Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Aktuella världshändelser Andlig utveckling - Psykologi Astrologi Boktips Bön - Invokation - Affirmation Chakran - Psykiska kroppar - Hälsa Devor - änglar - naturväsen Esoteriskt/Teosofiskt Evenemang - Retreats - Kurser Gud Healing - Hälsa Hjärtat - Kärlek Humor Inspiration-Förebilder Konst - foton Livsprocesser - Utvecklingsproblem Ljusarbete - Tjänande Läsvärt - tänkvärt Meditation Medlemspresentationer Medvetande - själen Musik - Film - Youtube OT - off topic Om sajten/om iFokus Omröstningar - undersökningar Ordförklaringar Själen - anden Stjärn - Änglamänniskor Tal och symboler Universum Upplevelser Övrigt
Högtider - Jul

Julens andliga innebörd

2009-12-06 17:16 #0 av: Eremitha

av Erik Ansvang

Danskarnas (och svenskarnas, övers anm) goda gamla julfest är varken god eller gammal.

Den är mest av allt materialistisk, och en produkt av nutiden.

Vilka tankar och bilder dyker upp i medvetandet när vi hör ordet ”jul”? Det beror naturligtvis på vem vi är. Barn kommer säkert att ropa ”yippey” vid tanken på julklapparna. Vuxna utbrister kanske ett ”åh, nej” vid tanken på stress och jäkt och de nästan rituella problemen med ekonomin. Men bortsett från denna spontana reaktion kommer det flesta nog ändå först och främst att tänka på julpynt, julgran, doften av barr och julbak, massor av god mat och dryck – och naturligtvis det allra viktigaste: julklapparna. Möjligen går en sporadisk tanke till begivenheten i Betlehem – till det nyfödda barnet i krubban. Möjligen.

I en julsång som handlar om julens våldsamma trängsel och larm sjunger vi: ” … rör dock inte min gamla jul”. Jag vill hellre varna. Det har jag faktiskt tänkt mig att göra i denna artikel. Frågan är om vår jul över huvud taget är en ”gammal jul”. Allt i människolivet – även gamla traditioner – har alltid utvecklats och förändrats, och under vägen försvinner den ursprungliga betydelsen ofta i dåtidens dimmor, eftersom vi gradvis fokuserar mer och mer på de yttre och oväsentliga ritualerna, medan den inre och väsentliga meningen med högtiden glider undan i bakgrunden.

Den materialistiska julen

I en av Alice A Bailey’s böcker, Nationernas öde, kan vi läsa en bedömning av denna utvecklingsprocess. Det är inte Alice A Bailey’s egna ord, för de härstammar från hennes mästare Djwhal Khul. Han säger:

” … genom tiderna har julen firats som en fest för en ny begynnelse för bättre mänskliga kontakter och lyckligare relationer mellan familjemedlemmar och på samhällsnivå. Ändå har, liksom kyrkorna har förfallit till en djupt materialistisk presentation av kristendomen, denna enda juldag, som skulle glädja Kristi hjärta, degenererat till en orgie av överflöd, förvärvande av saker och ting, och betraktas nu som en period som är ”gynnsam för handel”. Vi är därför tvungna att påminna oss om att när vilken som helst del av en livsinspirerad religion tolkas helt materialistiskt, när en civilisation och kultur mister sin sans för andliga värden och endast accepterar det materiella, så har den tjänat ut sitt syfte och bör försvinna, och det är i livets och utvecklingens intresse. Budskapet om Kristi födelse ljuder evigt nytt, men blir idag inte förstått. Tyngdvikten kommer därför att skifta från Betlehem till Jerusalem under vattumannens tidsålder, och från den nyfödda frälsaren till den uppståndne Kristus. Fiskarnas tidsålder har sett ljusets uppståndelse och Kristus är den eviga symbolen för båda.”

Julens andliga innebörd är idag ofattbar för de flesta. De människor som alltid har med ett religiöst element i julfirandet, firar det fysiska Jesusbarnets födelse i krubban, och det görs så bundet av kyrkans dogmer och trossatser att det inte går upp för oss vad som var avsikten med Kristusprincipens födelse i hjärtats krubba.

En snabb titt i backspegeln

Naturvetenskapen har lärt den moderna människan att ensidigt rikta sitt fokus mot den yttre, fysiska världen. Den har skapat en materiell världsbild. Men frågar vi den andliga vetenskapen hör vi att människolivet handlar om utveckling av medvetenheten. Därför måste vi också försöka förstå den kulturella utvecklingen utifrån de medvetenhetsmässiga förändringarna i historien.

Om vi värderar en kultur utifrån var medvetenheten är fokuserad, kommer vi att se att vi bildligt talat har befunnit oss på en nedåtgående kurva under oändligt lång tid. Mänskligheten har rört sig från andlighet mot större fysiskhet. Från en upplevelse av enhet med allt, mot en upplevelse av avskildhet från allt. Bland indierna (och under en övergångsperiod i den persiska kulturen) upplevde människan den inre, andliga världen som mera verklig än den yttre, fysiska. Det fysiska livet var ”maya” (overkligt). Denna livshållning möter vi än idag i Indien. Och så har det också varit till sent i den egyptiska civilisationen, för det var reellt först där man började att uppskatta den fysiska världen. Enligt den andliga vetenskapen sträcker sig denna kulturperiod från kulminationen av den persiska perioden till kulminationen av den egyptiska.

Det andliga och det fysiska upplevs som lika verkligt

Under denna långa utvecklingsperiod har mänskligheten stadigt befunnit sig på en nedåtgående kurva, där medvetenheten eller den andliga grunden kontinuerligt har förflyttat sig längre och längre bort ifrån ett förandligande. Det andliga och det fysiska upplevs efterhand som lika verkliga. Det urpersiska filosofiska religiösa systemet bygger exempelvis på motsättningen mellan ljusets princip och mörkrets princip – eller motsättningen mellan Ormus (ljusauran) och Ahriman (mörkret). Och egyptierna demonstrerade motsättningen med hjälp av Osiris (ljuset) och hans broder Seth (skuggan). Man erkände emellertid att ljus och mörker är varandras förutsättningar. Det fysiska blev därför inte längre uppfattat som overkligt (maya), utan som ett uppdrag – något man måste förhålla sig till. Under efterföljande perioder blev maktpolitik, erövringar, besättelser och begär gradvis viktigare än andliga livsvärden. Människan höll på att förlora förbindelsen med den andliga världen, helt enkelt för att man konstant fokuserade på det fysiska livet. Man uppehöll sig sig mer och mer i den fysiska världen.

Andlig kontakt genom de invigda och mysterieläran

Förbindelsen till de inre världarna var tvungen att i högre grad upprättas med hjälp av invigda, invigningarna och mysterieskolorna, som vi känner dem från det gamla Egypten och Grekland. Under den grekisk-romerska tiden upptogs människan mer och mer av livet i materien. Kejsare betraktades som ”gudar”, oberoende av deras uppförande och tydliga avsaknad av insikt. Rikedom, drifter, makt, fester, tillfredsställelse av begär, var livets mål och mening. Den fysiska tillvaron hade efterhand blivit den enda verkliga.

Denna utveckling hade ett syfte, för mänskligheten skulle utveckla självmedvetenhet genom egoism. I romarriket uppfann man något nytt och väsentligt. För första gången upplevde människan sig själv som ”medborgare” – det vill säga som en självständig individ avskild från folksjälen. I romarriket blev människan gradvis medveten om sig själv som en personlighet. Perioden varade fram till ca 1400 e Kr.

När människans medvetenhet är inriktad mot materien måste mästarna kontakta oss där, där vi är. När människan identifierar sig med personligheten, måste vi kontaktas i form av en person – en ”människoson”. Därför trädde världsläraren, Jesus Kristus, fram just under denna period för att visa vägen till övervinnande av människans fall ner i materien.

Kristusfigur.jpg

 

Du är din egen överstepräst

Mänskligheten befinner sig nu för tiden i en relativt gudlös period, men vi är på väg att återupprätta förbindelsen med den andliga världen. Men denna gången sker det inte med hjälp av mästare, invigda, hierofanter, guruer eller präster som i de gamla mysteriesamfunden. Nu sker det med egna insatser genom kontakt med våra inre mästare – vår inre Kristus – vår egen själ. Alla erfarenheter vi gjort genom inkarnationerna under tidigare kulturperioder, då det andliga var mer verkligt än det fysiska, är lagrade i själen. I nutiden vänder insikterna tillbaka i form av minnen. Vi känner inte igen det direkt , för det andliga är nu uttryckt i materialistisk form. Därför arbetar vi nu igen med att fokusera på livet i formen precis som neofyterna i det gamla Egypten, men vi gör det på en högre nivå – vi är vår egen överstepräst.

De gamla kulturerna kontra nutiden

När vi i nutiden kan lära av de gamla kulturerna, är orsaken den att den enskilda individen åter igen söker sin sanna identitet i den basala kosmiska begynnelsen – liksom den gången. Det andliga och det fysiska är liksom den gången lika verkligt. Vi är på väg att röra oss bort från uppfattningen att Gud är utanför oss och avskild från oss – att vi aldrig kan bli ett med Gud. I de gamla kulturerna upplevde man Gud som både immanent och transcendent. Gud fanns både i den enskilda människan och utanför. Det är samma sak som vi hör inom den andliga vetenskapen idag. ”Gud är allt och Gud är i allt”, lyder det esoteriska budskapet.

Statyerna var inte gudar

Men i de gamla kulturerna var människornas självmedvetenhet bara i sin linda. Exempelvis kände sig en egyptier inte som en enskild individ, utan var först och främst en del av sitt folk. Detsamma gällde för grekerna (till exempel spartaner och atenare) och delvis romarna. Det var de invigda som förde in människan i naturens och därmed Guds lagmässigheter. Det fysiska är det gudomligas yttre manifestation. Gudarna flyttade därför in i materien – till exempel i gudastatyerna.

Men gudarna tog inte plats i statyerna. Gudarna blev inte till sten eller materia som många forskare felaktigt tror. Atatyerna representerade det gudomliga i formen. De gav det formlösa form. Igenom det fysiska ses det andliga.

I nutiden är vi fokuserade i formen, men vi håller också på att lära oss att se bakom formen – att se livet i formen. Symboliskt är vi nu på den uppåtgående kurvan, där vi rör oss bort från separatism tillbaka mot enhet. Det andliga och det fysiska blir än en gång lika viktigt. Men vi skall ett steg vidare. Vi ska låta oss ledas av vår egen inre mästare – själen.

I framtiden kommer mänskligheten att fortsätta sitt arbete på den uppåtgående kurvan, men vi kommer inte att återvända till en upplevelse av att det andliga är viktigare än det fysiska på samma sätt som under de första kulturperioderna. Framtiden blir en syntes av det fysiska och det andliga, för ande och materia är två sidor av samma sak. Gud är allt, och Gud är i allt!

Saturnalierna

Utvecklingsresan går från ljus till mörker och tillbaka igen. Principerna i denna cykliska verklighet presenteras för oss i det lilla måttet med dygnsrytmen och i det större med årsrytmen. Idag firar vi ljusets impuls den 24 december – julafton. I de gamla visdomstraditionerna firade man vintersolståndet den 21 december. Principen är densamma.

Normalt hör vi att när vi firar jul i december som ljusets fest, är det en kvarleva från den romerska vinterfesten, ”saturnalierna”. Denna fest firade romarna den 19 december och den markerade slutet på ett år och början på ett nytt. Julius Cæsar ändrade emellertid datumet till 17 december, men firade i gengäld begivenheten i hela sju dagar – alltså fram till den 24 december.

Saturnalierna var snarare eldens än ljusets fest, och av den anledningen dekorerade romarna hemmen med vintergröna grenar, ljus och kulörta lyktor. De gav varandra presenter och de åt sötsaker. Under festveckan var det tillåtet att spela varandra spratt, och det var en mycket vanlig lek att byta roller så att herre blev tjänare och tvärtom. Man skulle också vara goda mot varandra, och därför blev inga förbrytare avrättade – i varje fall inte under den veckan.

Det är jul året runt

Men den moderna andliga vetenskapen understryker att julen inte ska betraktas isolerat – som något som plockas fram tillsammans med kartongen med tomtenissar och julpynt, och snabbast möjligt måste hivas ut tillsammans med den plundrade julgranen strax efter nyår. Julen – Kristusmässan (Christmass) – ska firas alla årets dagar. Jultiden är bara årets andliga påminnelse till alla om att bedöma den andliga utveckling vi har gått igenom under året som gick. Vi ska undersöka vår medvetenhet och värdera hur våra liv och vår utveckling har förlöpt, och förbereda oss för det nya året.

Julgransdans.jpg

 

Jesus har aldrig uppmanat oss att fira hans födelsedag

Överskuggad av Kristusprincipen demonstrerade Jesus hur människan förväntas leva sitt liv. Han kom i en tjänares gestalt för att befästa Kristusprincipen, för andra att följa. Han har aldrig bett oss om att fira hans födelsedag, så som kyrkan gör det idag. I juletid ska vi se på vad Jesus lärde. Julen är inte Jesu födelsedag, utan Kristusprincipens födelsedag. Det är under denna tid av året vi kan värdera och planlägga hur vi vill leva det kommande året – eller resten av livet.

Julen är inte barnens fest

Man säger att julen är barnens fest. Det är inte riktigt. Den är faktiskt mest av allt de vuxnas fest. Julen tillhör barnen endast i den utsträckning de upplever sina föräldrars exempel. Föräldrarna ska nämligen visa julens innebörd. Om de hänger sig åt grov materialism, kommer barnen att följa deras exempel.

Julen är inte bara julgran, ljus, tomtar och utväxling av presenter. Den är inte mat och dryck i överflöd. Detta är bara vad den materialistiska människan har gjort den till. Icke desto mindre ligger det bakom allt detta överflöd och materialism en känsla av kärlek som människan har svårt att förklara. Under några dygn har vi fått en omedveten kännedom om Kristus.

När julen närmar sig ska vi stanna upp och se inåt i oss själva. Vi ska se om vi kan få ögonen på Kristusljuset – självuppoffrandets ljus. Vi ska se om vi kan finna ett erkännande av att vårt liv ingår i en helhet. Självutveckling är att vakna upp till helhetens rytm. Den är naturens rytm. Naturens rytm är årskretsloppets faser, som reellt är invigningsfaser – ett invigningsmönster som fungerar i vår egen medvetenhetsstruktur. I naturens förvandlingar möter vi oss själva. Vi möter den i inkarnationens cykel med faserna barndom, ungdom, mogenhet och ålderdom. Dygnets, årets och tidsåldrarnas kretslopp undervisar oss om livets inre skola.

Årets kretslopp är livets hjul.

Jul och vintersolstånd

Den klärvoajante teosofiske pionjären Geoffrey Hodson påstår att Jesus inte föddes för drygt 2000 år sedan, utan cirka hundra år tidigare. Själva datumet är det också stor osäkerhet omkring. Jesus föddes troligen inte den 24 december. Men det är oväsentligt eftersom det inte är hans födelsedag vi ska fira. Vi firar en kulminationstidpunkt i årets kretslopp. Julen infaller som sagt nära inpå en av årets kulminationstidpunkter, som var en av huvudhörnstenarna i forntidens visdomsskolors arbete, nämligen vintersolståndet.

Vintersolståndet är vinterns förvandlingspunkt. Det är födelsens eller återfödelsens högtid. Vid denna tidpunkt har ljuset minst inflytande. Vid denna tid på året föds eller återföds ljuset. Det växer, och dagarna tilltar. Det är festen då Guds ljus åter igen sänds till världen för att lyfta den ut ur mörkret. Naturen ges nytt liv för att återuppbygga en ny manifestationscykel. Denna gamla visdomstradition har blivit till nutidens julfest, då Jesusbarnets födelse firas på samma sätt som Horusbarnets återkommande födelse i Egyptens mysterier.

Ros i snö.jpg

Hjärtats säd (kärleken) spirar i mörkret (stallet) och barnet (Kristusprincipen eller själsimpulsen) föds. Julen är därför ljusets fest. Och det är förklaringen till att vi tänder ljus vid denna fest. Vi spänner slingor av ljus över gator och vägar. Vi tänder ljus på julgranar, adventskransar och i juldekorationer. Men hur är det med det inre ljuset? Julen är en lysfest, men den är den inre lysfesten – Kristusljusets fest.

Målet är enhet

För att fira Kristusprincipens födelsedag bör vi följa de enkla praktiska instruktioner och råd som Jesus gav oss, för att främja vår andliga eller medvetenhetsmässiga utveckling. Vi ska följa hans exempel. Vi ska försöka uppleva Gud, som han gjorde det. När vi efterlever och praktiserar denna lära, är vi sanna kristna – inte förrän då. Det är grunden till att vi är i livet. Meningen med att vara människa är att uppleva enhet med Gud. Oavsett våra tidigare eller nuvarande omständigheter kan vi gå igenom de stadier Jesus visade oss medan han levde.

Med dessa ord vill jag be alla att överväga hur vi, var och en på sitt sätt, kan förvandla julfesten så den inte längre är materialismens, njutningens och överdrivandets fest. Låt det istället bli en jul med äkta medvetenhet. En påminnelse om att bedöma den andliga utveckling som vi har genomgått under året. Hur vi värderar hur vårt liv och vår utveckling har gått, och hur vi förbereder oss för det nya året.

Jag önskar alla en välsignad julfest.

Mariaochbarnet.jpg

Från Visdomsnettet

Översatt av Eremitha

Fair Winds and Following Seas!

Anmäl
2009-12-06 18:29 #1 av: Gaiatri

Tack för denna fina artikel!

Jag har i många år känt en saknad av det verkligt andliga i samband med Julen. Det glimtar till då och då under veckorna före och under julen mellan den kommersiella fokuseringen. För det är ändå så att den andliga julen är något jag vill fira tillsammans med familj och vänner. Jag försöker ju också föra in så mycket andlighet det går i umgänget. Man får bara vara tålmodig och låta det ta den tid som behövs för att vända tillbaks till ljuset. Jag vill ändå egentligen delta i cermonier i veckorna tre.

Intressant att vi har gått mot det materiella i en nedåtgående kurva så länge. Jag har inte tänkt på det på det sättet. Jag förstod inte riktigt när vi vände och gick uppåt igen mot det andliga eller om det skulle ske i framtiden.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Anmäl
2009-12-07 06:07 #2 av: amier

Ännu en bekräftelse på att den materiallistiska tiden nått sin kulmen. Men vi kommer nog att slå alla försäljningssiffror i år också. Så tålamod . Jag tror att nästa år tvingar mänskligheten att hitta nya värden då ekonomin kommer att behöva omstruktureras.

Jag kommer att fira jul i stillhet, och känner mig så tacksam att inte behöva delta i detta skådesspel, som jag aldrig mått bra av.Utanförskapet har blivit så tydligt.

Nu kommer jag att vara med i julottan för första gången. Ser fram emot detta! Och midnattsmässa.Där blir det lättare att känna av varför vi firar jul egentligen, även om jag inte är bokstavstrogen den kristna kyrkan. Men i kyrkorummet så blir jag så påvetkad av en känsla som är svår att få i en affär. Om man vill delta i ett större sammanhang.

God Jul, kära medmänniskor.

Anmäl
2009-12-16 14:41 #3 av: Hukanson

Som en vattuman i tiden är jag nog gediget Kristusorienterad och har en benägenhet att se Kristus som Världsfadern , Gud över Jord och allt kött , bemyndigad som Messias av Fadern; alla varelsers Skapare .

Med all respekt för det förgångna , allt det som måste ha inträffat och händt för att vi har det som vi har det idag , inkl födelsen i Betlehem .

Oneness can not be divided.

Anmäl
2009-12-16 15:43 #4 av: Tride

 

#0"Du är din egen överstepräst

Mänskligheten befinner sig nu för tiden i en relativt gudlös period, men vi är på väg att återupprätta förbindelsen med den andliga världen. Men denna gången sker det inte med hjälp av mästare, invigda, hierofanter, guruer eller präster som i de gamla mysteriesamfunden. Nu sker det med egna insatser genom kontakt med våra inre mästare – vår inre Kristus – vår egen själ. Alla erfarenheter vi gjort genom inkarnationerna under tidigare kulturperioder, då det andliga var mer verkligt än det fysiska, är lagrade i själen. I nutiden vänder insikterna tillbaka i form av minnen. Vi känner inte igen det direkt , för det andliga är nu uttryckt i materialistisk form. Därför arbetar vi nu igen med att fokusera på livet i formen precis som neofyterna i det gamla Egypten, men vi gör det på en högre nivå – vi är vår egen överstepräst."

Kunde inte sagt det bättre själv - men kanske på ett annat sätt.CoolFlört

 

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2009-12-16 16:55 #5 av: Hukanson

Fantastiskt fin text , tydlig och upplysande . En undran som kommer till mig är : vilket förhållande står det inre och det yttre till varandra ?

Människan har ju alltid hänvisats till det inre för att finna det andliga , finna det gudomliga . Det yttre har setts som syndlockelse och köttslig sinnlighet typ . Men har det förändrats ? Vad betyder det yttre för Kristusmänniskan i Vattumannens tidsålder ?

Texten säger "det andliga är nu uttryckt i materialistisk form , därför arbetar vi med att folusera på livet i formen , på vår egen översteprästnivå "

Skulle det innebära att andlighet med nödvändighet är ett arbete , ett materiellt arbete , dvs vi manifesterar i materia (prylar - internet - byggnader - konstverk) ? Kristusmänniskan , dvs vilken människa som helst , uttrycker och växer i sin andlighet Vad Hon Än Gör !

Då uppstår ett behov av frihet som jag ser det . Ett behov av att leva den friheten att kunna göra . Att ha tiden . Att ha möjligheten . Att ha orken och hälsan . Att ha ekonomin . Att ha intresset !

 

Oneness can not be divided.

Anmäl
2009-12-16 17:38 #6 av: stillness

Väldigt intressant skrivit med fin symbolik....

Håller med om att det behövs mer inriktning på det andliga vid jul tid Skrattande

/God Jul på er

Anmäl
2009-12-19 13:49 #7 av: Gaiatri

#5 Jag ser andlighet bla som ett sätt att uttrycka det inre livet genom det yttre livet. Men för att uttrycka det inre livet dvs själsaspekten så behöver vi ha funnit detta inom oss, kommit i kontakt med själsenergierna på ett medvetet plan. Alla har inte än tagit det klivet in i själsmedvetande eller i själskontakt.

Det yttre livet behöver ju inte vara syndigt eller av sämre kvalitet än det inre livet. Vi uttrycker oss genom det yttre livet i de tre världarna men det inre livet existerar oavsett vi är fysiskt medvetna om det eller ej. När vi börjar bli medvetna om det inre livet och utvecklas på denna väg måste vi integrera vår inre förståelse i den yttre världen och märker ofta då att vi lagt för stor betydelse på det yttre livet i vår utveckling. Men för att förstå världen så behöver vi också leva i den.

Jag tror att vi kommer att materialisera mer av kärleksaspekten och enheten i Vattumanens tidsålder. Vi kommer att leva mer utifrån att vi är del av planeten och del av mänskligheten men att vi uttrycker oss på olika sätt i världen.

Vi kommer ju också behöva förändra det som inte längre känns nödvändigt i livet. Hur mycket materiella saker behöver vi för att leva och utvecklas, och var går gränsen innan vi känner oss nedtyngda och begränsade av de materiella saker vi skaffar.

Jag tänker också att tex Internet är ett synligt uttryck för att mänskligheten kommit samman på mentalplanet. Först sker en inre integration och sedan manifesteras detta på det yttre planet dvs i detta fallet som Internet.

Jag tror att vi kommer att skapa och manifestera mycket under den nya tidsåldern men att det antagligen kommer att se mycket annorlunda ut än det gör idag.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Anmäl
2009-12-19 14:40 #8 av: [budewabo]

#0

Tack Eremitha för denna vackra text. I mitt andliga sökande ha jag insett att alla vägar bär dit, de ser bara olika ut. Precis det den text du publicerade beskriver säger Mayakalendern också. Med andra ord men innebörden är densamma. Det här stycket sammanfattar detta mycket väl.

I framtiden kommer mänskligheten att fortsätta sitt arbete på den uppåtgående kurvan, men vi kommer inte att återvända till en upplevelse av att det andliga är viktigare än det fysiska på samma sätt som under de första kulturperioderna. Framtiden blir en syntes av det fysiska och det andliga, för ande och materia är två sidor av samma sak. Gud är allt, och Gud är i allt!

I Mayakalendern talar man om ljus och mörker på våra hemsfärer och det som lär hända 28/10-2011 är att jordens ansikte då mister det filter genom vilket vi har betraktat världen under lång tid med mycket materiella och ekonomiska ang ups. I och med att det filtret försvinner tvingas vi, eller får möjlighet, att få en renare och starkare kontakt med vårt inre. De influenser som påverkade oss in i de materiella försvinner.

Det är detta Calleman menar med att det finns en kosmisk plan, något som är mycket större än oss själva. Och att vi egentligen hade något val, vi har varit tvugna att gå igenom den period av materialism som vi inom kort sannolikt lägger bakom oss.

Ett av skälen till att vi gått igenom den är att det är en erfarenhet/upplevelse (experience) och ett annat att vi behöver uppleva skillnader. (Ljus/mörker är den tydligaste skillnaden för en människa men det finns andra skillnader vi ocks har gott av att erfara) Jag tycker det är korkat att fördöma materialismen för den behövdes i det stora hela för at skapelsen skulle utvecklas vidare. Som jag ser det.

 

Anmäl
2009-12-19 16:17 #9 av: Hukanson

Tack Gaiatri för att du för diskussionen vidare , jag hittar många intressanta vinklingar på detta . Först och främst detta att vi , som du skriver , kan gå inåt och hitta "själen i oss själva" . Det är ju det viktigaste arbetet vi kan göra - för hur skulle vi annars kunna finna och förstå "de tre yttre andliga världarna " ?

Hur gör en människa för att gå inåt och lära känna sin egen själ ? Hur och vad gör det möjligt ? Intresse , begåvning , fallenhet och en okuvlig vilja att tränga igenom illusioner .

Hur upptäcker vi sedan och lär känna de tre andliga världarna på ett för oss begripligt och hanterbart sätt ? Teoretiska insikter och förmåga att se andliga sammanhang . En tro på det osynligas möjliga uppenbarande i mänskligt seende .

En liten julbetraktelse till er dan före dan före dan före dan före dan före dopparedan .

 

Oneness can not be divided.

Anmäl
2009-12-19 21:16 #10 av: szirius

#7 När vi börjar bli medvetna om det inre livet och utvecklas på denna väg måste vi integrera vår inre förståelse i den yttre världen och märker ofta då att vi lagt för stor betydelse på det yttre livet i vår utveckling.

Jag upplever det som att många har en undermedveten känsla av detta....tomrummet som pockar på...längtan efter en djupare innebörd... de flesta kan nämna detta, men i stället fyller många upp tomhålet med att shoppa ännu mer! ( vilket självklart inte hjälper ett dugg...)

 

( dessutom undrar jag VILKA det är som kan handla så att julrekordet slås igen ??Förvånad Året har ju varit kantat med ekonomiska kriser för många familjer....)

Varje år har vi dragit ner mer och mer kring klappar hit och dit. I år har vi bestämt att lägga pengar ENBART på god julmat= kunna bjuda nära och kära.Det är ändå umgänget som är det viktiga. En julgran ska vi köpa också. Endast sonen får julklappar.Och det känns TOPPEN! Glad )

Anmäl
2010-11-22 15:33 #11 av: szirius

puttar upp denna text.Glad

Anmäl
2010-11-24 23:45 #12 av: [GunillaR]

Tack för en mycket intressant artikel!

Jag har protesterat mot denna köphysteri och frosseri som julen står för idag, protesterat ända sedan mitten av 70-talet. Men ingen vill lyssna. Folk håller gärna med om att julen är kommersiell och inte har något som helst att göra med en man som vi kallar Jesus. Men om man kommer med rena förslag så får man mycket snart veta -

- rör inte min jul!

Kanske det är så att människan gärna vill binda upp sig vid traditioner, traditioner som redan bjuder till färdiga lösningar. Så att man bara kan "hänga med" i svängarna utan att behöva ta ställning.

Alla dessa jular som jag tillbringat i min ensamhet, just för att jag inte vill vara med i karusellen, har verkligen fått mig att - inte tänka - utan känna efter.

 

Anmäl
2011-11-24 22:01 #13 av: szirius

puttarGlad

Anmäl
2011-11-24 22:32 #14 av: Tride

Fortfarande aktuell! Oskyldig

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2011-11-24 22:43 #15 av: szirius

#14 " målet är enhet"...ja, den lär nog vara aktuell ett tag tillFlört

Anmäl
2011-11-24 23:07 #16 av: Tride

Förra året "firade" jag julen på det där numera så vanliga sättet med släkten och klapparna och det ena med det tredje. I år blir det jul i stillhet, som GunillaR. #12. Funderar på att trappa ned dieten till frukt och grönsaker, ingen korvstopping här, samt att skänka Kattstallet en slant.

Jag tror att de flesta är ganska vilsna i detta kommersiella stök, men kan inte eller vågar inte göra något åt det.

Stillhet, frid, enkel mat och en gåva till någon som verkligen behöver det. Skrattande

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2011-11-28 10:38 #17 av: suddis

Julen är en tid för att söka inre stillhet.inte för att jaga matrialistiskt bländeverk med frosseri och allt annat onyttigt.inte undra på att julen blir som den blir.Oskyldig

En verkligt förklarande text,me likeGlad

Anmäl
2011-11-28 10:42 #18 av: Tride

Jag tycker nästan synd om mina barnbarn. De får klappar för tusentals kronor varje år av sina snälla släktingar. Alla vill vi ju deras bästa. Men visst missar de något?

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2011-11-28 11:06 #19 av: szirius

Jag har länge haft tanken att börja vid nåt soppkök för hemlösa på julafton och ta med sonen. Några timmar varje jul skulle vi nog alla må bra av, för att få upp ögonen och se vad som är viktigt.Att hålla det inre ljuset brinnande och att ge till de som mindre har....

 

Anmäl
2011-11-28 11:12 #20 av: Tride

Jag har en god vän som brukade arrangera "alternativ jul" för en massa år sedan. Dit kom både de som var hemlösa i fysisk bemärkelse och vi som kan känna oss hemlösa i hjärtat under pågåend jul-hets. Det var blandat, stämningsfullt, artister som framträdde med sång, dans och tal. Pengar till detta fick hon från kommunen, och det var en tradition med både glögg och gran.

 

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2012-12-05 19:33 #21 av: szirius

dags att putta igenGlad

Anmäl
2012-12-06 16:10 #22 av: Hukanson

OJ det lackar mot jul igen...snart Lucia tåg med pepparkakor och varma drycker...hå hå det finns snälla barn kvar i världen. Speciellt vetenskapsmän, de får Lucias finaste pepparkaka; Nobelpriset och en kunglig dans i Blå Hallen - det är inte fy skam som de ser ut, hehe. Men nu kom jag bort från ämnet; vad Kristus betyder för Julfirandet. En del har ett kort svar på frågan: allt. Att fira hans födelse i Betlehem, helt enkelt. Att fira Marias havandeskap och nedkomst av en vacker son. En så unik och betydelsefull händelse att tre astrologer vandrade från Damaskus för att vara närvarande, att den Israeliske kungen mördade hundratals barn i svarsjuk rädsla, att en stjärna lyste sällsamt starkt vid horisonten och att vi idag tvåtusen år senare fortfarande firar denna händelse som en glädjerik ljusfest.

 

Oneness can not be divided.

Anmäl
2012-12-30 01:28 #23 av: [Gesus]

http://wp.me/pZ3jN-2IX

Vad är kristet med julen egentligen?

Anmäl
2013-01-08 10:48 #24 av: Hukanson

Man måste vara totalt nattsvart för att ställa en sådan fråga, Gesus.

Om du tittar i almanackan ser du att julen är röda dagar. Helgdagar. Förstår du hur mycket det kostar att hålla hela arbetskraften borta i flera dagar? Det är alltså viktiga dagar, heliga dagar. Varför har Sverige traditionella jul helgdagar? Jo, därför att Sverige under väldigt lång tid varit ett kristet land. Haft en kristen kyrka, en statskyrka, och allt har varit en del av den kristna kulturen.

Idag har vi ingen kristen statskyrka på samma sätt som tidigare och många människor tycker det är skönt att slippa tro på Gud och följa någon frälsares lära och ordning. De vandrar hellre efter eget huvud och sittt hjärtas begär. De vill gärna göra som alla andra men efterom de inte har någon andlig tro eller erfarenhet blir deras beteende rent materiellt orienterat. De köper sin verklighet. De trivs i möbleringen.

En troende människa håller minnet av Jesusbarnets födelse heligt därför att det var av största vikt att han föddes. Hela hans liv var en lång radda av mirakel och om man kan tro på hans uppståndelse är hans löfte att man får leva tillsammans med honom i andevärldens himmelrike där han sitter på konungatronen.

Oneness can not be divided.

Anmäl
2013-01-08 16:06 #25 av: [Gesus]

#24 Har du läst inlägget?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.