11-13 15:29
#14

Det ska bli riktigt roligt att läsa de andra delarna, för hur som så är det lättare att läsa på sitt modersmål än danska.

evaekroth
2009-07-06 16:05
#15

Hej på er!

En intressant läsning. Jag behöver bli vän med "döden" för jag är rädd men ändå tycker det är intressant.

[rore]
2009-07-10 12:00
#16

Tack så mycket för denna intressanta läsning.

[Mariann]
2009-07-10 16:35
#17

#16 Kul att du finner det intressant och varmt välkommen hit ska du käna dig! Glad

[rore]
2009-07-10 16:39
#18

Tack, har varit medlem ett tag nu, sen mitten av april, men inte skrivit så mycketSkämsGlad

[Mariann]
2009-07-10 16:40
#19

ååå det visste jag inte, men det skadar aldrig att hälsa välkommen en gång för mycket än inte alls Flört

[rore]
2009-07-10 16:42
#20

hahaha. Det är inte så lätt att hålla reda på alla som nosar runt här inne. Tack! Mariann jag känner mig välkommenGlad

Annons:
DaVinci-dotter
2009-07-14 23:24
#21

Äntligen! Jag har väntat på detta. Själv har jag ett helt naturligt förhållande till döden och det är också en del av min yrkesverksamma vardag. Döden är det mest fascinerande i livet och jag känner i mitt hjärta att livet inte tar slut. Det finns mycket att tala om detta. Skulle gärna hitta likasinnade att fortsätta samtala om döden och livet och dom esoteriska frågorna med.

[Mariann]
2009-07-15 09:47
#22

#21 varför inte göra det här?  FlörtSkrattande

[rore]
2009-07-15 09:57
#23

Mycket bra ide.Flört

DaVinci-dotter
2009-07-15 23:31
#24

Precis vad jag hoppas skall hända här på Andlig Utveckling. Jag vill lära känna nya människor som har förstått vad livet verkligen går ut på - vi är här på en resa, vi skall lära oss om oss själva och livet och sedan går vi vidare. Själen dör aldrig. Livet är evigt. I love it!

Vilka vill bli mina nya vänner i Universum, här och nu? För vi har arbete att utföra här på Jorden. Vi skall hjälpa planeten att höja medvetandet och kärleken är vägen. Alla som är överens med mig om det är mina sanna vänner. Mer "bevis" på vänskap än så behöver jag inte.

[Mariann]
2009-07-16 08:52
#25

#24 Skrattande

[Mastre]
2010-03-31 12:01
#26

Jag tycker om den här artikeln, och svar #5 känner jag igen mig mycket i. Insikten att livet är evigt ger ett helt annat perspektiv på tillvaron än när man är fast "inside the box". Har också funderat på hur begränsat vårt språk är när det gäller att uttrycka sig utanför de fysiska sinnena. Ju mer jag låter mig utvecklas andligt, desto svårare blir det att översätta mina tankar i ord.

Cathy
2010-10-05 20:04
#27

Vad menar kyrkan med att hamna i helvetet? Ett evigt lidande eller? Sånt kan ju verkligen skrämma slaget ur en.Gråter

sånt här är verkligen intressant, men kan ju som sagt leda till grubblande med.

Man önskar ju att man alla kommer till andra sidan.

Annons:
runejonzon
2010-10-05 21:40
#28

Beror på hur du definerar helvetet? Läs gärna i tråden "kunskapens träd" och kom gärna med reflektioner, menlåt dig inte skrämmasGlad

Cathy
2010-10-05 22:14
#29

# 28. Men man blir lite skrämd.Tycker det är intressanta saker att prata om. Men det blir att man grubblar lite. Är väl inte tillräckligt insatt i det. Har pratat med en kompis och hon tog upp lite om biblen och synsätt. Och det fick mig att börja grubbla en massa. Om det där med himel och helvete. då börjar man fundera om vad man hamnar . ser mig inte som en ond människa, men vet inte hur gud ser på mig. stämmer bilblen . vad är rätt ,vad är fel. vad gör man????? . kanske inte ska forska i detta denna mörka årstid. blir mycket mycket grubbel. för egentligen vet ju ingen av oss hundra vad som händer efter döden. ingen har dött och kommit tillbaka. intressant, men djuuuupa djuuupa frågor. men jag läser här på forumet försöker bli lite klokare och känna mig lite lugnare.

runejonzon
2010-10-05 23:37
#30

Jag förstår vad du menar,men mycket av det som står i bibeln är också en tolkningsfråga,Grunden för himmel och helvetetänktet har som jag ser det sitt ursprung ifrån "Edens lustgård" Vad som är rätt eller fel kan vi nog inte avgöra av det  som skrevs för flera tusen år sedan

Åsikterna går isär och man får inte heller glömma att kyrkans makthavare haft en stor vinst med sin "helvetespredikning"

och att bibeltexten kan ha ändrats med tiden för kyrkans ändamål.

(för att skrämma och hålla kvar människor)

Om du utgår från bibeln så är inte referensen om du är god eller ond,utan om du mottagit Jesus som den"ende frälsaren.

I deras värld spelar det inte så stor roll om du är en "god" medmänniska och vad du gör för andra.

Om vi nu leker med tanken att Satan är motpolen till Gud

så är det vilken riktning du har,dvs vem du "jobbar" för,i detta

begrepp tycker jag Kyrkans folk/kristendomen/bibeln har en märklig syn.

Bibeln antyder oxå att just Jorden är "helvetet".så skulle du utifrån

denna tanke komma till helvetet,så bör du ju rimligtvis komma tillbaka ett varv till på jorden!!Obestämd

Cathy
2010-10-05 23:54
#31

#31. Ja jag ska ju helt klart gå in här och kolla lite då och då. Intressant site,även om ni ibland går väldigt djuuuupt. så man ibland blir lite yr i skallen.FlörtMen väldigt lärorikt. och kul att höra olika vinklar. Att här finns andra som liksom jag grunnar och har frågor.

Tack för ditt svar.

[JesperAhlkvist]
2010-10-06 20:26
#32

#24 Glad Så är det. Ljus!

#29 Du kommer aldrig komma till helvetet för det finns inget, precis som det inte finns någon himmel på det sättet. När vi dör är det vår fysiska kropp som dör medans din själ lever vidare för din själ är evig. När du dör kommer du inse att här har du varit många, många gånger förut.

Anledning till varför vi är här är för att växa, allting vill växa och så även din själ. Det är därför det inte finns några fel val. Alla val du någonsin gjort eller kommer att göra är alltid dom rätta. Det betyder att vi växer genom vårt lidande. Till slut kommer vi till en punkt där vi inser att jag vill inte lida längre, jag vill vara lycklig. Då har du höjt din medvetandenivå ytterligare. Då förstår vi att egentligen spelar ingenting någon roll. Allt är redan fulländat som det är :-).

Cathy
2010-10-06 23:43
#33

Ja du tror att det är så. Men det är ju ingen som vet egentligen. eller?Obestämd

Ja jag är svår. Inne i lite grubblling här vet du.

Cathy
2010-10-06 23:46
#34

#32 har också varit inne på att det har varit som du säger. men sen fick jag höra att kristendomen säger något helt annat. frågan är vilket som stämmer? grubbel grubbel ……

Annons:
[JesperAhlkvist]
2010-10-07 10:01
#35

#34 Ja, vad stämmer tror du. Svaret har du i dig själv.  

Eftersom människor väljer att bli kristna är det ju rätt för dom i deras perspektiv, precis som vissa väljer buddismen. Min sanning är att vi är ett. Så fort du väljer någonting utesluter du någonting annat vilket gör att du begränsar dig. Vi har inga begränsningar, möjligheterna är oändliga. 

Om nu politiker är så smarta hur kan dom då tycka så olika? För att från deras perspektiv är det dom tycker rätt. Vi behöver se allting ur ett mycket större perspektiv hela tiden Glad.

Gaiatri
2010-10-07 19:52
#36

#27 Om du fortsätter att läsa de andra delarna av denna artikelserie så kan du se vad esoteriken förklarar om vad som sker efter döden. Det är mycket intressant och förklarar en hel del tycker jag.

Evigt lidande tycker jag är en märklig idé och försätter tyvärr människor i mycket rädsla. Men förhoppningsvis så blir vi klokare med tiden och dessa gamla föreställningar kan få nya perspektiv och sundare tolkningar.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Cathy
2010-10-07 20:17
#37

#35 o 36, tack så mycket för att ni lugnade mig lite där. har inte mått så bra nu under ett par dagar. började grubbla och kände mig lite rädd . men ja jag ska kolla vidare i helgen på de andra delarna av artikelserien. skönt att ha någon att ventilera lite med. tack. och kram. SkämsGladFlört

[JesperAhlkvist]
2010-10-07 20:50
#38

#36 Evigt lidande låter starkt. Allt lidande är för det mesta självförvållat. Om någon säger något väldigt dumt till dig på morgonen en gång. Sen går du och är irriterad på det hela dagen hur dum hon eller han var. Vem gör dig mest illa då, du eller den här personen?

Givetvis du för det är tankarna som ger upphov till alla dessa negativa känslor. Det är när vi inser att jag behöver inte må dåligt för den här situationen men vi motsätter ju oss verkligheten hela tiden.

-Man gör bara inte såhär, men det gör man ju tydligen eftersom hon eller han gjorde så.

När vi sedan inser att jag behöver inte må dåligt då växer vi men vi gör det genom vårt lidande. Dvs genom vår ilska, frustration, vrede eller vad det nu kan vara.

Upp till toppen
Annons: