2009-03-20 07:53 #0 av: [Mariann]

Fas 6. När egot mister styrningen


Nyckel
Detta är fasen där den 2. invigning närmar sig, och själsströmmen intensifierar en djubare egoupplösning genom smärtfulla mistaprocesser.
Egoupplösningen är smärtfull, som om mattan rivs bort under egots normala förmåga till att styra och nå sina mål.
Fas 6 kan gå automatiskt över i fas 7, men ibland kan fas 6 vara temat för en hel inkarnation.
Hjärtcentret får väckt 8. -10. blad genom väckelsen av existentiell smärta, ångest, sorg eller motstånd mot Gud. Förloppet fortsätter tills övergivningen är nästan utan krav. Om det inte är så mycket friktionsenergi omkring dessa blad i hjärtat, kan väckelsen ske genom helig eld, som leder till förmedling av själva kristusvibrationen som det blödande hjärtat, som medkännande kärlek eller som uppståndelse-solen.

Beskrivning

Ego-nedbrytningen kan föregå på olika sätt. Här är typiska exempel:
Personligheten kan känna sig isolerad från andra. Det sociala nätverk försvinner, och det föregår processer, som är svåra att förstå – också för spirituellt orienterade människor, som inte har varit i genom samma process. Detta kan göra denna del av vägen ennu mer ensam.
Den astrala kroppens önskningar om att få kärlek och närhet från andra – evt från en nära like (dual) – uppfylles inte, då kärleken från och med nu huvudsakligen ska komma från det buddhiska riket.
Ensamheten intensifieras för vägen mot invigningens port kan man bara gå ensam: Existensen blir naken, och efterhand är det bara Gud/Livet och mig själv tillbaka som ska finna ut att försonas och integreras.


De grundläggande existentiella utmaningarna med att acceptera att vara människa på Jorden utan säkerhet på det personliga och fysiska planet intensifieras, och det finns ingen annan väg än att ta det och genomleva det under svåra processer med övergivning.
Egoupplösningen kan upplevas som intensiv motgång på alla områden, där egot brukar att kunna styra, sätta mål och nå sina mål – härunder kan image och prestige sättas under en stor press.
För många upplevs egoupplösningen via ångest eller annan djup process, som bara kan klaras genom bön, acceptans och övergivning utan krav. Denna ångest är en existentiell ångest, som kan upplevas nästan bottenlös och utan annat innehåll än ångesten för att leva på det fysiska planet. Den kan användas av själen för att nedbryta egot, skapa ödmjukhet och nakenhet inför Gud och ge intensivare övergivningar utan krav. Denna övergivning är baserad på öppenhet för enheten med själva livet.

Isoleringen kan leda till att man blir osynlig och genomskinlig i sociala sammanhang – nästan som om man inte längre lever i samma värld som andra, och som om det inte längre finns ett ego, som ska hävdas eller kämpas för.
Man upptäcker att det kan skiljas mellan fight-egot eller överlevnadsjaget på den ena sidan och en djupare mentalt fokuserad, idealistisk och själsgenomströmmad discipel-identitet. Den första håller på att upplösas, medans den andra får lov att överleva – fram till den 3. invigningen.

Träning
Det tränas i
att låte nedbrytningen ske i acceptans och rymmlighet
att släppa på fight-egots anspändhet och bekymmer
att uppleva överlevnadsjaget som ett barn, som inte längre får sin vilja fram.

Råd
Acceptera att inget i denna fas är andras skuld, din skuld eller livets skuld: Fasen är tillrättalagd på ett effektivt sätt för att upplösa en stor del av egostyrandet.
Acceptera alla de stormar, vågor och mistaprocesser, som du inte kan styra ändå, men var vaken och styr i rodret när det är nödvändigt.
Träna i att släppa,varje gång överlevnadsjaget skapar friktion och anspändhet.
Gå djupare in i hjärtat, där genomlevnad och övergivning utan krav är nyckeln till invigning.

Fas 7