Annons:
Läst 6398 ggr
[Mariann]
9/19/09, 8:55 AM

6 av 7 faser mot 1 invigningen

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Fas 6: Där rötterna rycks upp

IMG_2635.JPG

Nyckel
Efter en viss stabilisering sker det mest radikala ryck i medvetandet: Själen hjälpt av solängeln ”drar” vissa av personlighetens ”energitrådar” ut ur det omgivande samhället med dens personliga relationer, dens position, dens ansikte och dets magnetiska trygghet genom att vara en del av en grupp, en familij, ett arbetsgemenskap eller en social identitet. Om dette sker på ett radikalt sätt, så är det inledningen till den mest smärtfulla fasen från själens första kalden till den första invigning. Den stabilitet som kom i den 5. fasen innehåller ofta så mycket av att vara tillfreds och meningsfullhet, att det känns som om mattan blir bort ryckt under fötterna, när själen väljer att rycka rötterna ut ur människo-identitetens gemenskap.
Syftet från själens sida är att ändra personlighetens orientering från människornas värld av form, ekonomi, socialt liv, friktioner och dualitet till att riktas mot det andliga rikets toner av självförglömmande och universell kärlek, visdom, skönhet och inre liv. Detta är fasen där vi inser att vi måste söka själva källan till liv, frid, fullhet, kärlek och glädje. Då det av trygghet eller av gammal vana är förbundet med att få kärlek, accepteras, erkännande eller värme från omgivningarna, måste omställningen ofta ske mot vår vilja och under stora känslor av att mista, ensamhet och sorg. Fasen kulminerar med en medveten rening, luttring och avkall.
När Själen rycker våra rötter ut ur mänskligheten, säger den till personligheten: Jag leder dig nu ut i öknen, för att du ska lämna den gamla tryggheten, den gamla identiteten och det fruktbara landet bland människor, dsom förut har givit dig näring. På resan in i öknens torkarde gamla rötterna ut, och din näring från människornas värld sförsvinner bort. På denna rejsa kommer ditt hjärta till att gråta och din viljestyrka upptäcker att du inte kan nå dina mål. På denna resa kommer du komma till oaser och tro att du kan stanna, men du måste lämna oas efter oas, tills ödmjukheten är större än jagets kraft, och tills hjärtat blöder av en önskan om att dela ditt hjärta med världen. På denna resa uppstår ett riktigt sinne för andliga värderingar och i hjärtats djup utvecklas de nya rötterna – de rötter som vänder mot himlen, där jag har väntat på dig sedan jag kallade på dig för många liv sedan”

Beskrivning
Början till denna fasen sker ofta så oväntat att personligheten har svårt vid att omstilla sig och eventuellt måste genom de följande faserna:
Jag trodde att jag hade funnit nycklarna till ett gott liv, och att livet därför kommer backa upp mig. Men nu har jag mist igen och igen, som om den andliga lagen inte verkar på mig.
Jag trodde att när jag hade justerat mitt liv efter att ha mist det första, så skulle lyckan återigen le mot mig, men efter att have mist anseende, respekt och pengar, fortsätter processen med att mista bland vänner, själspartners och de närmaste.
När jag inte längre mister i det yttre livet, tycks jag att mista djupare i mitt inre: Var är min gamla styrka? Var är min vilja till att nå ett mål? Var är optimismen och glädjen till livet ? Var är drivkraften till att leva?
När upphör det? Har jag inte givit mer än tagit? Har jag inte varit en positiv människa? Varför håller de andliga böckerna och idealerna inte vad de lovar? Vad kan meningen vara?
Jag har inte fått lov att bestämma sedan jag började att mista. Och varje gång jag försöker, mister jag blott ännu mer. Det är kanske det som jag ska läsa i livets bok. Jag önskar att jag kunde göra mig en karta, följa en väg och känna nycklarna till att finna det rätta spåret när vägen är bleknad, eller när jag står vid en rondell med flera vägar utan skyltar. Varför har jag inte fått en karta?

Kanske är det en nyckel i att våga vara ingenting. Kanske är det en nyckel i att inte sätta annat mål än att leva. Kanske är det en nyckel i att söka värme och liv i hjärtats djup i stället för bland vänner och partners. Kanske är det en nyckel i att vänja mig till att befinna mig mellan 2 våningar i medvetandet och acceptera vad jag inte förstår. Jag känner att livet tvingar mig till att låta alla önskningar luttras, tills jag nästan ingen önskan har kvar.
Nu tycks jag ha accepterat att vara mitt emellan 2 världar. Men det tillståndet ger mig ingen glädje. Här är ensamt, tomt och kalt Jag befinner mig öppenbarligen i en öken mellan 2 fruktbara länder. Jag kan inte gå tillbaka för livet driver mig längre och längre bort från människornas värld. Mitt liv är tomt. Mitt hjärta är tungt och bara i djupet av hjärtat finner jag värme: Den värme som uppstår vid smerta, sorg, ensamhet, längtan och gråt. När jag märker gråten i hjärtats inre kammare kommer ett hopp: Att den gråten är äkta, autentisk och utan självmedlidande, och att den kan innehålla fröet till självförglömmande, övergivning och frihet från självupptagenhetens fängelse. För där måste vägen vara till det fruktbara landet.

Träning og råd
Att släppa den vilja som tror att den kan härska över livet och nå sina mål.
Att acceptera att vi inte kan ta den gamla personligheten med in genom invigningnens dörr.
Att acceptera och samarbeta med fasens rening, luttring och avkall i förbindelse med personliga önskningar.
Att fundera djupare och djupare över den gamla visdomen om att mista sig själv för att vinna livet.

Av Asger Lorentsen

tillbaka del 1

Annons:
amier
9/19/09, 9:31 AM
#1

Godmorgon, ja så läste jag detta och inser att livet måste gås igenom med smärta igen för att komma vidare. Detta var en nyttig läsning så här på morgonkvisten. Tack för ditt bidrag Mariann.

Tride
11/19/09, 2:18 PM
#2

Ger inspiration.Glad

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

[yodhe]
11/19/09, 4:35 PM
#3

Den ger onekligen tankeställningar..

evrekaw
11/19/09, 8:43 PM
#4

Mycket som är tänkvärt i denna text… Allt de flesta av oss strävar efter i dagens samhälle verkar gå stick i stäv med vad vi egentligen borde sträva efter…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Upp till toppen
Annons: