Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Aktuella världshändelser Andlig utveckling - Psykologi Astrologi Boktips Bön - Invokation - Affirmation Chakran - Psykiska kroppar - Hälsa Devor - änglar - naturväsen Esoteriskt/Teosofiskt Evenemang - Retreats - Kurser Gud Healing - Hälsa Hjärtat - Kärlek Humor Inspiration-Förebilder Konst - foton Livsprocesser - Utvecklingsproblem Ljusarbete - Tjänande Läsvärt - tänkvärt Meditation Medlemspresentationer Medvetande - själen Musik - Film - Youtube OT - off topic Om sajten/om iFokus Omröstningar - undersökningar Ordförklaringar Själen - anden Stjärn - Änglamänniskor Tal och symboler Universum Upplevelser Övrigt
Esoteriskt/Teosofiskt

Medvetande skapar

2009-05-12 09:11 #0 av: [Mariann]

Allt vad som existerar har skapats utifrån ett bakomliggande medvetande. Det är en av Universums Lagar. Av Eskild Tjalve

tankeform-skaber.jpg

Universum har skapats utifrån Den Universella Intelligensens medvetande, begynnande som en vision, som succesivt genom eoner givs mer och mer substans på tätare och tätare plan, tills det fysiska planet har nåtts.
Det beskrivs i andevetenskapen, hur denna manifestation sker genom deltagande av en mäktig hierarki av andliga väsen - stora som små - som arbetar ut ifrån den överordnade visionen för evolutionen.

I mindre måttstock skapar människor på samma sätt, när vi förhåller oss medvetna till vårt liv. Vi upplever en idé eller en vision, som kanske kommer till oss intuitivt, eller vi formar gradvist visionen. Därefter använder vi vårt intellekt till att tänka över hur den kan realiseras, hur den kan optimeras, osv. Och våra känslor mobiliseras: vi önsker verkligen att skapa det som visionen handlar om. Vi brinner för det.
Ut i från precisa tankar och en stark önskan skapas en såkallad "tankeform", som är en koncentrerad energi, som rymmer fröet till manifestationen. Den av människan skapta tankeform existerar i början på det mentala och det astrala planet, och den vinner återklang på dessa icke-fysiska plan utanför människan.

Tankeformen hålls vid liv av medvetenadet, den är magnetisk i sin karaktär, och den drar till sig allt vad som är nödvändigt för att manifestationen kan ske, - först på det eteriska planet och sedan på det fysiska planet. Tankeformen kan påverka andra människor direkt, eller den kan påverka andliga väsen, som hjälper till, evt. med att inspirera andra människor, som kommer till att deltag i manifestationen.
Medvetandet aktiverar således skapande krafter, och ju mer precis visionen är, jo mere skapande är den.
Människans undermedvetande är också skapande, om den rymmer fasta tankemönster och hållningar. Detta gäller för många människor, och då medvetandet i den situationen inte är särskilt klar (annars skulle man vara klar över vad som lever i ens inre) så "vinner" undermedvetandets tankeformer, och ens liv skapas och formas mer eller mindre utifrån där.

Om man vill skapa något i sitt liv ut ifrån ett klart medvetande, dvs. en klar vision eller ett klart mål, så måste man arbeta sälverkännande för att finna ut om man rymmer begränsande tankemönster eller hållningar, som går i mot det man önskar. Om det är så så får tankeformen inte kraft att skapa. Det är således nödvändigt att arbeta med att upplösa de tankemönster, som går imot det man önskar att skapa eller att dra till sig i sitt liv.
Användning av visualisering och bekräftelser är starka redskap för att nå sina mål.
MEN - man ska vara uppmärksam på, att om man önskar att skapa eller dra till sig något avgörande i sitt liv, t.ex. en bestämd partner eller ett bestämt hus, så ska man verkligen vara varsam - och bara sätta det i gång om man upplever att det är själens önskan - och inte personlighetens önskan.

hämtat här Eskild Tjalve

Anmäl
2009-05-12 15:52 #1 av: Choklad

Mariann! Tack! Hur kunde du veta att jag behövde läsa det här??Förvånad

men; jag har ännu inte lärt mig skilja på min personlighet och min själ...med själ menas det ungefär som en sorts intiuon?..min innersta tysta önskan? Förmodligen har jag för stark peronlighet för att höra min själs önskan.( Men en önskan vet jag kommer från min själ)...kan det vara så att logik kan jämföras med personligheten?Obestämd

U R us

Anmäl
2009-05-12 17:59 #2 av: Aldebaran

Personligheten är ju något vi ändrar ifrån liv till liv...Detta liv är du ju choklad och jag aldebaran.. Nästa liv får jag ju en annan personlighet då jag får helt nya förutsättningar. Dessutom i nästa liv kan ju jag födas som kvinna och du som man. Vore bra om inte personligheten var den samma dp kanske..

Personligheten är något som monaden skapar i det lägre mentalplanet på sin väg mot återfödelsen/reinkarnationen. Kallade för en inre klädnad och den astrala-eteriska-fysiska kroppen blir då en yttre klädnad....

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-05-12 18:09 #3 av: Choklad

Ok..så själen helt enkelt klär sig i en ny dräkt inför varje liv? Så det är det yttre som byts ut ? Men hur med mina tankar då?..då menas det med hur jag beter mig i detta livet ? det som jag sår får jag skörda?..men hur kan jag veta vad som är min personlighets tankar och vilket som är min själs tankar?

U R us

Anmäl
2009-05-12 18:28 #4 av: Oanna

#1 Du riktade din fråga till Marianne och hon kommer säkert med ett eget svar på din fråga. Men jag ska också försöka besvara din fråga så gott jag kan. Även om det inte är så lätt.

Ju mer vi lyssnar inåt mot "den större källan" inom oss, desto mer bekanta blir vi med vår själ (vår ljussjäl). Det är en slags inre kontakt som vi kan "bygga upp", mer medvetet. Det är också ett sätt att öka sin självtillit; att lita till att det faktiskt finns en större visdom och en större kärlek inom oss själva. Den visdomen och den kärleken har också ett slags övergripande perspektiv på vårt eget liv. Den VET vår bästa möjliga utvecklingsväg. Därför är den kontakten så oändligt värdefull och "intressant".

När vi är i kontakt med själens mer övergripande perspektiv, kan vi uppleva det som att vi VET något djupt inom oss. Inte i detalj, men vi "anar" en viss sak eller har en genuin förnimmelse av något. Ibland kan vi uppleva det som något självklart. En tonåring kan exempelvis förnimma att hon eller han kommer att ha flera barn som vuxen. Det kan kännas alldeles självklart. Det finns en slags "vila" i den tanken. Och förmodligen "uppfylls" dessa bestämda aningar, en vacker dag.

Själen har en slags plan för vårt liv - även om vi har en fri vilja. När vi är i kontakt med den planen kan det alltså kännas som att något är självklart för oss. Och när vi går "den vägen" kan det kännas som att vi VET att vi gör rätt. När vi tar ett visst beslut som är länkat till den planen, kan vi uppleva en sällsam vila inom oss. På djupet. Vi vet att vi gör det rätta, även om det kan se "tokigt ut" på ytan.

Ett val eller er önskan utifrån vår personlighet känns oftast mer "grund". Den önskan är oftast ett känslomässigt begär och inbegriper inte den djupa visshet, som kännetecknar själens "önskan" eller plan. En personlig önskan är oftast mer nyckfull och egentligen skapad av våra lägre begärs-tankar. Vi kanske sneglar på grannens bil eller segelbåt och vill ha en likadan. Eller så går i vi in i tidsandans "glamour" och vill göra en karriär, som inte känns särskilt förankrad inom oss. Osv.

När vi försöker uppfylla personlighetens önskan, uppstår sällan den inre lugn som vi kan uppleva när vi uppfyller själens önskan. Personlighetens önskan vill snabbt ha mer. Medan själens uppfyllda önskan ger oss en upplevelse av att ha nått en sorts milstolpe i vårt liv. Och vi behöver inte ha mer av samma vara, om man säger så. 

Att öva sig i denna urskillning är ett ständigt arbete, tills själens inflytande ökar inom oss och vi ÄR själen allt mer. Då överensstämmer våra önskningar allt mer med själens intention, det personliga begäret avtar, och vi behöver inte fundera så mycket på detta mer.

 

 

 

 

Anmäl
2009-05-12 18:44 #5 av: Choklad

# 4 tack så mycket för ditt svar! Nu förstår jag...Skrattande

U R us

Anmäl
2009-05-12 18:51 #6 av: Aldebaran

Själens tankar är i mångt och mycket vad man kallar intuition, samvetets röst också kalla tystnadens röst. Våra (personlighetens) tanke-ar är ju speglingar och motbilder till våran inre högre röst.

Ett samvete som ligger och gnager i en en om en sak som man vet är fel är ju själens/monadens tysta röst som talar.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-05-12 19:22 #7 av: Choklad

# 6 ahaaaaa..ok..jag förstår...tack så mycket!  den rösten har man hört några gånger...var det så enkelt?Förvånad

U R us

Anmäl
2009-05-12 19:47 #8 av: Aldebaran

mmm ja ibland kan det vara enkelt...Men det är givetvis mycket mer än så innan man kommer till helheten.. Men det är en mycket bra början att lyssna till den..

Finns en bra teosofisk bok som heter Tystnadens röst av Blavatsky..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-05-13 08:24 #9 av: [Mariann]

Jätte fina svar du fått här Choklad! Glad

En tanke till bara, själen är mer helhetsorienterad, mer tjänande... så enkelt kan man säga att varje separatisktisk tanke/känsla är personlighet/ego. Monaden får vi inte kontakt med förrän efter 2 invigningen, det är då man börjar på riktigt kunna kontakta monaden. Finns självklart inget som hindrar att påkalla monaden, men det är ändå först vid 3 inv som den är talande i personligheten.

 

Anmäl
2009-05-13 16:37 #10 av: Choklad

# 9 med talande menas att när monaden har brutit igenom och intregrerats med personligheten?..kan detta ske under ett enda liv eller tar det flera liv? ( jag har läst artiklarna om det men fattar inte) ..jag är förvirrad därför att jag undrar över medium..hur kan de prata med andarna om det inte är via monaden?( andarna pratar med mig via allt möjligt, tankar, intryck..hur går det till??)   eller menas det som så att när vi levt alla liven som krävs för att vi ska lära oss alla våra läxor och blivit "renade" ..först därefter kommer nomaden in i personligheten och "tar över"? Förlåt om jag ställer dumma frågor..Skäms jag vill gärna veta, men ibland är det överkurs för mig..

Så en nomad är en varelse som har fått olika läxor att utföra och därför är ett liv på gjorden ingenting i detta fallet, utan man kan resa i många olika världar för att slutligen nå sitt mål..att bli en ängelGlad men hur vet jag var jag själv står i detta? Jag har läst på artiklarna om det, men det är lite olika stadier som jag passar in i..eller har jag inte ens kommit till första?

U R us

Anmäl
2009-05-13 16:48 #11 av: Aldebaran

Monaden är ditt överjag din själ, den som egentligen bestämmer. Personligjeten är något som monaden skapar för att nå ner till dom lägre planen undermental-astral-fysisk. Och det tar många liv att komma dit. Allt vi har nu är intuoitionen och samvetets röst.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-05-13 16:57 #12 av: Aldebaran

Här e ett inlägg jag la in en gång. det är hämtat ur "Mästarna och vägen" av C.W Leadbeater. Beskriver lite om monaden-själen och evolutionen...Tyvärr är detta endast ett par rader i denna bok som är på 300 sidor...

Själens evolution.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-05-13 21:20 #13 av: [budewabo]

Jag har inte alls så bra koll på monader (nytt ord för mig) och liknande så jag tackar för alla lästips. Vill gärna fördjupa mig i detta.

Min mediala healer har i alla år tjatat om att det är Solar Plexus, egot, som är vår hemläxa så att säga och det verkar gå igen även i det lilla jag snabbläste här.

Grovt beskrivet tror jag att det är så att när vi förmår att låta tanken (de tre översta chakrorna) förenas med känslan (de tre nedersta) då kan vi manifestera utifrån hjärtat (mittenchakrat).

En känsla utan en tanke har ingen riktning och därför händer inget innan de tu förenas. Men när de väl når varandra (när vi lyckats med hemläxan egot) får vi förmågan att ögonblickligen manifestera och det tycker jag verkar wow! Glad

Anmäl
2009-05-13 21:23 #14 av: Choklad

# 13 Inte klokt vad jag har lärt mig nu bara idag.....det tackar jag för! Med känsla....Glad

U R us

Anmäl
2009-05-13 21:25 #15 av: Aldebaran

Den är mycket bra samt även "En väg till självkännedom" av IK Taimni som kommer på svenska under senhösten hos Teosofiska bokförlaget i Sthlm.. Ger  i sin helehet en mycket bra grundläggande kunskap om hur det möjligtvis kan se ut och hur det kan vara...

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-05-14 08:33 #16 av: [Mariann]

då kommer jag med mitt svar...

Monaden är din urgnista, det som skapades först, ett omedvetet medvetande kan man säga. Denna monad/ande utvecklar sig genom mineral, växt och djuriket och då är det mer i form av gruppsjäl kan man säga, jag antar den blir mer talande i djurriket själen alltså. När det gått en tillräckligt lång lång tid och man utvecklats genom djuren från mindre till större medvetande där ex, från myra-katt, så är tiden kommen för individualisering, man får en själ och en kausalkropp, där alla livserfarenheterna (positiva förmågor) som människa (fysisk) sätter sig. När denna kausalkropp och själ nått ett visst stadie så går invigningarna igång.

ifall man vill läsa om och lära känna sig "själv" och utvecklingen är vår serie HÄR mer än utmärkt.

Så när medium pratar om andar är det inte samma sak överhuvudtaget, de använder fel ord skulle jag vilja påstå. Det som det är är astralväsen och inget annat, anden är det högsta andliga i en människa, men inte direkt kontaktbar förrän runt 2-3 inv.

Så för att bringa ytterligare mer klarhet i skillnaden monad/anden och själ, så är monaden/anden över själen, så de är alltså också två skilda saker. Vid 5 invigningen sprängs kausalkroppen/själen och uppgår i monaden. Så först är det alltså en själ som utvecklas genom evolutionen (uppåtgående utveckling) och vid ett visst tillfälle så "försvinner" själen och uppgår i monaden och sedan fortsätter utvecklingen av monaden på icke fysiska plan, fast självklart kan denna ande välja att ta sig en kropp då och då för ett större arbete på en fysisk planet, då brukar de kallas för avatarer och innebära en mycket stor förändring för den mänsklighet de går ner i. Ex Buddha och Jesus (även om han själv inte var en avatar, men han hade en avatarisk ström genom sig och var överstrålad av Kristus)

jösses detta blev långt och esoteriskt ...

Anmäl
2009-05-14 10:48 #17 av: Rosan

#16

Bra förklarat! Men det här med utvecklingen av monaden genom jordklotets materiaformer måste väl bara gälla de som har sitt ursprung från den här planeten?

Anmäl
2009-05-14 10:52 #18 av: [Mariann]

Hhmm... jag tror nog vi har fler fysiska planeter med materieformer i universum, fast vi (vetenskapen) har ju inte hittat några ännu. Men jag tror nog det finns massor med fysiska planeter med liknande fysiskt liv på.

Anmäl
2009-05-14 11:01 #19 av: Aldebaran

vi har ju varit på flera planeter innan jorden, både mån och staurnuskedjan.. Nästa planet efter vår sägs vara Jupiter och därefter Venus men då har vi nog kroppar som är lägst astrala..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-05-15 10:20 #20 av: jamenvisst

Kärt namn har många namn,tycks det.Glad

 

Vad är monaden?

 

Min tolkning är att Monaden är en ljuskälla,skapad från ett.

Ett måste då utgöras av Fadern.Gud som i sin oändliga kärlek

började känna en önskan att uttrycka sig själv.Kraften i hans vilja

orsakde en "skapelseexplosion" och ett oändligt antal "ljusstrålar.

Dvs "Guds medvetande" En invidualiserad stråle fråm guds medvetande/Fadern/monadern,ett slags utveckliingsplan.

 

Får inte ihop det ni skriver om personligheten."personligheten ändras från liv till liv"  Kausalkroppnen som bestämmer den "nya"

själens existensform är beroende av mentalkroppen/mind/manas

från föregående liv.Manas håller kvar "intryck" och "karaktärsdrag

alltså personlighet från jordelivet.Karma måste ju rimligtvis bero

på min personlighet och det är ju detta jag får jobba vidare med.

 

Själens högsta önskan bör vara "tjänande" Detta tjänande

begränsas dock återigen av personligheten,dvs manas och

kausalkroppensom jag ser det.Först när manas,atman och buddi

förenas kan detta tjänande ske med full kraft.Alla dessa former

bör ju då också stå under "monadens tllsyn".Glad

 

 

 

 

 

 

Anmäl
2009-05-15 11:26 #21 av: jamenvisst

Oj.Kärt barn har många namn,ska de ju varaFörvånad

Anmäl
2009-05-15 13:13 #22 av: Aldebaran

Monaden är ju ett allmänt vedertaget begrepp inom Teosofin sedan mer än 100 år så det är ju inget nytt direkt.

I övrigt delar vi samma insikt om va monaden är....

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-05-15 18:05 #23 av: jamenvisst

oki,de va ju bra.Glad

Anmäl
2009-05-28 17:34 #24 av: [Myy2000]

Intressant  artikel!  Jag har länge funderat på det här  med mänsklig skaparkraft. 

Mina erfarenheter har visat på att om känsla och medvetande verkar mot samma mål, så kan de mest otroliga händelser inträffa. Jag tycker att din artikel sätter ord på och tydliggör själva processen på ett bra sätt.

Det är fantastiskt vilken spännande verklighet vi lever i!

Jag kan inte låta bli att ge ett exempel ur mitt eget liv...

Efter många år av dåligt fungerande förhållanden bestämde jag mig för att bryta det mönster som jag fastnat i.

Därför satte jag mig ned och skrev en mycket detaljerad "önskelista" på hur min blivande partner skulle vara. Utifrån de kriterier som jag trodde skulle vara de mest fördelaktiga för ett riktigt sunt och harmoniskt förhållande för oss båda.

Efter två veckor kom min nuvarande man på besök tillsammans med några gemensamma vänner. Det sa bokstavligen klick i huvudet på oss båda. Sedan den dagen har vi varit tillsammans, utan de slitningar som jag tampats med i tidigare förhållanden.  Nu finns det istället andra utmaningar att arbeta med, som sig bör... Men sedan den upplevelsen så vet jag att det inte är omöjligt att släppa gamla mönster och skapa helt nytt liv med hjälp av sitt eget medvetande.

Det är en befriande insikt som gör det lite svårare att falla tillbaka i de allehanda offer-roller som det är så lätt att fastna i.

Livet är kantat av mirakel det gäller bara att vara öppen för att ta emot dem!

 

 

 

Anmäl
2009-05-28 20:35 #25 av: Aldebaran

#24 Så är det nog för oss alla. Det kan vara synnerligen jobbigt att trampa runt i ett förhållande som är stormigt och problematiskt. Vi styrs ju till den största delen av personligheten, alltså det är den som bestämmer vad vi skall göra och hur vi skall leva våra liv. Det är bra och fungerar också bara till en viss gräns.

Det gäller att lära av problemen och försöka göra sitt bästa därifrån.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2009-05-29 08:35 #26 av: [Mariann]

#24 Så sant så! Glad tack fört din fina berättelse!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.