Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Aktuella världshändelser Andlig utveckling - Psykologi Astrologi Boktips Bön - Invokation - Affirmation Chakran - Psykiska kroppar - Hälsa Devor - änglar - naturväsen Esoteriskt/Teosofiskt Evenemang - Retreats - Kurser Gud Healing - Hälsa Hjärtat - Kärlek Humor Inspiration-Förebilder Konst - foton Livsprocesser - Utvecklingsproblem Ljusarbete - Tjänande Läsvärt - tänkvärt Meditation Medlemspresentationer Medvetande - själen Musik - Film - Youtube OT - off topic Om sajten/om iFokus Omröstningar - undersökningar Ordförklaringar Själen - anden Stjärn - Änglamänniskor Tal och symboler Universum Upplevelser Övrigt
* Hjärtats healande ljus

Hjärtats healande ljus IV

2008-10-18 11:04 #0 av: [Mariann]

Andlig utveckling, band I. Kapitel 1. Kriser och mognad  

 

Hjertets healende lys

 

 

Kriser och mognad

När vi önskar att få öppnat för den inre trivseln, frid och kärlek måste vi erkänna att vi först är redo till att prioritera denna öppenhet efterhand som jaget blir mätt av sina egna ansträngningar och av den form av liv som levs på jagets premisser. När kommer då denna mättnad?

I andlig psykologi kan vi lägga märke till att det är väldigt svårt för människans yttre personlighet att nedbryta sin egen makt och frigöra sig från sina egna önskningar. Det är som om vi kan infångas av egots tendens till att kretsa omkring sig själv till att vara upptagen av sig själv och till att vara engagerad i hur vi själv får det bra. Många av oss låter oss också lätt fångas av de sinnesstämningar som orsakas av att vi är för ömtåliga för vad andra tänker om oss eller gör mot oss. Det är som om vi har blivit hela världens centrum i så stort omfång att vår livsglädje mäts utifrån om vi lyckas eller inte lyckas som individuella personligheter. Och detta absurda tillstånd av självupptagenhet utan sinne för större proportioner tycks att vara så svårt att bryta att ett större liv än vårt eget jag har funnit sitt eget sätt att föra oss vidare på. Detta sätt känner vi speciellt igen som de stora kriserna som ändrar oss så fundamentalt att vi inte är densamma människan före och efter såna kriser. Några av dessa kriser kan vara mycket kortvariga medans andra kan vara igenom hela livet. Vi kan således finna hela människoexistenser som är uttryck för en stor jag-nedbrytande kris som år för år mjukar upp jagets stolthet och vilja.

Då jag-nedbrytande kriser orsakas av att den djupare medvetenheten önskar att hjälpa oss till att leva utifrån ett bredare och mer universellt inre fundament, när själva jaget har blivit för starkt - sett i förhållande till en högre plan för vår utveckling. Dessa kriser handlar om att mista, det handlar om att släppa på önskningar, det handlar om att gå igenom inre smärtor och lidanden som är så djupa att därmed något av jag-kraften smälts och det handlar om att få en större accept av livet som det är. Det handlar också om att släppa mer av egots vilja till att styra livet och till att avtvinga livet vissa tillgångar.

De stora kriserna handlar djupast sätt om att bli mer mjuk, sensitiv och ödmjuk således att vi mister något av vårt yttre själv för att vinna ett djupare själv. Denna typ av kriser är således livets största gåva till oss för de hjälper till med att få nedbrutet något av jagets fängelse. Det paradoxala är emellertid att vi nästan alltid tar emot krisernas gåva med den största motvilja och motstånd. Själva den existentiella krisen består således i att den yttre personligheten har motstånd emot den och önskar att den inte hände, medans vårt djupare väsen framkallar den och glädjer sig över den smärta i den yttre personligheten som därför uppstår för att livet inte vill som vi själva vill.

VISDOMENS TECKEN

Vi kan nästan alltid se på en människa hur djupt de har genomlevt större jag-nedbrytande kriser och inre smärtor. Se i ögonen hos en människa som har nått ett visst djup, ödmjukhet och avslappning i sitt liv. Man kommer alltid kunna se att ögonen har ett djup om det inte är så mycket jag-oväsen i en människa, om det finns en förmåga att vila i sig själv, om det finns en frigjordhet från materiella önskningar, och om det finns en livsglädje som är oberoende av vad man får eller inte får från andra människor. Om man ser vidare i detta djup kommer man kunna upptäcka att det bakom djupet finns gamla smärtor. Vi kan inte alltid se i andras ögon vilka smärtor de har varit igenom. Men om vi frågar ut människan om dess livshistoria eller om vi via denna människas djuppsykologiska erkännanden eller kanske regressionsterapier får en insikt i de långa utvecklingsprocesserna så kan vi bakom djupa ögon nästan alltid få upprullat historier om lång tids avsaknad, om djup ensamhet och om djup ensamhet och om existetiella kriser osm har avlösts av en djupare frid och en djupare självöverlåtelse till livet.

Ögon som innehåller stor smärta kommer alltid avslöja att medvetandet bakom har varit ute i gränssituationer som kan yttra sig genom djup ensamhet, självmordstankar, alkoholism, psykos eller andra skeva existensformer - som eventuellt har genomlevts i tidigare inkarnationer. Den mogenhet och hjärtevisdom som "gamla och djupa ögon" avslöjar visar oss att mycket av det som vi är rädd för ska kunna ske med oss själva eller våra närmaste på längre sikt blir till ovärderliga rikedomar i livet. Vi vill således upptäcka att mänsklig mognad både vidrör det djup vi har uuplevt som människor och den bredd i våra livsupplevelser som livets erfareneheter har givit oss. Mao avslöjar ögonen mycket om hur många facetter av livets mångfald av lidanden och möjligheter vi har genomlevt och fått inbyggt i oss som naturliga erfarenheter som är omsatt till en rikedom av medvetandetillstånd.

En vis och kräleksfull människa är en människa som har varit igenom en längre period av jag-uppbyggande som har prövat många av livets möjligheter i jag-periodens törst efter njutningar och efter att utmana sig själv i livets gränsområden och som har varit igenom smärtfulla och långvariga kriser under ned-brytningen av jag-kraften. Den mogna människa är således karaktäriserad genom en rikedom av erfarenheter, genom självupplevda djupa smärtor och genom en förmåga att vila i livets djupare fundament. Mänsklig mognad förutsätter således en förmåga att förvandla smärtor och utmaningar så det uppstår en inre frid, en kärleksförmåga som inte behöver vara riktad mot något bestämt, en tolerans inför alla människor och ett aktivt accepterande av allt vad livet bringar.

Mognaden ger en förmåga att handla intelligent när det är nödvändigt, en balans mellan huvud och hjärta, en balans mellan varan och handling och en förmåga att genomskåda egot drivkraft så den inte får lov att styra eller bestämma. En mogen människa har en förmåga att leva utifrån värderingar och motiv som inte härstammar från det individuella självet utan som är universella i den meningen att människan är upptagen av att använda de skördade förmågor och erfarenheterna till gang för den helhet som den är en del av.

Det är intressant att upptäcka att denna förståelse av människolivets ideal finns i stort sett i alla kulturer, filosofier och världreligioner, såväl som i den grenen av den moderna psykologin som kallas för transpersonell psykologi och som bla är upptagen av hur människor kan bli själv-realiserade eller själv-aktualiserade.

Forts V

 

Anmäl
2012-10-13 14:27 #1 av: Gaiatri

Puttar upp ...

Sajtvärd på Andlig utveckling

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.