Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Aktuella världshändelser Andlig utveckling - Psykologi Astrologi Boktips Bön - Invokation - Affirmation Chakran - Psykiska kroppar - Hälsa Devor - änglar - naturväsen Esoteriskt/Teosofiskt Evenemang - Retreats - Kurser Gud Healing - Hälsa Hjärtat - Kärlek Humor Inspiration-Förebilder Konst - foton Livsprocesser - Utvecklingsproblem Ljusarbete - Tjänande Läsvärt - tänkvärt Meditation Medlemspresentationer Medvetande - själen Musik - Film - Youtube OT - off topic Om sajten/om iFokus Omröstningar - undersökningar Ordförklaringar Själen - anden Stjärn - Änglamänniskor Tal och symboler Universum Upplevelser Övrigt
Esoteriskt/Teosofiskt

Födelsens mirakel

2009-03-22 00:46 #0 av: Eremitha

del 3 av 3. Sista delen av Geoffrey Hodson's klärvoajanta studie av ett fosters utveckling.

Åttonde månaden

 

Nästa observation företogs under åttonde månaden, då en mycket större aktivitet och ett mer fullständigt uttryck för själens aktivitet på alla tre planen kunde noteras. Själen själv riktade en mycket större del av sin medvetenhet mot det fysiska planet. Vid denna tidpunkt hade själen etablerat ett fokus eller ett centrum för sin medvetenhet inne i den nya personligheten, på så vis att den nu var långt mindre "utanför" än den hade varit under föregående månader. Detta hade en mer begränsande inverkan på själen, än vad fallet är när personligheten når vuxenåldern.

Med andra ord verkade det som om själen lade mer av sig själv i sin personlighet här en månad före födelsen än vid någon annan tidpunkt under hela inkarnationen. Trots detta faktum var det ändå fortfarande stor frihet för själsmedvetenheten och dess aktivitet på det kausala planet.

Ljusstrålen var vid denna tid fast etablerad i både mentalkroppen och astralkroppen, och hade trängt igenom de lägsta astrala nivåerna och in i den eteriska kroppen, där den nu kunde fritt använda sina krafter.

Den mentala och den astrala kroppen såg nu ut att vara färdiggjorda, och utseendemässigt låg de tätt intill varandra. Båda hade en självlysande, pärlaktig vithet på ytan och var omgivna av nedströmningar och utstrålningar av samma färg. Atomerna de var sammansatta av vibrerade snabbare, och man kunde se inre rörelser i dem båda.

Ljusstrålen från själen gick in i den trattliknande fördjupningen i toppen av mentalkroppen, och in i den mentala dubblettens huvud vid den framförliggande fontanellen, och därefter utvidgade den sig till att omfatta och inkludera hela huvudet. Själva mentalkroppen hade blivit mycket långsträckt i formen och var ungefär 1,50 meter lång. Den centrala mänskliga formen hade vuxit till omkring 90 centimeter.

Även om denna kropp såg ut att vara färdig, besatt den inte någon kunskap om sin yttre omgivning, och den kunde inte heller fungera som en självständig kropp. Som tidigare nämnts befann sig medvetenhetens fokus vid denna tidpunkt på den astro-eteriska nivån, och passerade blott igenom och levandegjorde mentalkroppen.

Den astrala ängeln hade knutit sig tätt intill kroppen. Vid denna särskilda tidpunkt då observationen ägde rum, visade den sig bakom modern med hälften av den nya astralkroppen innesluten i sin aura, och därifrån sköt den fram som ett mångfärgat ägg. Dess medvetenhet var fast koncentrerad på sin uppgift. Den uppvisade största möjliga uppmärksamhet på sitt skötebarn, vakade över det och beskyddade det mot yttre påverkan. Hela dess hållning var som hos en människa som är i färd med att skapa ett stort konstverk, något sällsynt, något ädelt eller något förunderligt, så att den största insats, den yttersta omsorg och ödmjukhet måste visas för att göra det perfekt.

Den assisterade modern på ett liknande sätt. Dess vackra aura täckte henne som en sjal eller kåpa, som drog över henne bakifrån. Den var skönt blå och täckte både ängeln och modern med en kåpliknande aurisk klädnad, där hättan gled in över devan och gav den en förbluffande likhet med Världsmodern (Jungfru Maria). Ett strålande blått sken förskönade översta delen av dess aura, som om den bar en dräkt av levande ljus.



Världsmodern

 

Den ändring i ängelns utseende som visade sig vid observationen under åttonde månaden, blev till under nedströmningen av en kraft från högre världar vilken passerade genom ängeln och in i modern och barnet. Ett försök att uppdaga dess ursprung förde mig till ett medvetenhetssteg som normalt låg utanför min räckvidd, och på dessa andliga nivåer blev närvaron uppenbarad av den personifiering av gudomens feminina aspekt som tidigare folk kände som Isis, Venus, Ishtar och så vidare, och i mer modern tid som Jungfru Maria. Även med min oerfarna och ofullständiga syn var en viss del av hennes strålande skönhet och fullkomlighet fullt tydlig. Hon var strålande vacker långt över all beskrivning och framstod som inkarnationen av en fullkomnad kvinnlighet, ett gudaupphöjt förhärligande av skönhet, kärlek och ömhet. Gudomlighetens strålglans fanns överallt runt omkring henne. En intensiv lyckokänsla, en extatisk andlig glädje strålade ut ur hennes förunderliga ögon.

Världsmodern.jpg

Mother of the World
av Nicholas Roerich


Trots intensiteten i begeistringen var hennes blick öm och mjuk, och på ett sätt fullt av barns lyckliga skratt och den mogna människans lugna tillfredsställelse. Hennes storslagna aura hade en mjuk men ändå lysande färg, som formade en skinande gloria omkring henne som både beslöjade och uppenbarade hennes odödliga älskvärdhet. Djupblått, silvervitt, rosa, gyllengult och nyutsprungna blads mjuka grönhet strömmade som färger och levande ljus. Då och då genomträngde djupa blå färger det hela, upplyst av stjärnor och klara glimtar med silveraktigt sken.

Skyddsänglarna är hennes tjänare och budbärare. Genom dem har hon funnits med under hela graviditeten och på det sättet vakat över mor och barn. Hennes frid, hennes kärlek och djupa medkänsla omslöt dem här under moderskapets sakrament, vilket närmade sig som det sakrament som är födelsens mysterium. Nu, då tidpunkten för förlossningen närmade sig kom hon så nära. att hennes änglatjänare antog hennes utseende allt eftersom mer av hennes livskraft och medvetenhet manifesterades i och genom dem. Dag för dag kom hon närmare, tills hon framstod som en egen person.

I tillägg till den hjälp som hennes närvaro ger till både moderns och barnets själar på alla plan, och det harmoniserande och lugnande inflytande som den ger, följer hon exakt med i moderns mentala och emotionella förändringar, deltar i alla erfarenheter som denna genomgår, och delar även hennes smärtor. Samtidigt hjälper hon till att öka den medvetenhetsutveckling som kommer alla mödrar till del vid den här perioden, som kan uppfattas som en offergärning.

Dessa medvetenhetsutvecklingar betyder växt såväl för den enskilda som för hela mänskligheten. Världsmoderns vision är riktad mot framtidens mänsklighet, där äktenskapet och föräldrarollen kommer att upphöjas till andliga sakrament, och där människan kommer att inta sin rätta plats i livet. Bara så kan det bli möjligt att skapa en mänsklighet som är som är precis lika ren som hon är, så den kan uppvisa samma grad av gudomligt fullkomnande. Då kan det skapas kroppar som kommer att tillägnas den Gud som är under utveckling.

Medan jag mediterade över och försökte beröra fliken av hennes höga medvetande, såg jag att hon arbetade oavbrutet för att inpränta dessa stora ideal i mänskligheten. Hon är ett med mänsklighetens alla kvinnor på denna planet, hon absorberar frivilligt deras lidanden, delar deras smärtsamma slit och födslarnas pina, uthärdar grovheten och brutaliteten i den olyckligas själsdödande liv. Allt detta tar hon på sig för att bättre kunna dela sin gudomliga medkänsla, sin styrka, sin fullkomliga renhet och sin levande närvaro med sina systrar på Jorden, och välsigna dem med Världsmoderns välsignelse.

Jag såg också att hon tog del i all glädje vid den första kärleken, och att alla sanna, kärleksfulla känslor mellan man och kvinna fann ett eko i hennes hjärta, som hon styrkte från sitt eget bottenlösa hav av fullkomlig kärlek och glädje. Hon försöker att föröka, att välsigna, att berika och att rena kärlekens av under fyllda djup, som finns i en kvinnas hjärta. All köttets lust, som den ofta har perverterats till, känner hon och söker att transformera den genom att ta upp giftet i sitt eget hjärta för att omskapa den till sann kärlek, och därefter fördela den som kraft till att upplyfta och upphöja alla kvinnor med mänsklig kärlek, och att rena den sakramentala föräldrarollen.

På det sättet fullbordar hon sin stora del i den kosmiska planen och intar sin plats i Hierarkin av väsen som har lärt sig att leva i det eviga, men som ändå frivilligt underkastar sig tidens fängelse.



Åttonde månaden

fortsättning

 

Konstruktionen av medvetenhetens överfysiska mekanism hade vid denna tidpunkt kommit så långt att astralkroppens huvud inkluderades, men den kunde naturligtvis inte fungera i den fysiska kroppen innan den var tillräckligt utvecklad. Den centrala ljusstrålen gick in i huvudet vid den främre fontanellen, och den överskjutande delen av strålen strömmade ut i och genom resten av den fysiska kroppen. När den inre delen nått en punkt som motsvarade tallkottkörteln utvidgade den sig till en kulform som omfattade både hypofysen och tallkottkörteln. I detta steg hade hjärnans ventriklar nästan omslutits och hypofysen och tallkottkörteln var fullständigt färdigbildade. Där fanns en antydan om tre kraftlinjer inne i kulformen, vid änden av den nedströmmande strålen. Två av dessa gick in i hypofysen respektive tallkottkörteln, medan den tredje strömmade vidare till första halsvirveln i ryggraden.

Den eteriska dubbletten av hypofysen, vilken var formad som en tulpanknopp med kronblad, böjde lätt utåt vid toppen så att dessa bildade en öppning mot strömmen. Ljusstrålen lyste som mest intensivt vid tillslutningen. Konturen av det späda ajnachakrat var synlig inne i den eteriska dubbletten, och liknade till en viss grad ett ihåligt rör med märg, som den nedåtströmmande kraften inte var i stånd att flöda igenom. Den punkt där chakrat utgår från hypofysen stängdes till av själva körtelns eteriska vägg eller hud. Tallkottkörteln var i ett liknande tillstånd, men effekten skedde snabbare och frambringade en tillspetsad eldstunga som hade en blåaktig ton. Den eteriska vägen från dessa två centra till den framtill belägna fontanellen, var stängda av materia från den eteriska dubbletten på samma sätt som var fallet med ajnachakrat, även om partiklarna här var mer aktiva och märgen mindre tät, som om själens liv magnetiserade den och skapade en högre vibrationshastighet. Partiklarna inne i den isolerades från resten av den eteriska dubbletten av passagens eteriska vägg.

Från botten av kulformen sträckte sig ett fint trådnät ner mot halsens eteriska dubblett. Själens kraft strömmade genom detta och passerade ner förbi halsen till en punkt vid hjärtat, där den bildade en kulform likadan som den i huvudet, blott mycket mindre - den fyllde cirka en tredjedel av hjärtats storlek.

De astrala chakrana var synliga på detta steg och hade redan en relativ överensstämmelse med de fyra fysiska chakrana som tidigare nämnts, men endast tallkottkörteln och brahmanandachakrat såg ut att vara fullständigt anpassade och förbundna. Det fanns dock ingen organisk förbindelse eller kraftström på detta steg. De eteriska chakrana var inne i de astrala chakranas magnetiska fält, men fungerade ännu inte som de skulle göra efter födelsen.

Timmen för födelsen

En sista observation av det graviditetsförlopp som det mesta materialet till dessa beskrivningar är hämtat ifrån, företogs en och en halv timme före födelsen. Vid den tidpunkten visade det sig att de högre och lägre mentala änglarna hade dragit sig tillbaka från sina förbindelser med själen och dess nya kroppar. Deras arbete hade avslutats och deras närvaro var inte längre nödvändig. Den astrala ängeln hade också försvunnit, men tankeformen av Världsmodern fanns kvar. Den var inte längre levandegjord av den uppbyggande astrala ängelns medvetenhet, utan av Världsmoderns egen medvetenhet. Hon var nu avskild från både mor och barn och stod på vänstra sidan nära sängens huvudgärd, och böjde sig in över modern med en öm och beskyddande utstrålning.

Jungfru Marias närvaro hade den förebyggande effekten att moderns mentala och astrala kroppar inte kom att vibrera som respons på smärtorna, utöver den vibrationshastighet som den personliga medvetenheten i den fysiska kroppen kunde motsvara. Smärtorna kunde inte reduceras över en viss punkt, men deras inverkan på de finare kropparna nedsattes till ett minimum. Vid Jungfumoderns närvaro hölls moderns personliga medvetenhet kvar i ett balanserat, lugnt tillstånd, trots det akuta fysiska lidandet. Mor och barn var inneslutna i en atmosfär av andlig energi och strålglans som utstrålades från närvaron av Världsmodern, och detta tillstånd fortsatte tills förlossningen var fullbordad.

På de inre planen genomträngdes hela rummet av en helig och fridfull atmosfär. Världsmoderns tjänande änglar fanns på plats och både mor och barn överstrålades av hennes kärlek och välsignelse. När födelsestunden närmade sig började hennes form att stråla med ökad glans och växte i storlek allt eftersom mer av hennes medvetenhet manifesterade sig i den, och en större del av hennes liv, ljus och välsignelse sänkte sig över mor och barn.

Birth_Painting_by_Ghislaine_Howard_2_fs.jpg

Birth
målning av Ghislaine Howard


Då födelsen var över drog hon sig tillbaka. Skepnaden upplöstes långsamt - det var en process som sträckte sig över åtta till tio timmar.

Efter att änglarna hade dragit sig tillbaka och födelseprocessen hade påbörjats kunde själens kontakt med den fysiska kroppen endast anas ganska svagt, och efter förlossningen var den praktiskt taget borta. Man måste därför anta att det faktum att barnets högre kroppar var inneslutna i moderns aura och var beskyddade av änglarna, gjorde det möjligt för själen att uppnå en närmare kontakt med sin nya fysiska kropp än vad som var möjligt efter födelsen.

Denna ändring uppfattades helt tydligt av själen, som upplevde det som en förlust och erkände sin bristande förmåga att fungera i eller påverka sin nya kropp. Förbindelsen var hela tiden synlig omedelbart före födelsen och strålen kunde följas när den passerade genom den främre fontanellen. Denna stråle bestod nu mer av överfysisk, magnetisk och pranisk energi än av självmedvetenhet, som vid denna tidpunkt inte nådde längre ner än till astral nivå. Den fysiska och den eteriska kroppen kunde vid detta steg inte förmedla kraften från själens medvetenhet. Efter födelsen måste själen själv lära sig att uppnå det som närvaron av änglar och inneslutandet i moderns aura hade möjliggjort under fostertillståndet.

Denna sista observation avslutar mina undersökningar av detta viktiga ämne. Jag inser nödvändigheten av ytterligare forskning, innan principerna som denna beskrivning är baserade på kan erkännas och förstås. Denna studie är därför begränsad och ofullständig. Jag ger ut den i denna form i hopp om att andra studerande kommer att ta upp ämnet till ytterligare forskning och undersökning, och att jag senare kan få privilegiet att observera andra fall av denna viktiga period i livet.

 

Hämtat från Visdomsnettet
Originalets titel: The Miracle of Birth av Geoffrey Hodson

Del 1
Del 2

Ingressbilden: fotografi av Howard Schatz.

Översättning från danska: Eremitha

Fair Winds and Following Seas!

Anmäl
2009-03-22 01:02 #1 av: Aldebaran

Den är mycket fin denna serie. Min mormor hade kontakt med denna Geoffrey på 50-talet. Mycket fin man tyckte hon...

Nicholas Roerich har mycket fina målningar av teosofiskt värde.... Våran lokal vi disponerar har mycker av denne målare..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-03-22 01:14 #2 av: Eremitha

Jag är också djupt fascinerad och förundrad av dessa texter.

Det skulle vara roligt att kunna besöka er lokal någon gång.
Ska försöka få till det i samband med besök i Gbg.

Fair Winds and Following Seas!

Anmäl
2009-03-22 07:20 #3 av: [Mariann]

Det kommer att bli stor skillnad att få barnbarn nu än när jag själv var gravid... jag önskar jag hade läst sådant här då...

jag o Maud vill ju också försöka komma nu när vi kommer hem efter vårt besök i Egypten. Glad Det vore ju kul att försöka samordna detta med dig Eremitha...

Anmäl
2009-03-22 09:49 #4 av: Eremitha

Ja, tänk om vi kunde få se varandra i ögonen, alla som finns på lämpligt avstånd från Gbg! Min nästa resa dit blir över påsken.

Har ni några speciella aktiviteter då, Aldebaran?

Fair Winds and Following Seas!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.