Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Aktuella världshändelser Andlig utveckling - Psykologi Astrologi Boktips Bön - Invokation - Affirmation Chakran - Psykiska kroppar - Hälsa Devor - änglar - naturväsen Esoteriskt/Teosofiskt Evenemang - Retreats - Kurser Gud Healing - Hälsa Hjärtat - Kärlek Humor Inspiration-Förebilder Konst - foton Livsprocesser - Utvecklingsproblem Ljusarbete - Tjänande Läsvärt - tänkvärt Meditation Medlemspresentationer Medvetande - själen Musik - Film - Youtube OT - off topic Om sajten/om iFokus Omröstningar - undersökningar Ordförklaringar Själen - anden Stjärn - Änglamänniskor Tal och symboler Universum Upplevelser Övrigt
2. Döden - det stora äventyret

9. Döden - det stora äventyret

2009-03-05 12:39 #0 av: Eremitha

En del av efterlivet levs på astralplanet.

 Hurdan är denna värld? Och vem kan vi möta där?

 (Alice Bailey: Döden - det stora äventyret 6:8)

Livet på astralplanet


MeditationOilpaint.jpg
Om jag till exempel tänker hängivet på min hund och har en klar bild av hur den ser ut, så liknar tankeformen min hund till förväxling. (Ur artikeltexten)


I detta avsnitt av artikelserien om döden och efterlivet ska vi höra om astralplanets invånare.
Men låt oss börja med en detalj som vi måste förhålla oss till för att kunna förstå vad döda människor upplever på astralplanet:

Elementalessensen
Astralplanets elementalessens motsvarar mineralriket på det fysiska planet. Former på astralplanet består av astrala partiklar sammanbundna av en livsström, som medför att elementalessensen fungerar som sammanhängande materiemassor. Formernas impulser är mycket primitiva, för dessa materiemassor är levande på samma sätt som mineralriket faktiskt också är levande.

Astralkroppen är ett självständigt väsen
Under inkarnationen är elementalessensen i astralkroppen tillfälligt avskild från de fria astrala partiklarna. De partiklar vi har inbyggda i vår astralkropp utgör faktiskt ett självständigt levande väsen, och därför kallar man den för begärselementalen. Och den upplever att här är det liv och glada dagar, för i människans känsloliv kan den uppleva mycket kraftiga svängningar. Elementalessensen känner sig sammanpressad av dessa svängningar, för den är på väg ner mot de häftigaste och tyngsta svängningarna. Målet för elementalessensen är att nå mineralriket i den fysiska världen.

Här har vi människans problem, för vår astralkropp är en elemental som är på väg nedåt i involution, men vi är på väg uppåt i evolution. Vår känslokropp fungerar därför som en konstant frestare som försöker få oss att uppfylla dess målsättning i livet istället för vår egen.


Astral5.jpg

 

Astralplanets invånare
Vi har nu kommit till de invånare vi kan möta i den astrala världen.

1.  Vanliga, sovande människor
a)  en del använder astralkroppen
b)  andra använder inte astralkroppen

2.  Människor som har gått över via döden

3.  Tidigare människor
a)  "skuggor"
b)  "skal"

4.  Konstgjorda väsen (elementaler)
a) omedvetet skapade
b) medvetet skapade

5.  Devariket


Första gruppen: Vanliga, sovande människor

Under sömnen lämnar medvetenheten kroppen och går in i astralkroppen. Vi är fortfarande förbundna med den fysiska kroppen via livstråden (den bibliska silvertråden), men hjärnan är utan medvetande. I gengäld är vi ytterst medvetna, levande och på plats i den astrala världen i vår astralkropp, eller känslokropp. Vad vi upplever i den världen beror på hurdana vi är som människor.

Låt oss börja med en människotyp vi kan beteckna som "vanliga, sovande människor" - alltså människor som är starkt identifierade med sitt känsloliv. Det är människor som upplever att det materiella begärslivet är livets mål och mening. Här, på begärens och känslornas eget plan, har de olika möjligheter som är avhängiga av deras astralkroppar.

a) några använder inte astralkroppen
Alla har en välutvecklad astralkropp, men alla använder den inte. Även om alla har en astralkropp medför det inte att medvetenheten har vant sig vid att använda denna som ett självständigt redskap under sömnen. En sådan människa kommer under sömnen primärt att vara upptagen av de tankar, förnimmelser och känslor hon var sysselsatt med när hon föll i sömn. Det kan vara bekymmer, sorger, särskilda upplevelser på gott och ont, med mera. Hon kompenserar genom att skapa och genom att leva olika scenarier i hopp om att tillfredsställa sin längtan. På detta sätt lever hon helt enkelt vidare i sin egen inkapslade värld och i egna snäva banor utan att upptäcka planets många andra möjligheter.

b) några använder astralkroppen
Den andra möjligheten är att astralkroppen är utvecklad och dessutom används. I denna grupp kommer man att se att många driver planlöst omkring och upplever astralplanets många fenomen. De företar sig inte något speciellt - liksom i den fysiska världen, där många inte vet vad de ska ägna sig åt.

Vem har inte undrat över att många människor önskar sig ett evigt liv, samtidigt som de inte vet hur de ska få tiden att gå en regnig söndag. Även i fint väder driver många människor bara runt. De åker in till städerna och tittar i skyltfönster i stängda butiker. De driver runt, medan de upplever och förnimmer omgivningarna. Detsamma gör de på astralplanet.

Imaginär behovstillfredsställelse
På astralplanet har man också möjlighet att tillfredsställa sina begär på ett imaginärt sätt. Begären kommer som regel till uttryck i det fysiska livet, och då man inte kan använda sin kropp på astralplanet (den ligger ju och sover i sängen), kan man istället gå in i själva begärsenergierna och tillfredsställa sina begär i begärens egen värld.

Här finns nämligen enorma kollektiva tankeformer som mänskligheten som helhet har byggt upp genom miljontals år, eftersom människor i princip begär någorlunda samma saker på samma sätt genom tiderna. Det finns därför kolossala och kraftfulla tankeformer som har hållits vid liv under mycket lång tid. Dem kan man träda in i och agera i - och på det sättet kan man på ett imaginärt sätt tillfredsställa alla möjliga sorters begär. Här finns, bokstavligt talat, allt som hjärtat begär.

Varför? Vi kan föreställa oss att det på astralplanet konstant uppstår scenarier där det utspelas olika, av människor skapade, handlingsförlopp och dramer. Vi kan vara åskådare till dessa scener, men vi kan också gå in i dem och delta aktivt. Vi försöker uppleva de känslor som utspelas i det aktuella dramat. Om vi i det fysiska livet har intresserat oss för fysisk begärstillfredsställelse av olika slag, finns det otaliga fatamorganer i form av bordeller, spelhålor, knarkorgier etcetera, som astrala människor kan uppsöka. Problemet är bara att det handlar om skuggaktiga fantomer som upplöses i tillfredsställelesens ögonblick. Egentlig tillfredsställelse är inte möjlig.

Man har alltså endast möjlighet till imaginär tillfredsställelse av sina begär, och många utnyttjar detta - bland annat för att man kan uppsöka de begär man inte är så glad åt att erkänna öppet i den fysiska världen. De flesta har sidor av sina känsloliv de är mindre stolta över - om de över huvud taget är klara över att dessa sidor existerar. Här kan de kasta sig ut i dessa dolda begär. Många utnyttjar denna möjlighet medan de är ute ur kroppen under sömnen, helt enkelt för att de har denna böjelse i sin natur.

Några gör det de alltid gör
Många människor kommer att göra det som de också gör i den fysiska världen. Det mest karakteristiska med vanliga, känslostyrda och materialistiska människor är att de alltid gör det som de alltid gör. De uppsöker de människor de älskar - och de försöker kanske också att genera dem de hatar. Precis som de brukar i vaket tillstånd.

Några är flitiga och konstruktiva
En del människor har flera intressen i livet - kanske konstruktiva och kreativa intressen. De fortsätter sina aktiviteter om natten, och här får de starkt utvidgade möjligheter.

Astralresor
Vi kan exempelvis röra oss runt på hela klotet. Om vi tänker på en plats kommer vi att röra oss dit. Vi försvinner inte på den ena platsen och dyker upp på den andra i samma sekund bara för att vi tänker på ett eller annat ställe som i en science fictionfilm. Det är en rörelse, men den går ofattbart fort.

Hobbies
Vi kan alltså dyrka våra intressen - antingen det är konst, vetenskap, religion, filosofi eller natur. Och vi har helt enastående möjligheter, för vi kan studera på ett sätt vi inte alls känner till i den fysiska världen, just för att vår medvetenhet inte är fokuserad på naturens formaspekt utan på dess livsaspekt.

Våra studiers beskaffenhet och de metoder vi använder, är helt annorlunda än dem man använder på jorden. I botaniken kan vi till exempel iaktta naturens processer, se livskraften som stiger upp genom roten eller fröet, och följa dess verkan genom hela plantans liv och iaktta själva skapandet av cellen och väven.

Geoffrey Hodson: Clairvoyant undersökning av en död

Osynliga hjälpare
Andliga aspiranter och lärjungar som ägnar sig åt humanitärt hjälparbete, har också helt andra möjligheter att hjälpa. Det finns en sorts "nattliga hjälpare", eller "osynliga hjälpare", som C W Leadbeater kallar dem. Det är människor som i sömnen ställer sig till förfogande i många situationer där människor får problem i den astrala världen.

Nyanlända till astralplanet
De hjälper till exempel nyligen avlidna människor som inte har någon som tar emot dem, för att deras nära släktingar har dött för länge sedan och därför gått vidare in på djupare plan. De osynliga hjälparna möter upp och berättar för de nyankomna att de faktiskt är döda, de tar sig an dem och hjälper dem till rätta. Det är ett särdeles välorganiserat hjälparbete på astralplanet.

Människor i nöd
Det kan också vara människor i den fysiska världen som är i fara och ska lugnas. Det finns otaliga uppgifter för de osynliga hjälpare som är fullständigt medvetna om vad som försiggår. De gör en otroligt stor nytta i den astrala världen.

Någon enstaka gång kan vi stöta på de stora invigda. Men det är mycket, mycket sällsynt. Vi får normalt veta att de aldrig visar sig på astralplanet, men det säger sig självt att om de har ett hjälparbete som kräver deras närvaro på astralplanet, kommer de naturligtvis att träda fram i den världen också. Om de visar sig på astralplanet är det nästan alltid som en tankeform. De är alltså inte själva på plats.

Ofta är det inte ens mästarens egen tankeform vi möter, om vi möter en mästare, för tänk på hur många människor som under århundradernas lopp har tänkt på Jesus, Buddha och Mohammed. De finns alla på plats i den skepnad som människorna själva har givit dem, och dessa tankeformer kan vi förstås möta. Det handlar ofta om människoskapade tankeformer som inte har något med mästaren att göra, när någon påstår att de har kontakt med en mästare på de inre planen.

Astral6.jpg


Andra gruppen: Människor som har dött

Nästa grupp är också människor - men människor som har gått vidare genom döden. De har alltså kastat av den fysiska kroppen, livstråden är bruten, men de är levande och vakna på plats på astralplanet, utan möjlighet att återvända till det fysiska planet.

De som har begått självmord
Bland de döda säger det sig självt att vi också kan möta människor som begått självmord. Men vart kommer de, och vad sker egentligen med dem?

Självmord är vanligtvis en mycket allvarlig sak som får ohyggliga konsekvenser efter den fysiska döden. Självmordets konsekvenser hänger samman med motivet till den olyckliga handlingen, och naturligtvis finns exempel på helt osjälviska motiv där man uppriktigt tagit sitt eget liv för att rädda andra. Ett exempel kunde vara en krigssituaiton, där en person väljer att ta sitt eget liv för att undgå att ge ödesdiger information under tortyr. Men osjälviska självmord är oerhört sällsynta. Som regel önskar självmördaren befria sig själv från en oöverkomlig situation.

Fysisk smärta och känslomässig smärta
I de allra flesta fall är motivet att man önskar undgå smärta. Det kan vara fysisk smärta i samband med sjukdom, eller känslomässig smärta på grund av en hopplös situation. Om självmordet orsakas av olidliga smärtor i förbindelse med en dödlig sjukdom, kommer det i några fall att inträda ett tillstånd av omedvetenhet eller "astral sömn", som varar fram till dess att kroppen av sig själv hade dukat under. Om självmordet däremot motiverades av själviskhet, såsom begär, hat, svartsjuka eller önskan om att slippa följderna av egoistiska handlingar, kommer påföljden att bli en mycket smärtsam astral tillvaro.

Själen planlägger aldrig självmord
Låt mig slå fast med en gång. själen planerar aldrig ett självmord. Självmord är som att riva en kärna ur en omogen frukt. Det kommer alltid att hänga med en del av fruktköttet - eller sagt med andra ord: det kvarstår en bindning till det fysiska planet.

Självmord är helt enkelt det sämsta man över huvud taget kan göra, för det finns allt att förlora och inget att vinna. Självmord är en desperat och förtvivlad handling. Ofta är det en förståelig handling, men den är ett förfärligt felsteg. Orsaken är, att det våldsamma lidande eller den svarta depression vi försöker att fly ifrån, för oss ur askan i elden. Vi kommer ju in på känslornas eget plan. Vi hamnar i tillstånd där känslan är flera gånger våldsammare än förut. Vi slipper alltså inte ifrån känslan, och det är oftast avsikten med självmordet. Tvärtom blir den smärtsamma depressionen eller glödande svartsjukan till öppen eld på astralplanet.

Mardrömslik upprepning
I det bundna tillståndet på astralplanet kommer självmördare att återuppleva tiden fram till självmordet och själva handlingen om och om igen i en mardrömslik repetition. Det kan gå många år i detta ohyggliga tillstånd, för bindningen till situationen och det sinnestillstånd som ledde fram till självmordet kommer att bestå fram till den tidpunkt då vi karmiskt sett skulle ha dött - och särskilt omkring personens planlagda dödsdag är smärtan stor. Det är naturligtvis förfärligt, och det är givetvis därför det sägs att en människa aldrig begår fullbordat självmord mer än en gång.

Försöker komma tillbaka
Självmördare är normalt mycket olyckliga efter döden. De är starkt hämmade och befinner sig i den astrala skuggvärlden (sjätte underplanet), som ligger öppen för positivt arbete. När de uppdagar hur förtvivlat och förgäves det har varit, kommer de ofta att försöka åtevända till det fysiska livet. De inser att man under inga omständigheter kan fly från karmiska konfrontationer, och de vill därför tillbaka för att bära det fysiska livets bördor och lösa de problem som de försökte fly från.

Problemen ska lösas vid en annan tidpunkt, tillsammans med de människor man flytt ifrån, för man är i regel karmiskt förbunden med dem. Det kan ta många liv innan det kan skapas en situation där alla involverade människor kan finnas på plats igen. Men ett är säkert - karmisk skuld skall avvecklas förr eller senare. Det är inte möjligt att komma undan räkningen. "Vägen ut är vägen igenom", som Stanislv Grof en gång uttryckte det.

Försöker ofta besätta
Resultatet är att självmördare ofta försöker besätta inkarnerade männskor. I det försöket chikaneras de levande, och därmed förvärras den karmiska situationen.

Självmördare "simmar mot strömmen"
Det lönar sig inte att begå självmord och det är helt onödigt att ta sitt eget liv, för vi kan alltid klara inkarnationens prövningar. Vi utsätts aldrig för mer än vi kan klara av.

Motivet till självmordet är avgörande för på vilket plan man träder in på astralplanet - men det blir alltid lägre än om inkarnationen hade levts till slut. Förklaringen är enkel. Inkarnationen startas med att själen framsäger "skapelseordet". Det är själens "utandning". Denna utandning är den utströmmande kraft från själen som milt men bestämt tvingar människan ner i inkarnation - och fasthåller henne där. Och denna utandning är fastställd till att vara en inkarnation av en viss planerad längd.

Denna utströmmande kraft fortsätter alltså hela den fastlagda inkarnationslängden, och när en människa tar sitt eget liv försöker personligheten därför att "simma mot strömmen". Pressen från den utströmmande kraften håller därför personligheten nere i de lägre astrala regionerna under hela den planerade livslängden.

En fördjupad artikel i ämnet, Selvmord i esoterisk belysning, finns att tillgå på visdomsnettet.se


Tredje gruppen: Tidigare människor

Den tredje kategorin invånare i den astrala världen kan man kalla "tidigare människor", alltså astrala människor som har gått vidare till nästa existensplan - mentalplanet. Vi förblir alltså inte på astralpanet till evig tid. Vi dör också en astral död.

Kama-manas - det astrala liket
Vid avslutningen av det astrala livet kastar vi av vår känslokropp, men liksom den fysiska kroppen i den fysiska världen löses inte det astrala liket upp utan vidare. Känslokroppens materia har varit mycket nära knutet till mentalkroppen, alltså den materia vi tänker med. Den del av mentalkroppens materia som har varit knuten till vårt vanliga, jordiska, materiella begärsliv, rivs faktiskt ur mentalkroppen. Därur uppstår ett astralt lik med en hel del tankeförmåga.

Det betyder att det astrala liket faktiskt är ett aktivt, tänkande, kännande väsen i sig självt, även om det är tömt på sitt innehåll av högre liv.

a) skuggan

Detta självständiga väsen är tillfälligt och finns i flera versioner.
Omedelbart efter att kroppen är avkastad kallar men den en "skugga". I denna fas är den mycket levande och aktiv, och den kan faktiskt överleva en kort tid. Det karakteristiska är att det ser ut som om den uppför sig som människan som har kastat av den, men den styrs av en slags "autopilot". Skuggan har en viss portion intelligens eftersom det finns en del mentalt stoff i astralkroppen, och den kommer därför att uppföra sig som en människa. Det är ofta en skugga som visar sig vid spiritistiska seanser, och den förväxlas naturligtvis med den döde.

Den mentala materien i "skuggan" inrymmer en del minnen, och därför har den förmåga att ge personlig information genom mediet. Skuggan berättar kanske om den gång som den döde maken kom och tog med sig sin älskade mitt i natten, utan att hennes föräldrar uppdagade det. Detta finns det bara en i hela världen som vet - den döde. Ofta glömmer änkan att det faktiskt finns en till som känner till denna hemlighet, nämligen hon själv. Kanske har mediet ganska enkelt läst hennes eget medvetande. Vid ett annat tillfälle kan det självfallet vara mannens "skugga" som är närvarande, och som inrymmer all aktuell information, och denna kan aktiveras vid en spiritistisk seans. Naturligtvis kan det också vara den döde själv som finns på plats i sin astralkropp.

Skuggan är en konstruerad elemental. Den är skapad av elementalessens, och det som håller den vid liv är den energiimpuls den rymmer efter att ha varit använd av den inkarnerade människan. Den är väsentligt mer vital än en vanlig tankeform. Därför lever skuggan längre. Energiimpulsen ger detta astrala lik en begränsad livsperiod. Skuggan är alltså ett levande lik. En något ohygglig tanke, men det är en astral verklighet.

Astral8.jpg

b) skal
I nästa fas blir "skuggorna" till "skal". Det är en fas då det mentala stoffet har skakats loss eller börjat gå i upplösning. Kvar är det astrala skalet, nästan utan intelligens. Skalen driver planlöst omkring och går långsamt i upplösning. Men skalen kan också ibland infångas vid en spiritistisk seans, och får då ofta tillförsel av liv och energi från mediet och de närvarande. Sker det, börjar det automatiskt upprepa en del av sin tidigare avfärd. Därför kan det fortfarande förväxlas med den döde, som för länge sedan har dragit sig in på djupare existensplan.


Fjärde gruppen: Konstruerade väsen (elementaler)

Nästa typ är konstruerade väsen, vilka vi redan varit inne på. Varje känsla och tanke hos människor och andra väsen, skapar en tillfällig form i elementalessensen som kallas elemental.  Det är alltså en form som skapas av en känsla eller tanke, och den rymmer energi som gör den levande. Därför är den i verkligheten en levande varelse - en elemental.

Hur länge lever en elemental?
Hur länge en elemental lever beror på den kraft som finns i tanken eller känslan som skapar den. Om den redan existerar kan den stärkas av energitillförsel genom upprepning av samma tanke eller känsla. På detta sätt kan den hålla sig vid liv i åratal. Energin behöver bara förnyas med jämna mellanrum, liksom en ficklampa ska ha nya batterier innan den slocknar helt. Om den inte tillförs energi kommer den långsamt att lösas upp efter hand som energin förbrukas.

Astralplanets största grupp är icke-levande
Primärt bebos astralplanet av icke-levande varelser, då de konstruerade elementalerna utgör den avgjort största gruppen. Kanske låter det underligt, men mineralriket är ju också det klart mest dominerande naturriket i den fysiska världen, och det upplever vi som helt naturligt. Självfallet är de konstruerade elementalerna den största gruppen. Vi vet ju själva hur ofattligt många sinnestillstånd vi har under livet. Det har andra människor också. Både inkarnerade ich diskarnerade människor skapar konstant konstruerade elementaler på astralplanet. Därför talar vi om myriader om konstgjorda väsen som ser levande ut.

Om jag till exempel tänker hängivet på min hund och har en klar bild av hur den ser ut, så liknar tankeformen min hund till förväxling. Man kan nästan inte se skillnad på dess naturliga astrala motsvarighet, och den konstgjorda tankeform jag skapat i samma materia.

Ett problem för klärvoajanta
Det säger sig själv att det är oerhört svårt för klärvoajanta att se skillnad på den äkta och den konstgjorda varan. Ofta kan de inte heller se den skillnaden. Många klärvoajanta är dessvärre helt ovetande om dessa saker. Att se är inte detsamma som att veta. Att man med hjälp av en utvecklad klarsyn kan uppleva den astrala världen, är inte liktydigt med att man vet vad man ser. Därför är det viktigt att klärvoajanta skaffar sig kunskap, så att de blir pålitliga - nämligen när de i framtiden ska assistera i det medicinska arbetet.

Astral7.jpg

a.  Elementaler som skapas omedvetet

Konstgjorda elementaler kan grovt indelas i två grupper. Den första gruppen är de elementaler vi skapar omedvetet - och de är självfallet de flesta. Mycket få av oss är medvetna om att vi går omkring och skapar levande väsen var gång vi tänker och känner det ena och det andra.

Upprepning är tankeformernas grundlag
Handlar elementalen om oss själva blir den kvar i vår astralkropp, och där försöker den instinktivt att leva längre. Och det gör den, om den kan locka oss att tillföra energi, genom att få oss att känna samma känsla igen. Den lever därför sitt eget primitiva liv som en evig frestelse med ett enda mål - att bli upprepad. Varje gång vi upprepar samma tanke eller känsla ger vi elementalen energi, och så lever den lite längre. Detta är tankeformernas grundlag. Det betyder att vi befolkar vår astrala aura med en lång rad automatiska reaktioner, som hela tiden försöker få oss att tänka och känna detsamma. Det kan leda till en total automatik.

Exempel: Äldre människor
De flesta känner äldre människor som nästan är som automater. Oavsett vad man säger får man samma sorts svar eller reaktioner. Deras meningar är rena klichéer eller floskler. Det är nästan som att spela en cd eller ett kassettband - precis samma melodi varenda gång.

Elementalens kraft överstiger personens vilja
Orsaken är att kraften i deras tankeformer överstiger deras vilja. Då de inte är medvetna om denna mekanism, faller de för en automatisk association. Det är konstant en tankeform som säger "så här brukar du känna eller tänka i denna situation". Vad man än säger (till dem) kommer det ett minne, ordspråk eller någon kliché.

Kristallisering kan förhindras
Vi kan förhindra denna kristalliseringsprocess, och metoden är enkel. Vi ska se till att hålla oss kreativa och nytänkande hela livet. Jag säger inte att vi konstant ska förkasta våra hållningar, men vi ska fördjupa dem. Om vi förmår vara nytänkande och flexibla, kan vi hålla oss lika vakna och kreativa i ålderdomen som i ungdomen. Det är något vi styr med vårt medvetande.

Målinriktade tankeformer
Om en tankeform handlar om en annan människa, förflyttar sig tanken över i denna persons aura. Där utför den precis detsamma som när den stannar i vår egen aura. Den försöker att leva längre genom att fresta denna människa att upprepa sig. På detta sätt påför vi andra människor vårt tankeklimat. Vi har därför ett väsentligt större ansvar för våra tankar än vad vi tror.

Neutrala tankeformer
Om tankeformen är neutral driver den planlöst omkring, och kan fångas in av vem som helst som passerar. Neutrala tankeformer lever normalt inte länge, då de inte är särskilt intensiva.

b. Elementaler som skapas medvetet

Den andra gruppen elementaler skapas medvetet. Tro det eller ej, men de är faktiskt sällsynta, eftersom det kräver en viss kunskap och koncentration för att åstadkomma det. Medvetet skapade tankeformer kan som allt annat användas med god eller ond avsikt. Med hjälp av koncentrerat tänkande kan vi dana en beskyddande tankeform. Den kommer att vara ett beskyddande väsen som vi sänder över i en annan människas aura. Vi kan faktiskt upprätthålla den i åratal genom att upprepa tanken med jämna mellanrum. På detta sätt kan vi vara till verklig välsignelse och hjälp. Och vi samarbetar dessutom med ljusets krafter.

Omvänt kan vi också skapa ett väsen som skadar och devitaliserar en annan människa, så att denna blir lättare att utnyttja till vår egen fördel. Det är ohyggliga perspektiv i denna möjlighet. Människor som medvetet skapar destruktiva tankeformer samarbetar naturligtvis med mörkrets krafter.


Femte gruppen: Devariket

Det finns ännu en form av invånare i astralvärlden. Det är det gigantiska rike vi kallar devariket. Devorna är naturens mångfaldiga byggmästare. Men då det är ett stort och separat ämne kommer vi inte att gå närmare in på det här.

Astral9.jpg

 

Konklusion

Vi kan nu sammanfatta att de lägsta astrala planen är emotionella fängelser, och att vägen bort från dem sker genom utsvältning av de begär som binds till dessa områden. När en människa drar bort sin medvetenhet från dessa bindande begär, upp mot de ljusare regionerna, står där hjälpare beredda som kan visa vägen bort från det fastlåsta tillståndet.

Bed om hjälp, och den kommer
En människa som önskar hjälp bör medvetet be om hjälp och styrka. Då kommer inspiration och kraft att strömma ner från de högre världarna. Det låter kanske enkelt och banalt, men det är icke desto mindre en känd sak. Det finns bara det helvete vi skapar för oss själva. Därför finns ingen ond skepnad, någon mörkrets furste eller straffande gud, som håller människan i fångenskap. Efter döden befinner vi oss där vi medvetenhetsmässigt hör hemma.

Bekvämt eller aktivt liv?
Ett trivialt eller bekvämt liv, där vi varken gör skada eller nytta, är ett förspillt liv som inte ger tillgång till de upphöjda sfärerna. Om vi inte utnyttjar möjligheterna i det fysiska livet, får vi inte ett astralt liv med rika möjligheter. Vi bearbetar ju det vi själva har skapat. Det sätt vi lever på i det fysiska livet, bestämmer möjligheterna i efterlivet. Varje positiv strävan i det fysiska livet blir en växtpotential i efterlivet. Det är de mänskliga kvaliteterna som bestämmer vårt liv efter döden.

Paradisets förgård
Livet i de högre astrala regionerna är obeskrivligt vackert. Till och med det klaraste ljus i den fysiska världen är som grå skuggor jämfört med ljuset i de högre astrala världarna. Kreativa och progressiva människor kommer att uppleva den astrala tillvaron som en särdeles rik period. All högre längtan är uttryckt i praktfulla scenerier med lysande städer, gyllene gator, vidunderlig natur, fridfulla människor som lever tillsammans i vänskaplighet. Det är inte konstigt att dessa områden har kallats paradisets förgård.

 

Reflektion

Om du vill reflektera över dessa upplysningar om livet på astralplanet, kan vi anbefalla följande koncentrationsövning.

Vi har alla i vår natur olika karaktärssvagheter, som oftast bottnar i vårt känsloliv. Vi inkarnerar med målet att reducera och avlägsna dessa svagheter som binder oss till reinkarnationens nödvändighet. Du ska nu granska dig själv ordentligt och kritiskt, och välja ut minst två väsentliga karaktärssvagheter, som enligt din egen bedömning kan stå i vägen för en direkt uppgång till de högre astrala regionerna.

  • Sätt dig skönt till rätta.
  • Slappna av i hela kroppen.
  • Räta ryggen och slut ögonen.
  • Lyft medvetenheten upp i huvudet, bakom pannan.
  • Föreställ dig att själens ljus strömmar der genom hjässan och lyser upp medvetenheten bakom pannan.
  • Sänd ljuset ner i hjärtcentrat mellan skulderbladen och tänd själens sol i hjärtat.
  • Försök att efter bästa förmåga iaktta dig själv utifrån. Var helt ärlig mot dig själv. Och var uppmärksam på att dina svaga sidor kan ligga dolda bakom dina starka sidor.
  • När du får syn på en karaktärssvaghet, försök inte bortförklara den. Din själ låter sig inte luras av efterrationaliseringar. Acceptera dina fel och svagheter som nödvändiga erfarenheter på utvecklingsvägen.
  • Du ska inte dröja vid dina erkännanden. Undvik att döma dig själv. Försök inte känna skuld. Försök att bara konstatera sakerna som de är.

Paus

  • När du har definierat minst två primära karaktärssvagheter, föreställ dig då att du ingår ett kontrakt med din själ. Du beslutar att du i framtiden kommer att arbeta intensivt med att avlägsna de bindningar och svagheter som kan stå i vägen för en rikare och ljusare tillvaro i den astrala världen.
  • Kom ihåg att det frö du sår i det fysiska livet växer vidare i de inre världarna efter döden.
  • Kom ihåg att den minsta ansträngning aldrig är förgäves.
  • Kom ihåg att varje strävan eller högre längtan alltid kommer att lyfta dig in på områden där tillfredsställelse och fullbordan råder.

Du kan nu öppna ögonen och notera dina erkännanden och beslut.

 

Hämtat från Visdomsnettet.

Av Erik Ansvang.

Till del 10

Till del 8

Översatt av Eremitha
Foto 1:  ©Marie Sundberg, i övrigt från Visdomsnettet

Fair Winds and Following Seas!

Anmäl
2009-03-05 13:05 #1 av: [Mariann]

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.